”Om det är 15 procent som röstar ger man dem alldeles för stor makt” - Kyrkoherdar vill se större valdeltagande i församlingsvalet

Församlingsvalen har en tid kämpat med lågt valdeltagande. Besluten är stora men få tar tillfället i akt att påverka den framtida kyrkan.

Den 18 november är det dags för församlingsval igen. Man varför är det här något vi ska bry oss om?

- Församlingsval är viktiga för att det gör en möjlighet för alla oss som hör till kyrkan att vara med och påverka hur vi vill att kyrkan ska se ut, säger Mia Bäck, kyrkoherde vid Åbo svenska församling.

Vad väljer man i ett församlingsval?

I församlingsvalet väljer man de förtroendevalda som sitter i församlingsrådet. Församlingsrådet ansvara för den enskilda församlingens verksamhet.

Ifall det är en samfällighet väljs också de förtroendevalda som sitter i det gemensamma kyrkofullmäktige. Det gemensamma kyrkofullmäktige ansvara för hela samfälligheten, det vill säga alla församlingars ekonomi och fastigheter.

Det är kyrkomötet som beslutar huruvida kyrkan ska viga samkönade par. Men det är nu man väljer de som väljer vem som ska bestämma i de här frågorna.

- De får en ganska stor bestämmanderätt. I församlingsrådet är det de förtroendevalda som väljer vem som ska jobba i församlingen, de styr över församlingens verksamhetsmedel, hur den fördelas. De ger utlåtande om olika större investeringar eller utvecklingsprojekt som är på gång i samfälligheten.

Enda möjligheten att påverka äktenskapsfrågan i kyrkan

Gemensamma kyrkofullmäktige har ännu större makt gällande exempelvis vilka kyrkor som ska renoveras, vilka tjänster som ska inrättas i församlingarna och om kyrkoskatten.

- Därtill vill jag poängtera att de vi nu väljer som våra lokala förtroendevalda i församlingarna är de som sedan väljer vem som sitter i kyrkomötet om ett par år.

- Kyrkomötet har makt över helhetskyrkan. Om man till exempel har åsikter i stora frågorna som avgörs på kyrkmötet är det nu man ska rösta. Om två år har man ingen möjlighet att påverka.

Med stora frågor lyfter Bäck bland annat äktenskapsfrågan som är på tapeten.

- Det är kyrkomötet som beslutar huruvida kyrkan ska viga samkönade par. Men det är nu man väljer de som väljer vem som ska bestämma i de här frågorna.

Stora beslut men få tar sig till valurnan

Valdeltagande i de senaste församlingsvalen har varit mycket lågt. Endast kring 15 procent av alla röstberättigade valde att rösta i valet 2014.

Bäck misstänker att det låga valdeltagande beror på att människor upplever att de inte vet tillräckligt, att det är bättre att andra som vet röstar.

- Men jag tror att man vet mycket mer än vad man tror. De flesta har åsikter om många av de här sakerna. Därför tycker jag att man ska ta till vara på den här chansen att rösta. För om det är bara 15 procent som röstar så ger man dem alldeles för stor makt.

Bäck uppmanar alla att går in på församlingsvalets hemsidor och göra valmaskinen och för att hitta en kandidat som motsvarar de värderingar man har.

Åbo ser ut at få tre valmansföreningar

På måndag avslutas kandidatrekryteringen för årets församlingsval.

I valet kandiderar man på en valmansförenings lista. Kandidater kan ställas upp av en valmansförening som består av minst tio personer med rösträtt i församlingen.

För valet sammanställs kandidatlistor som består av flera olika kandidater. Det är också valmansföreningarna som jobbar med att värva kandidater.

Om man ännu vill ställa upp i sista sekund är det lättast att ta kontakt med en av sina lokala valmansföreningar.

I Åbo ser det ut att bli tre valmansföreningar i år.

- De församlingsaktiva i vår församling jobbar hårt för att få kandidater och glädjande nog har vi ganska många kandidater. Det ser ut som att vi i år har åtminstone tre valmansföreningar, en från SFP, en från De Gröna och en politiskt obunden lista för församlingsaktiva.

Resten av Åboland önskar fler kandidater i valet

Harry Backström, kyrkoherde vid Väståbolands församling, säger att intresset inte varit stort att ställa upp i valet.

- Jag skulle gärna önska att det skulle vara fler men man kan säga att det varit ett medelgott intresse, en viss nedgång.

För att uppmuntra församlingsmedlemmar att kandidera i årets val har Väståbolands församling använt bland annat sociala medier.

- Dessutom krävs det engagerade personer som aktiverar andra och talar för saken. Det har inte varit lika starkt engagemang hos dessa personer den här gången. Det avspeglar också resultatet.

Hur många valmansföreningar det ser ut att bli i Väståboland är fortfarande oklart. Backström menar att det är ett antal, men inte många.

Viktiga frågor i Väståbolands församling?

- Verksamheten i vår församling är väldigt speciell med tanke på att vi har ett område med stor geografisk spridning. Vi har ett församlingsdistrikt i Pargas och sen har vi fyra kapellförsamlingar i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö.

Han hoppas att de kommande förtroendevalda ska ha stor förståelse för att församlingen behöver ha verksamhet på alla huvudöar året runt.

- Att vara beslutsfattare i en sådan församling ställer krav på en stor vidsynthet. Jag önskar att vi får förtroendevalda som kan tänka dynamiskt och kan hjälpa oss som är anställda att se möjligheter.

Vi har möjlighet att påverka viktiga och aktuella saker som berör människor

För att få fler församlingsmedlemmar att rösta i valet i november planerar Väståbolands församling att ordna olika typer av samlingar där väljare har möjlighet att diskutera med kandidaterna och höra deras åsikter.

Församlingarna vill veta vad de ska satsa på

Katarina Dahlqvist, kyrkoherde vid Kimitoöns församling, konstaterar att det inte varit lätt att värva kandidater.

- Men vi har ändå fått en hel del namn redan. Jag har förstått att det varit ungefär som det varit förut. Vi har tre valmansförbund.

För att nå sina medlemmar har församlingen skrivit om valet i deras tidning, hemsida och sociala medier.

Vilka frågor är viktiga i Kimitoöns församling?

- Vi vill veta vad församlingen ska satsa på de närmaste åren. Vad församlingsmedlemmarna behöver och tycker att är viktigt. Vi följer med människor i många olika situationer i livet. Vi besöker skolor, daghem, åldringshem och håller gudstjänster och förrättningar. Vi har möjlighet att påverka viktiga och aktuella saker som berör människor.