Sälskrämmor ska hålla gråsälarna på avstånd – Forskare: "Inget hundraprocentigt skydd men vi hoppas de ska vara tillräckligt effektiva"
Naturresursinstitutet Luke testar sälskrämmor i Nådendal och Lovisa för att se hur de kunde fungera i finländska förhållanden.
Målet är att hålla gråsälarna borta från yrkesfiskarnas nät och ryssjor.
– Inget är hundraprocentigt, för en minoritet av sälstammen kan få sämre hörsel som vi människor och då hör de inte de här högfrekvensljuden som nu används i sälskrämman, säger forskningsingenjör Esa Lehtonen på Luke.
Men Lehtonen tror inte det handlar om många individer och tror att sälskrämman ska fungera bra också i Finland.
– Den har utvecklats för fiskodlingarnas behov i kusttrakterna utanför Skottland, där man förutom sälar har lyckats hålla sjölejon på avstånd, säger Lehtonen. Så jag tror nog att skrämmorna ska fungera bra också här hos oss.
Sälskrämman skapar en ljudbarriär
På havsytan låter ljudet som sälskrämman skapar som gräshoppor men under vattnet skapas ett ljud som sälarna anser att är obehagligt och som de börjar undvika.
– Uppe på ytan har vi flotten som får all den ström som behövs via solpaneler och vindturbiner och under vattenytan har vi en undervattenshögtalare som pulserar ut högfrekvensljud som skapar en så kallad vägg, säger Lehtonen.
Sälarna börjar då undvika området och man kan enligt Lehtonen säga att flottarna skapar stängsel som hindrar sälarna att äta upp yrkesfiskarnas fiskfångster som finns i nät och ryssjor.
Tiden får utvisa hur effektiva sälskrämmorna är
– De första resultaten är lovande, men tiden får utvisa hur effektiva sälskrämmorna är och först senare i vinter får vi se hur det har gått, säger Lehtonen. Vi samarbetar med ortens yrkesfiskare och hoppas få tillräckligt med data för att kunna dra ordentliga slutsatser.
Nådendal och Lovisa är pilotprojekt men inget hindrar att också andra tar kontakt och testar hur de fungerar, påminner Lehtonen.
Åtminstone är yrkesfiskarna i Nådendalstrakten nöjda med pilotprojektet hittills.
– Vi får se hur det går men det här är ju första gången något görs för att skydda nätfiskare i den inre skärgården, säger Olavi Sahlsten som är ordförande för yrkesfiskarnas förbund. Det ska bli intressant att se om de här verktygen hindrar sälarna att simma in i sunden.
Sälstammen har vuxit kraftigt och utgör ett reellt hot
Gråsälsstammen har vuxit kraftigt de senaste åren och utgör i dag ett reellt hot mot yrkesfiskarnas fångster.
– Tillsammans med de skador som skarven förorsakar är det många som funderar på att lägga av då lönsamheten är dålig, säger Sahlsten. Därför är alla insatser som kunde hjälpa oss välkomna.
Enligt Lehtonen har gråsälarna tidigare rört sig mest ute till havs men nu kommer de allt oftare långt in i innerskärgården.
– För många som bor här i Nådendal och har stuga här kommer det som en överraskning att gråsälarna rör sig i området, säger Lehtonen. Ingen har sett dem trots att vissa individer kan vara uppemot 200 kg stora, men det beror på att de oftast rör sig om nätterna.
Sahlsten vet att jakt kunde vara en effektiv lösning, men sälen är ett klokt djur som lär sig snabbt.
– Det blir allt svårare att jaga sälen, så om den här sortens lösningar visar sig vara effektiva är de ett välkommet tillskott i verktygslådan, säger Sahlsten.
Priset kan vara ett hinder
I nuläget går en sälskrämma lös på cirka 20 000 euro, vilket är för mycket för yrkesfiskare.
– Vi har fått finansiering via EU och i nuläget handlar det om ett forskningsprojekt, säger Lehtonen.
Men visar det sig att resultaten är goda och skrämmorna verkligen fungerar året runt så kan det vara skäl att införskaffa fler.
– Vem som betalar är ett frågetecken men yrkesfiskare har nog inte råd med den här sortens apparatur, säger Sahlsten. Kanske staten kunde bidra och köpa dem för att försäkra sig om att det också i framtiden finns inhemsk fisk på borden.
' /%3E%3C/svg%3E)
