Svenska Yles kartläggning visar att förlossningsrädslan har ökat: “Nu ska jag inte läsa mer på nätet, jag lovar”
Samtidigt som det är tryggare att föda än någonsin tidigare har förlossningsrädslan fyrdubblats under de senaste tio åren. Svenska Yle har granskat mödravården och statistiken över förlossningsrädsla. Vi har också besökt en poliklinik för förlossningsrädda.
På drygt tio år har antalet kvinnor som fått diagnosen förlossningsrädsla ökat med flera tusen.
År 2006 var antalet 1052 vilket motsvarar 1,8 procent av alla förlossningar. År 2017 fick däremot 7,7 procent diagnosen, eller 3839 kvinnor, enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Mest utbredd var rädslan under fjolåret i Norra Karelen, 10,38 procent och lägst i Satakunta med 2,89 procent av alla mammor. Också exempelvis i Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt får fler än medeltalet diagnosen förlossningsrädd, över 9 procent.
Svenska Yles granskning visar samtidigt kvaliteten på mödravården beror på var du bor och att mödravården inte alltid längre stöder mammorna på det sätt som de behöver.
Så granskade vi mödravården
Det har heller aldrigfötts så få barn i Finland som nu och kvinnorna är allt äldre då de får sitt första barn.
Rädsla för att tappa kontrollen
I Vasa-området låg andelen förlossningsrädda på 5,7 procent ifjol, vilket är under landets medeltal.
I Vasa har man en poliklinik för förlossningsrädsla. På polikliniken ser man många orsaker till rädslan. Man kan ha varit med om en svår första förlossning och fått ett trauma av den.
- Eller att man som förstföderska är rädd för att tappa kontrollen, att det är okontrollerbart. I dagens samhälle är ju allt så kontrollerat. En annan orsak är att man psykiskt är i obalans, säger Marika Smeds som är gynekolog på polikliniken.
Antalet psykiska diagnoser (inklusive depressioner) i samband med graviditet och förlossning har också ökat. Diagnoserna har mer än dubblerats på tio år, enligt THL. År 2007 var antalet 6,4 per tusen födslar medan det år 2016 var 16,3.
Det hoppar grodor ur munnen för en del
- Som gravid suger man också åt sig av allting, hör allting och i synnerhet skräckupplevelser. Kvinnor borde stötta och hjälpa varandra men just i det skedet hoppar det grodor ur munnen för en del, man vill väl men det blir så fel, säger Stina Evars-Malmi.
Berättelser och information finns det ibland lite väl gott om på nätet.
- Internet - Youtube och Google. Man borde inte läsa men dras till det tyvärr. Om det ligger sanning i allt eller är om det är påspätt är svårt att säga. Men dom säger att “nu ska jag inte läsa mera på nätet jag lovar”, säger Evars-Malmi.
Förlossningsförberedelsen tillbaka till sjukhuset i Vasa
Förlossningsrädslan kan också uppstå av att man kan ha varit utsatt för sexuellt våld, vilket kan komma upp till ytan. Eller att man i bekantskapskretsen har någon bekant med ett barn som skadats vid förlossningen som gör att man är orolig för barnets välmående.
Mödravården - så funkar det
I Svenska Yles granskning efterlyser många mammor bättre förlossningsförberedelse och man önskar mer information och bland annat besök på bb. Bara 4 av tio mammor som svarade på enkäten uppger att de fick besöka bb inför sin senaste förlossning.
Kan det att rådgivningsbesöken minskat ha betydelse för att man inte känner sig förberedd?
- Förlossningsförberedelsen i Vasa flyttades till den allmänna hälsovården för många år sedan. De som sedan drog den var personer som inte jobbade på sjukhuset och skötte förlossningar. Nu har vi planer på att flytta förberedelsen tillbaka till sjukhuset, vilket jag ser som en mycket bra sak för att förbereda mammorna bättre för förlossningen, säger Marika Smeds.
En plan görs upp och följs
För att hjälpa den förlossningsrädda strävar man på kliniken efter att mamman ska få känsla av att ha kontroll över situationen.
- Vi går igenom vad som händer under olika skeden av förlossningen och allt vi gör, likaså olika smärtlindringsalternativ. Sedan gör vi upp en plan så att mammorna själv är med på olika smärtlindringar, önskemål eller liknande, säger barnmorskan Stina Evars-Malmi.
Oberoende av vem som är på jobb följs sedan den plan som gjorts upp.
- Vi har alla skrivit under. Om det ska det komma ändringar i planen är det utgående från mamman själv.
En tredjedel gör kejsarsnitt
Av de som besöker polikliniken görs kejsarsnitt i cirka en tredjedel av fallen, bland förstföderskorna är siffran lägre.
- Vi försöker bearbeta förlossningsrädslan och komma fram till hur man föder. Fortfarande vill ändå en klar del ha kejsarsnitt, säger Marika Smeds.
Får de det då?
- Jo.
Doulastöd kan påverka förlossningens gång
Olika grader av rädsla ligger ofta bakom att man tar kontakt med en doula som kan fungera som stöd och peppa familjen inför och under en förlossning.
- Särskilt för förstföderskor är det ett stort frågetecken man har framför sig. Men också för omföderskor kan det hända att man har en traumatisk upplevelse i bagaget som spökar, säger Liisa Jungar som är doulakoordinator på Folkhälsan Åbo som har frivilliga doulor.
- Det är viktigt att mammor får uppleva att det är dom som bestämmer och aktivt gör val gällande sin förlossning.
Doulan strävar efter att träffa mamman och den eventuella partnern ett par-tre gånger innan förlossningen. Hon är sedan med under förlossningen om mamman önskar och så avslutas stödförhållandet med en träff efteråt.
- Det finns forskning som visar att doulastöd är nyttigt både psykiskt och fysiskt och också kan påverka förlossningens gång, säger Jungar.
Artikeln baserar sig förutom på THL:s statistik också på intervjuer för programmet Närbild. Intervjuerna gjordes av Barbro Westerberg och Maud Stolpe. Närbild kan du se på Arenan eller i tv på Yle Fem måndag klockan 20 med repris tisdag klockan 11.
' /%3E%3C/svg%3E)
Stora skillnader i kvaliteten på mödravården - Se hur det ser ut i din kommun
Kvaliteten på mödravården varierar stort.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
