Eleverna ska inte behöva gå hungriga på grund av en insamling – skolor ersätter Hungerdagsgröten med vanlig mat

Karleby brukar servera vatten, mannagrynsvälling och knäckebröd utan smör när det är Hungerdag. Det man sparar in på det brukar räcka till mat åt 100 familjer i en månad i något katastrofområde.

Men nu är det slut med Hungerdagsvälling. I år serveras dyrare mat eftersom föräldrar och skolor har gett respons om att eleverna går hungriga den här dagen.

- Det har kommit klagomål från föräldrar och lärare att barnen varit hungriga och det är inte så det ska vara. Man har ändå rätt till en måltid per dag i den grundläggande utbildningen och det har inte uppfyllt de kraven, säger biträdande rektor Nina Hansén i Karleby svenska gymnasium.

- För en del barn är skolmaten kanske det enda varma målet de får om dagen. Om en elev inte får tillräckligt med mat orkar de inte. Och poängen med Hungerdagen är inte att elevens förutsättningar att gå i skola ska försvagas, säger utvecklingschef Mika Sarkkinen på utbildningsverket i Karleby.

Välling ett konkret sätt att visa barnen fattigdom

Många kommuner verkar redan tidigare ha slutat servera biligare mat på Hungerdagen. Det gäller till exempel Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Korsholm, Vasa och Närpes.

Men i Karleby är rektor Tua Masar på Villa skola besviken att Hungerdagsvällingen uteblir.

- För välling, knäckebröd och vatten har gjort det så konkret för barnen. Att i dag sparar vi in på maten och pengarna som blir över skickar staden till Röda Korset.

Eleverna hämtade pizza i stället

Masars kollega på svenska högstadiet i Karleby, Kaj Holmäck, säger att Hungerdagen har varit en lite besvärlig dag.

- Det var vrålhungriga tonåringar så pizzeriorna i stan hade en bra dag. Det blev inte fokus på hungriga barn utan det blev bara en jobbig situation.

Enligt Masar har eleverna i Villa skola ätit med god aptit på Hungerdagen. Hon tror inte heller det är hela världen om en elev går hem hungrig en dag.

Ingen svälter på en dag

Visst har Masar hört föräldrar säga att skollunchen är barnens enda varma mål.

- Men jag har också hört läkare säga att även om eleverna är hungriga en dag så svälter ingen av dem ihjäl.

Det utskick som skolorna i Karleby har fått om ändringarna kommer från stadens team för globalfostran. Masar tycker att Hungerdagens mat har passat perfekt in i just global fostran.

- Om vi ska syssla med det så måste vi på ett konkret sätt kunna visa eleverna vad det betyder, och då tycker jag att hungerdagsvälling är ganska konkret.

Snävt att uppmärksamma bara hunger?

Beslutet om Hungerdagsmaten i Karleby motiveras enligt Sarkkinen också med att det finns så många andra globala utmaningar som behöver tas upp i skolan i dag. Som till exempel klimatförändringen och hållbar utveckling.

- Hunger är kanske en lite snäv syn på globala utmaningar i dag. Frågan är hur kan vi behandla de här teman mångsidigt och inte stanna på en nivå med Hungerdagen-välling, säger Sarkkinen.

Nina Hansén som är med i teamet för globalfostran förklarar hur gruppen resonerade.

- Hungerdagen som koncept har kanske levt ut sin tid. Det finns så många andra sätt att uppmärksamma mat och konsumtion än att man ska äta välling en dag.

Det finns till exempel frågeställningar king närproducerad mat, vegetariska val eller de olika verkligheter som råder på norra och södra halvklotet.

Tua Masar tycker ändå att det ena inte behöver utesluta det andra.

- Vi har temaveckor om att minska skräp och spara på vatten, men det är inte lika konkret som att äta vällling.

Enligt Masar är det viktiga att man verkligen gör något och inte bara tänker att det är så stora frågor att vår insats inte räknas.

Hade räckt till mat för 100 familjer

Enligt Hansén är det en rätt stor summa som staden brukar donera till Hungerdagen tack vare den enklare maten.

- Men vi hjälper också på många andra sätt, vi har dagsverksinsamlingar och genom dem doneras också stora summor pengar till välgörande ändamål varje år.

Att Karleby serverar vanlig mat i år innebär att 2 700 euro som annars skulle ha gått till Röda Korsets katastroffond nu faller bort.

Den summan räcker till mat i en månad för 100 familjer. Hur tänker du kring det?

- Det är förstås en stor summa pengar. Men jag tror ändå att det här sättet att samla in den pengen inte är det rätta.

Enligt Hansén kan eleverna fortfarande samla pengar i insamlingsbössor eller hitta andra sätt att bidra.

Men det kan vara svårt att samla de 2 700 euro som annars kommit mer eller mindre automatiskt?

- Säkert men jag tycker trots allt att det här var ett bra beslut. I framtiden får man sedan se vilka former man kan tänka sig för att samla pengar till välgörande ändamål. Det finns många sätt att dra sitt strå till stacken, säger Hansén.

Smaklöst men okej, säger barn

Vad tycker då barnen om vällingen de brukar få på Hungerdagen?

- Det är gott, säger Robin Tylli på åk 5 i Villa skola.

- Helt okej men kanske inte världens bästa mat. Lite smaklös, säger Ada Lindqvist och Emma Kastrén.

Men varför brukar ni få den maten då, vad är vitsen med det?

- Man samlar in pengar till fattiga länder där det är hunger.

- Vi låter också andra länder få mat.

Inget av barnen vi pratar med säger att de blir hungriga efter att bara ha fått välling.

- Vi har ändå mellanmål med när vi går i skola till klockan tre, säger Kastrén.

Röda Korset tackar för allt som görs

I år firas Hungerdagen i Finland för 38:e året i rad. Varje euro som doneras är viktig, säger verksamhetsledare Ricky Berglund på Österbottens svenska distrikt vid Röda Korset.

- Jag vill tacka alla skolor som på sätt eller annat ställer upp på Hungerdagen, talar om den och samlar in. Förstås skulle det vara roligt om det också uppmärksammas via kosten som en liten påminnelse om hur det kan vara ute i världen.

Men Berglund säger att han förstår att det inte görs i samma utsträckning som tidigare. Skolorna har så mycket som ska passa in i schemat.

Men vad har varit bra med Hungerdagsgröten?

- I kombination med information om världsläget, att det är matbrist i stora delar av världen, har det varit en bra påminnelse och en ögonöppnare som kan ha fastnat i barnens medvetande genom livet.

- På det sättet skulle det vara roligt om det kunde återupptas. Men jag tycker det är bra om man är med på andra sätt också.

Fem miljoner svälter i Jemen

Enligt Berglund behövs Hungerdagen i allra högsta grad också i år. Till exempel hotas just nu fem miljoner barn i Jemen av svält och strider.

- För fem euro får man en varm filt och för 17 euro en moderskapsförpackning till en person som föder i ett fältsjukhus nånstans ute i världen. För 25 euro får man mathjälp en hel månad till en familj. Vi är tacksamma för varje euro donatorer skänker.

Kaskö enda som behållit gröten?

Yle Österbotten har nått alla kommuner i svenska Österbotten utom Kristinestad med frågan om de serverar gröt på Hungerdagen.

Endast Kaskö uppger att man gör det. I Vörå, Pedersöre, Malax och Korsnäs kan kommunen ordna Hungerdagsmat om någon skola ber om det. Men i till exempel Pedersöre har ingen skola frågat efter det i år.

Det är flera år sedan Pedersöre slutade med Hungerdagsgröten.

- Tanken var väl att barnen har rätt att få en fullvärdig måltid varje dag, säger kosthållschef Monica Asplund.

Välgörenhet i skolan fortfarande viktigt

I Jakobstad säger specialsakkunnig Lisa Kentala att Hungerdagens budskap inte riktigt nådde fram till eleverna. Tanken var ju att ge pengar åt nödlidande.

- Jag tror inte eleverna tänkte det så utan det blev en dag då ingen åt. Så vi tyckte man måste ta fram argument och information om Hungerdagen på något annat sätt.

Teamet för globalfostran i Karleby säger i sitt utskick att Hungerdagen fortfarande ska uppmärksammas i stadens skolor, men på andra, mer mångsidiga, sätt.

Gruppen skriver också att välgörenhet fortfarande har en viktig plats i skolorna. Till exempel gör en del Unicef-rundan, en del firar Näsdagen, andra besöker äldreboenden.