Daghemsfrågan i Helsingfors: Många problem och en lösning - såhär tycker beslutsfattarna

Lönerna bör höjas. Så anser fullmäktigeledamöter från fem olika partier att man borde lösa de problem inom småbarnspedagogiken som staden tampas med.

- Vi vet att det finns en stor personalbrist i huvudstadsregionen, samtidigt som mängden barn i Helsingfors ökar, säger Martina Harms-Aalto (SFP).

Utöver detta har staden dessutom gått in för att öka mängden avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar. Hon lyfter även upp ett annat problem.

- Det pågår en ständig rekrytering av barnskötare på svenska men det finns inte människor för jobbet, säger Harms-Aalto som är ordförande för den svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning i Helsingfors.

Svårare att hitta vikarier i större städer

Att hitta vikarier är inte heller enkelt.

- I första hand är det Seure som levererar vikarier. Och de kan inte leverera tillräckligt många, säger Harms-Aalto.

Situationen i Helsingfors är dessutom i särklass sämre än i resten av landet.

- På senaste nämndmötet tittade vi på statistik över hur de sex största städerna i landet har det. Procentuellt växer mängden barn mest i Helsingfors och i framtiden kommer situationen att bli ännu värre om vi inte löser problemen, säger Ted Apter (Saml).

På den svenska sidan finns ytterligen en faktor som försvårar rekryteringsarbetet: hjärnflykten.

- Vissa menar att Sverige och Norge rekryterar vår personal, eftersom de erbjuder högre löner. Då kan det vara lockande att flytta till Stockholm istället, säger Apter.

Olika behov på finska och svenska

En lösning kunde vara att utbilda för rätt behov. På finskt håll saknas det behöriga barnträdgårdslärare, medan det på den svenska sidan råder brist på behöriga barnskötare.

- Behörighetskraven håller på att ändras, så det begränsar vem som kan jobba med vilka uppgifter inom småbarnspedagogiken, säger Harms-Aalto och efterlyser mer utbildning av barnskötare.

Politikerna står inte handfallna, inflikar Ted Apter.

- Senast i fjol budgeterade vi för ytterligare 1 200 dagisplatser. Föräldrarna vill sätta sina barn i dagis allt tidigare men varje nytt ställe vi öppnar kräver ju mera personal.

Han har också ett konkret budskap till småbarnspedagogerna i Helsingfors.

- Var aktiv och anmäl allt du funderar på, bär inte bördan själv. Jobba inte övertid utan att säga till om det, för vi har svårt som beslutsfattare att reagera på saker som bara rapporteras i medierna. Det är lättare för oss att reagera om vi får en Excel-tabell från beredningen som visar var problemet ligger, säger Apter.

Enighet över partigränserna

Bland personalen inom småbarnspedagogiken börjar orken tryta. Martina Harms-Aalto för fram ett klart budskap.

- Det är inte meningen att det ska vara såhär. Trycket på att höja lönerna är ganska stort. Senast i budgetförhandlingarna kommer frågan att dyka upp på bordet, tror hon.

Varken Martina Harms-Aalto (SFP) eller Ted Apter (Saml) är i det här skedet villiga att lova en löneförhöjning, men bägge bedyrar att de jobbar för saken.

- Vanda ska höja daghemspersonalens månadslön med kring 150 euro. Minst så mycket borde vi höja lönerna, säger fullmäktigeledamoten Otso Kivekäs (Grön).

Både han och fullmäktigekollegan Eveliina Heinäluoma (SDP) är eniga om att lönerna borde höjas.

- Jag tar egentligen inte ställning till den exakta summan, men höjningen i Vanda är riktgivande. Vi måste kunna konkurrera om barnträdgårdslärarna med de andra kommunerna i regionen, säger Heinäluoma.

Inte bara småbarnspedagogernas löner

Även Veronika Honkasalo, fullmäktigeledamot för Vänsterförbundet, håller med om att småbarnspedagogiken behöver mer resurser. Hon tycker ändå att flera andra branscher förtjänar löneförhöjning.

- Vi måste se över alla sektorer där kvinnor är i majoritet. Det handlar om ett större strukturellt problem, säger hon.