Föräldrar vill ha fler rådgivningsbesök i huvudstadsregionen – Helsingforsmamma: "Med färre besök skulle min graviditetsförgiftning inte ha upptäckts i tid"
Föräldrar i huvudstadsregionen önskar fler rådgivningsbesök och att få vård av samma person under hela graviditeten, det framkommer i Svenska Yles granskning av mödravården.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar minst nio rådgivningsbesök före förlossningen för förstföderskor och åtta för de mammor som redan fött ett barn.
I Helsingfors, Esbo och Vanda uppger städerna att de följer rekommendationen, men många som svarade på Svenska Yles enkät om mödravården uppgav att de varit på betydligt färre rådgivningsbesök än så.
58 föräldrar från Helsingfors svarade på enkäten. 22 av dem uppgav att de hade gått på färre än nio rådgivningsbesök under sin senaste graviditet.
Två hade bara varit på två rådgivningsbesök.
Rådgivningstjänster är något som man uppfann för att öka befolkningens välmående. Jag hoppas att vi inte går bakåt i utvecklingen och lämnas vind för våg
Eva Ahl-Waris
Av omföderskorna var det bara fem som svarade att de gått på nio eller fler besök. Monica Lindberg, chef för rådgivnings- och familjearbetet vid Helsingfors stad, säger att det här inte beror på staden.
- Klienten gör sina egna val. Vi erbjuder rådgivningsbesöken enligt THL:s rekommendationer. Varje gång som klienten är på besök bedöms också om det finns behov av tilläggskontroller. Då kan det under graviditeten bli fler besök än vad THL rekommenderar, säger Lindberg.
Ser man på THL:s statistik över medeltalet besök hos mödravården som alla mammor gått på i Helsingfors år 2017 är antalet 9. Det är minst i hela Svenskfinland.
Det betyder i praktiken att det måste finnas ett betydande antal mammor som gör färre besök än rekommendationen föreskriver.
Medeltalet bland kommunerna i Svenskfinland ligger på 11 besök.
- Att besök uteblir kan också bero på att den gravida är förhindrad på grund av en sjukhusvistelse, eller att mödrapolikliniken har en egen uppföljning, fortsätter Lindberg.
Alla rådgivningsbesök görs heller inte nödvändigtvis i samma kommun, enligt henne.
Mödravården - så funkar det
Esbo nästsämst i granskningen
I granskningen fick Esbo det näst sämsta skolvitsordet, 7,9. Åbo var granskningens sämsta med skolvitsordet 7,6.
- Total nedmontering av mödravården. Det gäller att vara påläst själv och kunna kräva vård vid behov, beskriver en av mammorna mödravården i Esbo.
Föräldrarna gav Helsingfors 8,1 i skolvitsord. Svaren från Kyrkslätt, Vanda och Grankulla var för få för att betygsättas.
Enligt avdelningschef Anni Paaskoski vid Esbo stad erbjuder staden tio rådgivningsbesök för förstföderskor och nio för omföderskor. I Esbo var det sammanlagt fem av de som svarat på enkäten som hade gått på färre än nio rådgivningsbesök.
- Besöken är frivilliga, så den som väntar barn kan låta bli att gå på enstaka rådgivningsbesök. De uteblivna gångerna kan ju också bero på att förlossningen sker mycket före beräknad tid, säger Anni Paaskoski avdelningschef vid Esbo stad.
Så granskade vi mödravården
Paaskoski säger ändå att det kan finnas orsak att utreda varför en del av rådgivningsbesöken uteblir.
- Om det är många som inte går på nio eller fler besök, är det i sin ordning att fundera vidare på varför det är så. Min uppfattning är ändå att de flesta går på besöken enligt rekommendationerna, säger Paaskoski.
Många vill ha vård av samma person
I enkätsvaren önskade mammorna också mer kontinuitet i vården, att få vård av samma person. För Helsingforsmamman Eva Ahl-Waris har det varit viktigt att få stöd av samma person genom alla graviditeter.
Nuförtiden är det också allt svårare att rekrytera hälsovårdare och kämpigt att få vikarier
Monica Lindberg vid Helsingfors stad
I samband med sin senaste graviditet fick trebarnsmamman Eva Ahl-Waris graviditetsförgiftning. Problemen upptäcktes i slutskedet av graviditeten och Ahl-Waris menar att det var tack vare att hon haft en och samma barnmorska som problemen upptäcktes i tid.
- Hon hade följt mig under de tidigare graviditeterna och sa att jag inte hade normala blodtrycksvärden, säger hon.
Ahl-Waris säger att graviditetsförgiftningen sannolikt berodde på stress.
Hon beskriver sin tredje graviditet som en katastrof. Till slut avbröts den då barnets hälsa visade sig var så skral och graviditeten hotade mammans hälsa.
- Nästa gång som jag väntade barn var jag därför ganska hysterisk och stressade mycket med att göra allt rätt.
Hon deltog också i en studie vid Kvinnokliniken som gick ut på att motverka förlossningsdiabetes.
- Via studien mättes mitt blodtryck oftare, vilket var bra i och med att mina värden var väldigt höga i slutet av graviditeten.
Ahl-Waris säger att hon haft tur i och med att hon fått stöd av samma barnmorska under alla graviditeter.
- Om jag hade haft färre rådgivningsbesök skulle kanske min graviditetsförgiftning inte ha upptäckts i tid, säger hon.
Ahl-Waris är orolig över att rådgivningsbesöken blivit färre på 2010-talet.
- Stort ansvar läggs på förlossningssjukhusets personal om inte barnets hjärtljud och mammans hälsa följs upp under graviditeten. Rådgivningstjänster är något som man uppfann för att öka befolkningens välmående. Jag hoppas att vi inte går bakåt i utvecklingen och lämnas vind för våg, säger Ahl-Waris.
I Esbo och Helsingfors är målet att man ska få en egen hälsovårdare, men det är svårt att uppnå i praktiken.
- I Esbo utgår vi från att alla familjer har en egen vårdare som följer upp föräldern under graviditeten och efter förlossningen. Alltid lyckas det ändå inte. En del byter arbetsplats, blir sjuka eller föräldralediga, säger Anni Paaskoski vid Esbo stad.
- Nuförtiden är det också allt svårare att rekrytera hälsovårdare och kämpigt att få vikarier. Det råder brist på hälsovårdspersonal, säger Monica Lindberg vid Helsingfors stad.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
