Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Ekologiskt och närproducerat håller i gång Veckoski-Andersböle vetekvarn: ”Folk vill allt mer ha giftfri mat”

Från 2018
Stor kvarnbyggnad i vit.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Mjölnaren Bjarne Backman trycker på strömbrytaren och kvarnen vaknar energiskt till liv. Remmar, valsar och hissar fyller den stora byggnaden med sina egna klanger och ljud.

I över 80 år har vetekvarnen malt nejdens spannmål till mjöl, själv har Bjarne Backman tjänstgjort i kvarnen de senaste 34 åren. Som pensionär trivs han fortfarande med att träffa mänskor.

- Man borde ha öronskydd på sig här inne, men man vill ju kunna prata med sina kunder.

Det är hans dotter Annette Backman som för 14 år sedan tog över verksamheten vid kvarnen, som ägs av gårdarna i trakten. Hon litar på framtiden.

- Försäljningen har ökat en del de senaste åren. Folk vill allt mer ha ekologisk, närproducerad och giftfri mat. Framtiden ser riktigt bra ut.

En hög med spanmålssäckar.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Av den årliga produktionen på omkring 70 ton mjöl är 90 procent ekologisk. En hel del säljer de själva i sin bod i kvarnen varje lördag förmiddag.

Det är främst mindre gårdar som för spannmål till kvarnen. Kundkretsen sträcker sig från Kyrkslätt i väst till Malmgård i öst.

- Tidigare malde de flesta för eget bruk, men nu handlar det mest om att producera för direktförsäljning, säger Bjarne Backman.

För honom gäller det som mjölnare att se till att kunderna blir nöjda.

- Om kunderna kommer med dålig säd, så försöker vi putsa bort allt ogräs och sedan skala det ordentligt. Det är mest med havren som det är problem. Med vetet är det sedan lättare. Allt det som inte passar till mjöl slutar i klisäcken.

Inne i en vetekvarn.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Veckoski-Andersböle kvarn klarar av att mala upp till åtta olika sädesslag. För ändamålet finns fem skilda kvarnar i den ståtliga byggnaden.

Tidigare hade bönderna i Söder- och Norrveckoski och Anderböle egna kvarnar vid Svartså innan de slog sig samman och byggde den nuvarande 1934.

I kvarnen är kornets väg till mjöl lång och mångfacetterad. Inne i kvarnverkets våningar färdas kornet en sträcka på 300 meter, från säck till säck.

Så gott som alla delar i det väldiga maskineriet är i ursprungligt skick. Allt från kvarnvalsar och drivremmar till sorterare och elevatorer.

Inne i en vetekvarn.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

- För byggdes det hållbart. Nu håller saker bara en viss tid och sen ska det köpas nytt. Många besökare blir och står med munnen uppe, då de beundrar allt fint träarbete som här finns.

Också den andra verksamma kvarnen i Östnyland, Strömsbergs kvarn, har många år på nacken. Den nuvarande byggnaden är från 1919.

För Backmans är det klart att det egna mjölet från kvarnen är det bästa.

- Klart att du kommer lite billigare undan i butiken, men vårt ekologiska mjöl är rent och smakar gott.

Två personer inne i en kvarn.
Bildtext Bjarne och Annette Backman
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Trots 34 år i kvarnen tycker Bjarne att det ännu finns ett och annat att lära sig om mjölnaryrket.

- Alltid hittar man något smått att lära sig.

Hans favoritprodukt är speltflingor.

- Det blir speltgröt varje morgon med blåbär, då hålls man igång hela dagen. Smaken är lite nötaktig.

En näve med spelt.
Bildtext Spelt är mjölnarens favorit.
Bild: Yle/Mikael Kokkola
Fasaden på en vetekvarn,
Bildtext Antalet små fönsterrutor uppgår till 1 600.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Diskussion om artikeln