”Jag arbetar flera timmar i veckan under min ledighet” - Låter det bekant? Då sysslar du med grå övertid som sänker din lön och förvränger arbetsmarknaden

Kollar du din jobbmejl på fritiden eller förbereder morgondagens jobbdag kvällen innan – efter din egentliga arbetstid, utan att få betalt? Då sysslar du med grå övertid, ett fenomen som uppskattas förvränga arbetsmarknaden, och som står dig dyrt i längden.

Arbete sköts på arbetstid. Det är en gyllene regel, som i praktiken ändå inte alltid är så enkel att följa.

Det vet Anna, 33, som har ett deltidsarbete som timlärare för en privat arbetsgivare i huvudstadsregionen. I praktiken sysselsätter jobbet henne i betydligt fler timmar än vad som står i arbetsavtalet – och vad hon får betalt för.

- Arbetstiden ska också omfatta planeringen av timmarna. För en vanlig lektion reserveras 15 minuter planeringstid, men i praktiken krävs mycket mer än så, särskilt för en rätt oerfaren person som jag, berättar hon.

Samtidigt vet hon att kolleger som varit 30 år i branschen likväl är tvungna att lägga ner mängder av sin fritid på planeringsarbete.

- Alla är medvetna om att man jobbar klart mer än det som är budgeterat. Det är underförstått, så går det till helt enkelt. Om du inte får en lektion planerad på en kvart, så är det ditt eget problem, säger Anna.

En annan del av jobbet kräver att hon svarar i telefon och på e-post när elever och föräldrar kontaktar henne, och det är ofta. Det administrativa jobbet är något som arbetsgivaren inte har tagit i beaktande.

- Ofta svarar jag på e-postmeddelanden i metron på väg hem. Det kan handla bara om ett par minuter, men när du använder ett par minuter tio gånger om dagen, sju dagar i veckan, så kan man ju räkna ut att det sist och slutligen blir ganska mycket.

- Alldeles säkert är det fråga om flera timmar oavlönat arbete i veckan, beräknar hon.

När ströjobben blir allt vanligare, ökar också grå övertid

Annas situation är inte unik: i takt med att arbetslivet förändras och ströjobben blir vanligare, är det många som pusslar ihop sina dagar. Därmed handlar det om mer än bara ett personligt dilemma kring tidsanvändning.

Anna heter något annat i verkligheten. Hon jobbar för svenskspråkiga arbetsgivare, och för att försäkra sig om jobb också i framtiden önskar hon vara anonym.

Samtidigt som Anna är medveten om att hon noggrannare borde skriva upp sina arbetstimmar och tror att hon i princip kunde ta upp ämnet med sin arbetsgivare – som hon beskriver som väldigt trevlig – är hon medveten om att det som visstidsanställd gäller att försäkra sig om att inte ge ett gnälligt intryck.

Dessutom känner Anna att hon inte är i en ställning där hon egentligen kunde påverka sin situation.

- Jag är bara en låg vikarie i rangordningen. Det här är sådant som kanske fastanställda som har varit länge i branschen kunde ta upp, säger hon.

Modern teknik stöder utvecklingen

En alltmer flexibel arbetsmarknad är dagens melodi. Det är en utveckling som ger anställda mer friheter, men som också bidrar till så kallad grå övertid: att människor sysslar med arbetsrelaterade uppgifter på fritiden, utan att få betalt.

Särskilt i expertkretsar är det vanligt med distansarbete och flextid, vilket i många fall betyder att det exakta antalet arbetstimmar inte följs upp. När arbetet inte är bundet till tid och plats och resultatet avgör, är frestelsen stor att ta jobbet med sig hem.

Guy Ahonen, professor emeritus vid Arbetshälsoinstitutet, säger att grå övertid är symptomatiskt för vår tid, eftersom tekniken gör oss tillgängliga hela tiden. Vi bär på oss telefoner och datorer och kan kolla e-post och sköta jobbärenden med några klick.

- Det sker nästan i förbifarten. Den moderna, mobila tekniken gör att man hela tiden är anträffbar, vilket stöder utvecklingen, säger Ahonen.

1,5 vecka om året gratis arbete åt arbetsgivarna

Enligt Guy Ahonen är det särskilt arbetstagare inom tekniska branscher samt personer som jobbar som chefer, tjänstemän och experter, som gör grått övertidsarbete.

- I genomsnitt gör experter närmare 10 procent av sin arbetstid som obetalt överarbete, uppskattar Ahonen.

Grå övertid är ett samhällsproblem, eftersom det förvränger uppfattningen av behovet av arbetskraft på arbetsplatsen.

- Arbetsgivaren kan tro att det finns tillräckligt med arbetskraft, trots att det egentligen hela tiden finns ett underskott, konstaterar han.

Enligt fackförbundet Pros arbetsmarknadsundersökning jobbar experter och chefer 30 minuter obetalt varje vecka, alltså 1,5 vecka gratis om året.

Akademikercentralen Akava klassar grå övertid som svartarbete. År 2014 visade Statistikcentralens kartläggning att akademiker jobbade 10,4 timmar gratis i veckan – alltså mer än en hel extra arbetsdag utan lön.

Personer i osäkra arbetsförhållanden särskilt utsatta

I förlängningen leder gratis arbetstimmar till lägre lön och sämre pension.

Fackförbunden uppskattar att orsaken till att så många låter bli att skriva upp sina extra arbetstimmar är viljan att framstå som en god arbetstagare.

Särskilt personer i osäkra arbetssituationer har svårt att avstå från att ta emot för mycket jobb.

- De som är lite osäkra på sin arbetssituation har svårare att tacka nej till att sköta arbetssaker på sin fritid. Om man är säker på sin situation så är det lättare säga ifrån och slå fast att arbete sköts på arbetstid – på fritiden bara i undantagsfall, säger Guy Ahonen.

En bra arbetsgivare är medveten om risken för grå övertid och gör upp konkreta riktlinjer, till exempel för när arbetstagare ska vara anträffbara.

- Man kan införa systematiska regler – till exempel kommer man överens om att inte läsa eller skicka mejl efter en viss tid på kvällen.

Ahonen poängterar att anställda samtidigt har ett stort eget ansvar att se till att övertiden inte skenar iväg. Det gäller särskilt att se till att sköta jobbet under arbetstid.

- Nog går det här fenomenet i båda riktningarna. Många tänker att om jag gör lite arbete på min fritid, så kan jag sköta lite fritidsärenden på min arbetstid. Men det tenderar nog att gå i den riktningen, att man gör mera arbete på fritiden än fritidssysslor på arbetstid, säger Ahonen.

Arbete på egen tid är en hälsorisk

Den största fallgropen med grå övertid är att det faktiskt handlar om utfört arbete, som den anställda gör under tid som borde vara reserverad för att återhämta sig, för att orka jobba i längden.

- Arbete som görs utöver det normala betalda jobbet ökar belastningen och också med tiden ens stressnivå. Det är utan vidare en riskfaktor, säger professor emeritus Guy Ahonen.

Eftersom fenomenet är så pass nytt, hänger inte heller lagen med än så länge.

- Vi har en arbetstidslag som försöker skydda folk från alltför mycket övertidsarbete. Men den skyddar oss inte mot just den här typens arbete, säger Ahonen.

I nuläget finns inte detaljerade studier på hur vanligt det är med grå övertid bland anställda på nationell nivå.

Enligt Guy Ahonen är flera forskningsprojekt kring ämnet på gång i Sverige. Således torde mer detaljerad information om anställdas tidsanvändning finnas till handa inom de kommande åren – och därmed också en början på att nysta upp problemet med grå övertid.

Artikel uppdaterad 12.01: Specificerat att Anna är timlärare.