Nedskärningarna inom elevvården har aldrig korrigerats och unga lider fortfarande av konsekvenserna

Eftersom den finlandssvenska ungdomsbarometern visar att svenskspråkiga unga mår sämre än finskspråkiga är det skäl att titta på om de svenskspråkiga har lika god tillgång till elevvård, säger lokalpolitiker i Svenskfinland.

- Idealet skulle vara att hela samhällsklimatet ändras så att man skulle få vara sig själv, men det är en svår uppgift. Men annars behövs det trygga platser i skolan där du får tala om de här sakerna och ta i dem, att man inte ensam måste kämpa.

Det säger Janina Andersson, fullmäktigeledamot för De Gröna i Åbo men också verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Åboland.

Hon talar om vikten av att städer och kommuner satsar på elevvården, men också på andra stödnätverk som frivilliga stödpersoner för ungdomar.

Det är väldigt olika i olika kommuner både gällande den professionella personalen, hur stora skolklasserna är och om det finns stödelever och annat.

- Det är väldigt olika i olika kommuner både gällande den professionella personalen, hur stora skolklasserna är och om det finns stödelever och annat.

Hurdan tillgång du har till skolpsykolog och kurator kan alltså bero på vilken skola du går i.

Christoffer Ingo, förbundsordförande för Svensk Ungdom och fullmäktigeledamot i Korsholm, påpekar att det här är aktuellt nu i budgettider när kommuner ska besluta om sina resurser.

- Där finns det bättre och sämre exempel i våra finlandssvenska kommuner, och de beslutsfattare som behöver få det här meddelandet känner nog till det. Det är kommunerna som avgör det mesta, säger Ingo.

Ingo talar om stödtjänster från både småbarnspedagogiken till arbetslivet, på skolan, på ungdomsgårdar och inom den uppsökande verksamheten.

- Vi har ett samhälle där de som mår sämre mår allt sämre. Det är förstås jättetråkigt att svenskspråkiga mår sämre men jag skulle vilja lägga fokus på hela åldersspannet och hela landet och se till att det inte skulle finnas unga som mår dåligt överhuvudtaget.

Honkasalo: Tydligt samband mellan resurser och välmående

Veronika Honkasalo är Vänsterförbundets fullmäktigeledamot i Helsingfors men också forskare inom ungdomsfrågor. Också hon påpekar att man borde titta mer på hur resurserna ser ut på olika håll i Svenskfinland.

Till exempel finns det stora skillnader i hur stort antal elever en enskild skolpsykolog eller kurator ska ha hand om.

Honkasalo lyfter också fram forskning om tidigare nedskärningar.

- I forskning från 90-talet kan man direkt se att i de kommuner, där man drog ner på elevvården under 90-talets ekonomiska depression, finns det mera psykiskt illamående bland unga vuxna.

Ofta kan det vara så att skillnaderna mellan olika flickor är större än den mellan flickor och pojkar. Det skulle vara viktigt att också inom gruppen titta på föräldrarnas socioekonomiska läge

Det kanske inte heller är det viktigaste att dela in ungdomarna enligt just kön när man tittar på hur de mår, menar Honkasalo. Viktigt är också hurdan bakgrund de har.

- Ofta kan det vara så att skillnaderna mellan olika flickor är större än den mellan flickor och pojkar. Det skulle vara viktigt att också inom gruppen titta på föräldrarnas socioekonomiska läge - utbildning, skolning och arbetslöshet.

Ett område där könsskillnaderna ändå var stora är det som gäller sexuella trakasserier.

I ungdomsbarometern uppgav nästan hälften av de svarande flickorna att de upplevt sexuella trakasserier. Motsvarande andel för pojkarna var 6 procent.

Janina Andersson berättar om ett lokalt projekt i Åbo som jobbar med just de här frågorna och påpekar samtidigt att en delorsak till att det ser så olika ut i olika kommuner är att en del av arbetet är beroende av projektfinansiering.

- Vi fick pengar för ett år för att utveckla hur man ska närma sig elever så att de vågar prata om de här frågorna på ett vettigt sätt.

Nu jobbar man alltså i Åbo på att ta fram material för hur man i skolan kan ta upp sexuella trakasserier och till exempel prata om det i små grupper.

- Det de här unga tjejerna känner är att man förväntas tycka att det är humor när någon tar i en. Då ska det finnas en trygg vuxen där som säger att det inte är meningen att man ska tycka sånt här är okej.

40 procent av de finlandssvenska unga har behandlats dåligt på grund av sitt språk – överlag mår unga bra men flickorna har det tuffare än pojkarna

Över 90 % av finlandssvenska unga känner sig värdefulla.