Oro inför de digitala studentproven i regionens gymnasier: ”Försätter årets abiturienter i en orättvis position”

I höst blir studentexamensproven i fysik och kemi digitala och på våren är det matematikprovens tur att digitaliseras. En stor del av regionens gymnasiestuderande känner sig oförberedda inför förändringen.

I Brändö, Mattliden och Helsinge gymnasier meddelar elevkårsmedlemmar att situationen är under kontroll. I Grankulla, Kyrkslätt och Tölö är situationen däremot en annan. På gymnasiet Lärkan har man inte svarat på Yle Huvudstadsregionens förfrågan.

I Kyrkslätts gymnasium känner sig hela 60 procent av studerandena att de inte är tillräckligt väl förberedda för att använda dataprogrammen i den digitala studentexamen. Endast 30 procent tycker att de är väl förberedda. Det säger elevkårsordförande Alexander Bondestam,

Tidigare under hösten rapporterade Svenska Yle om situationen vid Tölö gymnaium.

Okunskap om hjälpprogrammen

Vid Gymnasiet Grankulla Samskola har elevkårsmedlemmarna Cecilia Andersin och Aleksi Kauremaa bett skolans elever beskriva hur de upplever den digitala studentexamen.

– I ämnen där man skriver längre essäer ställer studerandena sig positiva till den digitala studentexamen. Modersmål och språk skriver de gärna digitalt men fysik, kemi och matematik skulle de hellre skriva för hand, säger Andersin och Kaurimaa.

Operativsystemet som används för att skriva den digitala studentexamen heter Abitti. Det här systemet upplever studerandena vid Gymnasiet Grankulla Samskola att de behärskar.

I Abitti ingår det dock också andra program som behövs i studentskrivningarna. De här programmen känner sig studerandena inte lika förtrogna med.

– Man har velat ha mera övning i de här programmen eftersom de är ganska invecklade. Dessutom finns det ganska mycket som man kan göra i programmen men som vi inte har fått veta om, säger Andersin.

Enligt Andersin är det inte heller så lätt att själv försöka lära sig de olika programmen.

– I matematiken, fysiken och kemin vill man nog gärna ha en lärare som visar vilket program som ska användas och hur programmen fungerar. Jag skulle gärna se att det fanns någon slags övningsabitti där man kan öva på de olika programmen utan att vara inne i det riktiga programmet.

Såväl Andersin som Kauremaa önskar sig mera undervisning i hur man använder de olika programmen.

– Det finns en massa program i Abitti men så få av dem som vi faktiskt använder. Det skulle vara till hjälp att få veta vad man kan använda de andra programmen till, säger Kauremaa.

Han får medhåll av Andersin.

– På ettan hade vi en lektion där vi gick igenom de olika programmen men efter det har vi inte haft någon undervisning med dem. Jag skulle vilja ha en hel lektion där vi bara övar på programmen och bättre får veta hur de fungerar och vad vi kan göra med dem, säger Andersin.

Rektorn tror att eleverna nog har den kunskap som behövs

Enligt rektor Niklas Wahlström på Gymnasiet Grankulla Samskola har skolan en klar plan för hur de introducerar de olika dataprogrammen.

– Redan i de obligatoriska kurserna lyfter vi nog fram de centrala hjälpprogrammen. Mera avancerade och specifika program kommer in i de fördjupande kurserna. I repetitionskurserna för abiturienter har vi sedan ännu en genomgång av programmen som används i proven.

Studerandenas upplevelse av otillräcklig undervisning i hur hjälpprogrammen fungerar tror Wahlstöm att främst beror på okunskap om vad som egentligen krävs i studentskrivningarna.

– Studentskrivningarna är i sig ännu obekanta för våra abiturienter. De har inte fått en klar uppfattning om hur provet ser ut.

Det här, menar Wahlström, kommer att ändra under hösten eftersom studentexamensnämnden har tagit i bruk en provbank där man kan träna på tidigare studentprov.

– Jag tror ändå att de flesta studerande har de färdigheter som behövs men att det mera är frågan om en subjektiv uppfattning om såväl färdigheter som vad som egentligen krävs i studentskrivningarna, understryker Wahlström.

För att göra eleverna mera säkra på sin förmåga att använda de olika dataprogrammen skulle skolan kunna erbjuda extra tillfällen för elever som vill öva sig i att använda programmen.

– I fjol våras hade vi sådana tillfällen. Nu i höst har vi utgått från att eleverna övar på hjälpprogrammen i samband med repetitionskurserna.

Under själva kursernas gång finns det enligt Wahlström också en bestämd substans som ska hinna behandlas.

– Där behöver man som lärare själv avväga hur mycket tid som bör reserveras för att öva programmen och hur mycket för själva kursinnehållet.

”Försätter årets abiturienter i en orättvis position”

Enligt Bicca Olin, som är förbundsordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS), verkar abiturienter i hela Svenskfinland vara oroliga inför de digitala studentproven.

– Vi har fått mycket respons och kommentarer. Det mesta har varit negativt. Upplevelsen är att man inte har haft tillräckligt mycket tid att förbereda sig inför de digitala studentskrivningarna, säger Olin.

Det här gäller hela Svenskfinland, inklusive huvudstadsregionen.

– Situationen är den samma överallt. Det finns inget som tyder på att vissa skolor skulle ha satsat mer på att förbereda sig. Det finns däremot en del ämnesvisa skillnader.

Matematiken, menar Olin, är studerandena mest oroade för.

– Där har de mest att lära sig. Samtidigt har lärarna satt ner minst tid på att lära ut de dataprogram som ska användas i ämnet.

Den här situationen ser FSS som oroväckande.

– Det här försätter årets abiturienter i en orättvis position när de söker in till högskolor och konkurrerar med tidigare årskullar som skrivit allt för hand.

Hon ser ändå en del fördelar.

– Det positiva är att vitsorden bestäms så att de som klarar sig bäst i de första studentskrivningarna på dator kommer att få de bästa vitsorden.

Olin ser studentexamensnämnden som boven i dramat.

– Trots att digitaliseringen av studentskrivningarna länge varit på agendan har allt ändå gått jättesnabbt sedan beslutet fattades.

Det här, menar Olin, betyder att de som nu skriver endast har haft ett par år på sig att använda digitala verktyg i undervisningen, vilket hon ser som orättvist.

– Vi hoppades på att studentexamensnämnden faktiskt skulle ha reserverat rikligt med resurser för fortbildning av lärare och rikligt med tid för att ta i bruk de nya systemen.

Ännu när de som skriver matematiken i vår började gymnasiet, visste man inte vilka program som kommer att användas, berättar Olin,

– Här har utvecklingen gått allt för snabbt. Kommunikationen från studentexamensnämndens sida har heller inte varit tillräckligt tydlig.

Olin anser också att kommunerna och rektorerna har ett ansvar i det här.

– De har ett ansvar att se till att varje lärare har den kompetens som krävs för att lära ut de här programmen.

Artikeln uppdaterades 24.9.2018 klockan 10.31. Abitti är ett operativsystem och inte ett program, som det först stod i texten.