"Tavastehusleden kan rasa om röret inte repareras eller byts ut" - Hagabäckens rör rostar, spricker och rasar
En del av Tavastehusleden rasade in i ett regnvattensrör i Haga i februari. Förra veckan hittade lokala invånare en stor spricka ovanför ett liknande rör, som går strax bredvid Tavastehusleden och under Krämertsskogsvägen. Bägge rören borde renoveras eller bytas ut, säger Juha Noeskoski vid Närings-, trafik och miljöcentralen (NTM).
- Det kan finnas hur många ihåliga kubikmeter som helst utanför röret, säger Henrik Kettunen som planterat och skött om öringar i bäcken.
Förra veckan upptäcktes en sänka vid Krämertsskogsvägen.
På insidan har röret stora sprickor där plåten rostat sönder. Jord och sand som lagts runt röret rinner ner i bäcken genom sprickorna.
Öringsplanterarna är speciellt missnöjda med att sanden lägger sig på fiskarnas lekgrus.
- Sådana här rör borde bytas ut med tjugo års mellanrum. Det här röret är säkert närmare fyrtio år gammalt, säger Kettunen.
Den största risken med det gamla röret är ändå att bilvägen ovanför rasar. Det menar Juha Noeskoski vid Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM).
- Det är ett gammalt rör, jag minns inte exakt hur gammalt. Det ska renoveras eller bytas ut inom en snar framtid - annars kan det rasa samman helt och hållet. Röret går dels under Tavastehusleden, säger han.
Noeskoski säger att det inte är något speciellt som fått röret att börja falla sönder.
- Det handlar om normal erosion.
Rörig ansvarsfördelning
Det är NTM-centralen, det vill säga staten, som ensam ansvarar för röret.
Det andra röret som rasade in i början av året, som ligger en bit söderut från röret under Krämertsskogsvägen, förvaltas av både staten och Helsingforsregionens miljötjänster HRM.
När Yle Huvudstadsregionen gör en rundringning till de olika myndigheterna tar det en stund innan ansvarfördelningen blir helt klar. NTM-centralen tror först att det norra röret inte hör till dem, medan Helsingfors stadsmiljösektor menar att det hör till HRM.
- Det är inte ett lätt projekt att renovera eller byta ut rör som går under så stora vägar, säger Jari-Pekka Pääkkönen vid stadsmiljösektorn.
Han säger att det måste handla om stora ras med drastiska konsekvenser för att myndigheterna genast ska ta itu med dem.
- Till exempel att en väg rasar samman eller svämmas över.
Röret vid Krämertsskogsvägen ligger också lägre ner på prioritetslistan än det sydligare röret som går direkt under Tavastehusleden.
HRM ska skölja det röret under de två kommande veckorna.
- Efter det kan vi bektanta oss närmare med rörets skick, säger Pääkkönen.
Mer rörelse efter att damm rivs
Lokalinvånaren Kettunen är orolig över att sköljningen kan täcka öringarnas lekgrus med sand.
- Det är omöjligt att säga hur mycket jord och sand som finns i röret.
Bäcken tampas även med andra problem. Under de senaste åren har bäcken drabbats av flera kemikalie- och oljeutsläpp.
Kettunen och de andra aktiva invånarna har även hittat signalkräftor i bäcken. Bäcken är en skyddszon för den inhemska kräftan, som dör av kräftpesten som signalkräftorna bär.
Bäcken lider också av att en damm med ett vattenfall gör det omöjligt för öringar och andra fiskar att röra sig mellan Lilla Hoplaxviken och bäcken.
Men på den fronten syns ändå ljuset i ändan av tunneln, säger Olli Haanperä vid Helsingfors stadsmiljösektor.
- Vi planerar som bäst att riva dammen. Arbetet börjar tidigast nästa sommar, säger han.
Dammens ombyggnad eller rivning kommer att kosta kring en halv miljon euro. När dammen byggts om kommer bäcken att strömma betydligt snabbare och friare, vilket är bra för öringarna.
Bäcken har även svämmat över flera gånger vid sitt nedre lopp i Lillhoplax.
- Att dammen försvinner kommer inte ensam att råda bot på översvämningarna. Bäckens nedre lopp behöver även muddras, vilket kommer att ske inom två år, säger Haanperä.