Detta står på spel i Idlib - vi sammanfattar i fyra punkter

Det drar ihop sig kring Idlib, den nordvästliga provinsen i Syrien som är regimmotståndarnas sista fäste. Den syriska presidenten Bashar al-Assad har svurit på att återta hela landet och mycket tyder på att Damaskus nu förbereder en offensiv för att ta tillbaka Idlib. FN varnar för ett kommande blodbad.

Det finns fyra saker att hålla i huvudet för att förstår Idlibs betydelse, säger Mellanösternexperten Wolfgang Mühlberger vid Utrikespolitiska institutet.

1. Idlib är den sista området för rebeller - Damaskus vill ha hela landet

Idlib är den sista av fyra så kallade "nedtrappningszoner", som man för ungefär ett år sedan lyckades komma överens om på ryskt initiativ. I nedtrappningszonerna skulle det inte förekomma strider.

Syriens president Bashar al-Assad har ändå svurit på att ta tillbaka hela Syrien. Med hjälp av ryskt stridsflyg har regimen återtagit de andra områdena, alltså zonerna som fanns kring Homs, östra Ghouta och de södra delarna av provinserna Quinetra och Daraa.

Därför är det bara en tidsfråga innan Damaskus inleder offensiven mot Idlib.

2. Idlib är ett centrum för jihadistkrigare

Många olika jihadistkrigare har samlats i Idlib de senaste åren. Wolfgang Mühlberger uppskattar att de är tiotusentals, troligen så många som hundratusen.

Paletten av de stridande i Idlib är bred. Dels är det personer som velat undvika att hamna i den syriska armén, dels de som vägrat ge sig i strider om de nu erövrade områdena, dels olika internationella jihadistkrigare.

Rivaliserande grupper kämpar om kontrollen i Idlib. De som nu sägs ha den största makten är den islamistiska grupperingen HTS, Hayat Tahrir al- Sham, som tidigare var lierad med Al-Qaida.

Det är med andra ord människor som vill strida.

- De har erfarenhet från slagfält tidigare och de har inte velat stanna i områden som återtagits av Damaskus. De har uppenbarligen en mer hårdkokt attityd, säger Mühlberger.

För jihadisterna är det desto mer frågan om "Den sista striden", eftersom de inte har någonstans att ta vägen. Idlib var det sista ställe dit rebeller kunde skickas och det är omgärdat av Syrien i öster, söder och väster.

Den enda vägen ut är norrut till Turkiet - men Turkiet har stängt gränsen.

Turkiet vill varken ha jihadisterna på egen mark, eller fler civila flyktingar

― Wolfgang Mühlberger, FIIA

Turkiet har visserligen tidigare understött, tränat och utrustat vissa av jihadistgrupperna, men Turkiet vill varken ha jihadisterna på egen mark, eller fler civila flyktingar, säger Mühlberger.

Landet har redan tagit emot över 3 miljoner flyktingar från Syrien, och det vore ett enormt hot mot Turkiets egen inre säkerhet om tiotusentals jihadister kom över dit.

Det är bland annat det här som Turkiet, Ryssland och Iran idag diskuterat i Teheran.

3. Geopolitiska intressen i området

Idlibs norra gräns är av stort geopolitiskt intresse i synnerhet för Turkiet. Den turkiska armén kontrollerar området i praktiken och har militärposteringar långa vägar längs sin sida av gränsen.
På andra sidan finns syriska, ryska och iranska militärposteringar.

Mot nordost finns kurder, som bland annat har återtagit områden från IS. USA är inte fysiskt närvarande i området, men samarbetar med kurderna mot IS på annat håll.

4. Stor mängd civila i Idlib och rädsla för kemvapen

I kläm mellan den syriska armén, jihadistgrupper och övriga regimmotståndare finns som vanligt en stor mängd civila.

På ett område som till ytan är ungefär två gånger Storhelsingfors trängs circa 3 miljoner människor.

Varannan har kommit som flykting någon annanstans ifrån, och enligt BBC är var tredje invånare där ett barn.

FN varnar för en nära förestående humanitär katastrof.

Vi ser den perfekta stormen nalkas

― Staffan de Mistura

FN:s specialsändebud för Syrien, Staffan de Mistura, har manat till samtal mellan Ryssland och Turkiet för att undvika ett blodbad.

Han har betonat att det ska finnas skyddade korridorer för civila som vill fly. Frågan är bara vart de ska fly om Turkiet inte öppnar gränsen.

- Vi ser den perfekta stormen nalkas, sa de Mistura nyligen.

Bland annat USA:s FN-ambassadör Nikki Haley har varnat för amerikansk vedergällning om den syriska regimen igen använder sig av kemiska vapen.

Mühlberger är ändå inte övertygad.

- Assad har testat rektionerna, och hittills har USA inte slagit till varje gång som Syrien har använt kemvapen. Det är möjligt att det internationella samfundet väljer att titta bort.

Kurderna överges?

Ett möjligt scenario i det strategiska schackspel som nu pågår i kulisserna är att kurderna offras, bedömer Mühlberger.

Syrien, Ryssland och Iran vill inte hamna i krig med Turkiet, som ju har stött vissa regimmotståndare och kanske kunde tänkas involvera sig i Idlib.

Det finns ändå ett gemensamt intresse i att bekämpa jihadisterna.
Inofficiellt kan man därför försöka få Turkiet att gå med på att Damaskus återtar Idlib utan att Turkiet lägger sig i. Men priset är att turkarna i sin tur utvidgar kontrollen över områden som kurderna nu sitter på, som till exempel Manbij.

Damaskus är egentligen inte intresserat av att ge kurderna någon ökad autonomi, vilket passar Turkiet utmärkt.

För aktörerna i Mellanöstern blir ett av problemen i så fall att den största delen av de kurdiska områdena är under gemensam kurdisk-amerikansk kontroll - för att inte tala om att kurderna själva är hårda motståndare.

Källor: BBC, Dagens Nyheter, New York Times, DW, Euronews, Vox