”När man scrollar ser man en massa perfekta flöden” – sociala medier skapar kroppskomplex och psykiskt illamående
De sociala medierna är den stora boven när det gäller att skapa psykiskt illamående och press på flickor. Det säger Maja Lundin och Tilde Selin som går i Ekenäs gymnasium.
Man jämför sig själv med andra även om man vet att verkligheten egentligen inte ser ut som bildflödet, säger de.
- På bilderna kan man ju dra in magen hur mycket som helst, men det går inte att gå omkring och göra det i vardagen. Då kan man ju inte andas, säger Tilde Selin.
Kroppskomplex kan leda till allvarliga problem
I en pinfärsk enkät kommer det fram att unga flickor ger sämre betyg åt sig själva och sitt psykiska välmående jämfört med pojkar.
De finlandssvenska flickorna mår dessutom psykiskt sämre än finskspråkiga flickor i samma ålder. Det här syns då man jämför den färska finlandssvenska barometern med den nationella barometern som gjordes år 2015.
Maja Lundin och Tilde Selin är inte alls överraskade över att flickorna överlag mår sämre än pojkarna. Det finns hela tiden en stor press på att se bra ut och ha rätt sorts kläder.
- Man inser inte att min kropp är min kropp och den är fin. Om man har kroppskomplex kan det leda till grova ätstörningar, depressioner och att man tränar för mycket, säger Maja Lundin.
Vem som helst kan må dåligt bakom fasaden
Eftersom alla jämför sig med alla kan det leda till en ond cirkel där det är omöjligt att vara nöjd med sig själv, fortsätter hon.
Och om man mår dåligt av någon orsak kan de sociala medierna trigga illamåendet och göra det ännu sämre.
- Det kan handla om att man har pengar, om man är populär eller att man känner att folk bryr sig om en eller att ingen ser en.
- Men oavsett om man är populär och har fina kläder så kan man må jättedåligt utan att någon vet om det eftersom man har en fasad utåt, fortsätter Tilde Selin.
Finlandssvenskar lever upp till fördomar
Det faktum att finlandssvenska flickor mår psykiskt sämre än finskspråkiga kan bero på fördomar och att man försöker leva upp till dem, tror de.
- Det finns ju den där fördomen att alla har segelbåt och så där och då tror de finlandssvenska ungdomarna att de måste leva upp till det, säger Maja Lundin.
Varken hon eller Tilde Selin upplever att den sortens press finns i Ekenäs eftersom de flesta talar svenska där.
Men i närheten av huvudstaden kanske många unga tycker att de måste motsvara bilden av finlandssvenskar med fina, dyra kläder och mycket pengar.
- På festivaler får vi ofta höra att vi är bättre sortens folk, berättar de.
Pojkar tillåts vara bråkigare och mer högljudda
En orsak till att flickorna överlag mår sämre kan också vara att flickor och pojkar behandlas olika redan när de är små, säger de båda.
- Om flickorna gjorde fel i lågstadiet var det mycket värre än om pojkarna gjorde det. Det var vanligare att pojkarna var bråkigare, säger Tilde Selin.
- Att pojkarna får nog prata och flickorna ska vara tysta och kärlek börjar med bråk och allt det där, fortsätter Maja Lundin.
I början av lågstadiet var en del av deras klasskamrater rätt bråkiga och en del till och med slog. Men läraren märkte ingenting och tog inte tag i saken när flickorna försökte säga till om det här.
- Men sedan svimmade jag en gång när de ströp mig och då vaknade läraren till. Men det var i trean och det hade pågått sedan ettan, berättar Maja Lundin.
Samtidigt upplever de båda att de hela tiden har haft många vuxna kring sig som de kan vända sig till om det behövs.
- Så har det varit ända sedan lågstadiet. Vi har haft en bra kurator och jättebra klasslärare och i högstadiet fick vi båda massor av hjälp av lärare.
Artikeln baserar sig på intervjuer gjorda av Monica Slotte
Gymnasieeleverna Maja Lundin och Tilde Selin om krav på flickor - del 1
Gymnasieeleverna Maja Lundin och Tilde Selin om krav på flickor - del 2
Femtonåriga Lina-Lotta Lundström berättar om vad som får henne att må bra men också om vad som kan kännas stressande idag.
' /%3E%3C/svg%3E)
