Kärleken till ishockeyn och gemenskapen i omklädningsrummet driver rutinerade Niklas Bäckström – kände sig hedrad då Tappara erbjöd kontrakt

Niklas Bäckström älskar att spela ishockey och numera gör han det i Tappara. Det spelar ingen roll om ishallen är tom eller fullsatt, bara han får hålla på med det han gillar allra mest. Där spelar också gemenskapen i omklädningsrummet spelar en central roll.

Efter en svår säsong i HIFK där han fick agera tredjemålvakt trodde många att Niklas Bäckströms långa och framgångsrika karriär skulle vara slut efter ligabronset i våras. Men Bäckström kunde inte tänka sig att lägga skridskorna och plockhandsken på hyllan än.

– Ishockeyn har varit en jättestor del av mitt liv och jag tror inte att jag skulle ha orkat hålla på så länge om det inte skulle finnas en stor kärlek till sporten. Jag har aldrig spelat för pengar och kommer aldrig att göra det.

– Oavsett om ishallen är tom eller full med publik så njuter jag lika mycket av att gå ut på isen med lagkompisarna, antingen för att träna eller spela, säger han till Yle Sporten.

En stor ära då Tappara hörde av sig

Bäckström valde att skriva på för Tappara där han som 40-årig fortfarande tror att den bästa säsongen ligger framför honom. Han går in i varje träning med målsättningen att hela tiden bli bättre.

Han är ändå medveten om att åldern någon gång kommer att sätta käppar i hjulet men det gäller att ta vara på den tid som finns.

– Det finns aldrig två dagar som är likadana för mig. Varje dag har olika utmaningar och det jobbar jag med. Jag måste godkänna att jag inte är ung längre och att det är många saker som inte blir bättre. Jag försöker ändå utmana mig själv. Det är det jag jobbar för, att få den bästa säsongen och den bästa matchen jag någonsin har spelat.

– Direkt när jag talade med Tappara så kändes det rätt. Det är också en stor ära då en så anrik klubb ringer. Det fanns något med klubben som jag ville uppleva. Kulturen, hur man utvecklat spelare som till exempel Aleksander Barkov och Patrik Laine samt hur laget alltid har klarat sig bra. Jag ville lära mig vad man gör i klubben då det alltid kommer framgångar.

Att lära sig något är centralt för Niklas Bäckström. Trots att han varit proffs i över 20 år så lär han sig nya saker varje dag.

– I ishockey kan och vet man aldrig allt och det gör det till en fin och utmanande sport. Man lär sig och försöker använda det, när man tror att man vet och kan allt så märker man snabbt att man inte gör det. Då lär man sig igen. Någon gång märkte jag att för att klara sig på den här nivån så måste man jobba mycket, säger han.

Vill göra sitt livs säsong

Bäckströms karriär tog fart i slutet av 1990-talet och ishockeyn förde honom från Helsingfors via Stockholm och Uleåborg till Nordamerika. Han spelade tio säsonger i NHL innan han återvände till HIFK i två säsonger och nu är det alltså Tappara som gäller.

När man ber Bäckström lyfta fram några höjdpunkter i karriären så väljer han tiden i Kärpät och i Minnesota Wild.

– I Kärpät lärde jag mig väldigt mycket och vi hade ett bra lag. NHL är en väldigt tuff serie, det är svårt att komma dit och att stanna kvar. Konkurrensen är väldigt hård. De första säsongerna i Minnesota var jag som bäst.

– Jag drömmer fortfarande om att den här säsongen ska bli den bästa och vill inte godkänna att de bästa matcherna är bakom. Jag vet inte om jag kanske borde vakna från den drömmen?

Vilka är dina gladaste stunder i karriären?

– Att få spela ishockey har varit de gladaste stunderna. Men ska jag plocka fram ett speciellt tillfälle så måste jag säga OS i Turin 2006. Jag spelade inte en enda match men att jag fick vara med i det laget kommer jag aldrig att glömma. Laget hade något väldigt speciellt och vi var nära OS-guldet. Det är svårt att beskriva hur otroliga de OS-veckorna var.

Den största besvikelsen?

– Det kan vara något skott man borde ha tagit eller någon match som vi borde ha vunnit. Det finns massor med besvikelser och det finns bara ett lag som vinner varje år. I Minnesota hade vi ett bra lag och det är en besvikelse att vi inte kom närmare Stanley Cup. Det är ju det som alla vill vinna.

Gemenskapen är A och O

Bäckström talar varmt om gemenskapen. Den som finns i lagidrotter där man delar framgångar och motgångar med lagkamraterna och blir som en familj. Det är också gemenskapen som han kommer att sakna mest den dagen han väljer att sluta spela.

– Det är svårt att förklara gemenskapen i omklädningsrummet. Det är en trygg plats för alla och man har ett tjugotal killar som stöder en både på och utanför isen. Det finns massor med humor och upplevelser. Det är en blandning av allt.

– Det är helt okej för mig att jag inte kommer att spela matcher då karriären är över men gemenskapen kommer att lämna ett stort tomrum. Varifrån ska man få den? Så klart kommer andra saker in i livet men jag kommer helt säkert att sakna den.

Hurudan är Niklas Bäckström i omklädningsrummet?

– Jag försöker vara på gott humör. Inte den som pratar mest, jag kanske har lite sarkastiskt humor. På matchdagar är jag mer fokuserad och inne i min egen bubbla. Tyvärr glömmer man lite ofta att man ska njuta och ha roligt. Man ska ha roligt i omklädningsrummet.

– Det är inte så stor skillnad mellan klubbar, spelarna i omklädningsrummet ändrar men inte så mycket annat. Det gör också en flytt lättare. Den första dagen man går till ishallen har man 20 nya kompisar.

Bäckström har insett att han är inne på slutrakan av sin karriär men i det här skedet vill han inte tänka för mycket på framtiden. Hans kontrakt med Tappara är ettårigt och han delar på ansvaret mellan stolparna med 21-årige Christian Heljanko.

Tappara har spelat ligafinaler de sex senaste säsongerna även i år förväntas man höra till topplagen.

– Jag hoppas att både jag och vi som lag kommer upp till den nivå som vi har kapacitet till. Att vi spelar den bästa ishockeyn som vi som lag kan spela. Resultaten kommer sedan, vi kan inte påverka hur andra lag spelar utan bara på oss själva, avslutar han.

Se ett längre reportage med Niklas Bäckström i Sportmagasinet onsdag 26.9 klockan 19 på Yle Fem och Arenan.