Hur kunde Pargas stad ge Airiston Helmi lov att bygga så stort och så mycket i skärgården?

Under veckoslutet genomfördes husrannsakan mot företaget Airiston Helmi och dess ägare, som misstänks för olika former av ekonomisk brottslighet.

Pargaspolitiker har under de senaste tio åren i flera repriser diskuterat Airiston Helmi, men ändå har verksamheten fått fortsätta och svälla ut.

Många frågar sig nu hur Pargas stad har gett Airiston Helmi rätt att bygga stora villor, bastur, bryggor och andra konstruktioner på nio ställen i skärgården, fastän det annars är noga med var och hur stort man får bygga i skärgården.

Så här svarar Sanna Simonen, ledande bygginspektör i Pargas.

- Om man har fått undantagsbeslut till 400 kvadratmeter så får man bygga. Vår byggnadsordning tillåter 200 kvadratmeter ekonomibyggnader, vilket är ganska mycket, säger Simonen.

Pargas stad här ändå inte fattat alla beslut om byggtillstånd gällande de här byggnaderna. Tidigare var det regionala miljömyndigheterna, alltså staten, som beviljade undantagstillstånd. Så har fallet också delvis varit nu.

- För att få bygglov på oplanerade områden så måste det finnas tillräckligt mycket med fri strand, nu för tiden är det ganska svårt, men i Pargas har vi ganska stora områden som är oplanerade, säger Simonen.

Men hur väl kan kommunen hålla koll på om fastigheterna används till det som man fått bygglov för?

- Rätt så begränsat men visst försöker man också göra uppföljningar. Att fastigheten som har byggts används för det ändamål som det är menat för, säger stadsdirektör Patrik Nygrén.

Allt har sett korrekt ut, alla tillstånd har varit i skick

Ordförandena för alla sex stadsfullmäktigegrupper i Pargas svarar så här på hur byggloven har kunnat godkännas.

- Alla lov och tillstånd har behandlats helt normalt, enligt vanliga rutiner. Man har inte sett det som en klump, utan som enskilda byggen, säger Regina Koskinen (SFP).

- Då det här fick sin början var det ju nedgång i byggnadsverksamheten, så allt var välkommet, säger Widar Nyberg (SDP).

- Företaget har gjort stora investeringar i skärgården och alla tillstånd har varit i skick, så situationen har sett korrekt ut, säger Markku Orell (Saml).

- Nog får ju folk bygga vad som helst, bara det följer byggnadsordningen och finländsk lag, säger Nina Söderlund (Vf).

- Många Pargasbor har nog förundrat sig över företagets göranden, men lagstiftningen har inte hängt med. Lagen borde ändras så att utlänningar inte kommer åt att skaffa mark så här lätt, tycker Helena Särkijärvi (De gröna).

"Pengar har avgjort saken"

- Sommarstugor och -gäster är viktiga för Pargas. Vi får ju inkomster från dem. Pengar har förstås avgjort saken, anser Matti Agge (C).

- Jag förstår gott att det byggts [stora] bryggor på de här små holmarna nära farleden. Man behöver nog stadiga bryggor då Sverigebåtarna far förbi, konstaterar Nyberg.

- Lite underligt är det då man tänker på hur alla var emot oss karelare då vi efter kriget skulle omplaceras. De svenskspråkiga har ändå alltid varit positiva till utlänningar och till invandring, men det är underligt hur positiva man har varit till att ryssar flyttar in så här, säger Agge.

- Vi måste också tänka på en rättviseaspekt. Om vi har regler så ska de gälla för alla, säger Koskinen.

Har det förekommit mutor?

På sociala medier undrar folk till och med om det är så att politiker eller tjänstemän har smörjts eftersom Airiston Helmi fått bygga så mycket, men de sex fullmäktigegruppsordförandena är helt överens om att det inte stämmer.

Ingen av dem tror på att mutor, förmåner eller någonting liknande har förekommit här.

Däremot, säger Helena Särkijärvi, finns det nog politiker som anser att ekonomiska intressen, arbetsplatser och ortens framtid är de viktigaste värderingarna.

- På mindre orter så känner alla varandra, och då kan det lätt gå att man ger tillstånd för att bekanta ska få en fördel eller för att det är bra för orten. Jag påstår inte att det har hänt i Pargas, men risken finns på mindre orter, anser Särkijärvi.

Små möjligheter för staden och för politiker att påverka

Under åren har politikerna i Pargas diskuterat Airiston Helmi flera gånger.

Bland annat har man grälat om att det behövdes ett skilt bygglov för de omfattande ombyggnader som hade gjorts i villan i Ybbersnäs, om det lovet kunde ges i efterhand eftersom alla ändringar redan gjorts, och om hur mycket helikopterplattan och helikopterverksamheten stör grannarna.

Då visade det sig också att Pargas stad själv hade ganska små möjligheter att stoppa helikoptertrafiken, eftersom det var NTM-centralen som beviljade tillstånden.

- Det är ju också lite förvånande att det finns en massa stränga regler om allt möjligt, men vill man ha helikoptertrafik så lyckas det utan väldigt mycket krångliga regler, säger Söderlund.

Däremot fanns det ingen orsak att då misstänka företaget för ekonomisk brottslighet. Man hade alla papper i skick, alla lov beviljades slutligen, man följde alla föreskrifter och betalade åt byggare och underleverantörer i tid.

Företaget Airiston Helmi misstänks för olika former av ekonomisk brottslighet med internationella förgreningar. Det handlar om penningtvätt, grovt skattebedrägeri och användning av svart arbetskraft vid nybyggen och renoveringsarbeten.