Byggföretaget Ska-plan i Pargas redogör för sitt samarbete med Airiston Helmi – misstänkte ingenting, men investeringarna verkade inte vettiga

Ska-Plan är ett av bolagen som samarbetade med den ryske affärsmannen vars verksamhet nu utreds av Centralkriminalpolisen.

Pargasbolagets verkställande direktör säger att allting verkade vara i sin ordning och att pengarna ramlade avtalat in på kontot.

Företaget Airiston Helmi, som nu utreds av Centralkriminalpolisen för ekobrott, har byggt flitigt i skärgården.

Efter att en poliskälla på onsdagen bekräftat att förra helgens räd var riktad mot just det företaget vill byggbolaget Ska-plan redogöra för sitt samarbete med Airiston Helmi.

Började på Säckilot

Ska-plan byggde villor och bastur för Airiston Helmis räkning mellan 2008 och 2014. Samarbetet inleddes med en förfrågan om att bygga en större helhet bestående av fem villor och två bastur på en ö i Nagu.

Senare har företaget fått i uppdrag att bygga två hus i Pargas och två villor i Nagu.

Ska-Plans verkställande direktör Sverker Karlsson berättar att samarbetet med Airiston Helmi inleddes då en lokal fastighetsförmedlare hörde sig för om Ska-Plan ville bygga för en kund som köpt en holme.

Samma år, alltså 2008 började byggarbetet på Säckilot.

– Där byggde vi i olika etapper sammanlagt fem stugor och två bastur.

Husen i Pargas är de stora villorna i Ybbersnäs och i Airisto som är nästan identiska. Nagustugorna finns i Prostvik.

Ville slippa livvakter

Karlsson säger att det var lite annorlunda än vanligt att samarbeta med Airiston Helmi.

Då han träffade den ryske affärsmannen som ägde bolaget gick allting på engelska och via tolk.

Andra personer var alltid närvarande och Karlsson uppfattade det som att de andra faktiskt var bara tolkar medan ägaren tog de egentliga besluten och skrev under avtalen.

Då Karlsson frågade om uppdragen var svaren åtminstone till en början inte så entydiga.

Affärsmannen motiverade sitt byggande med att han blev så förtjust i Finland under en tidigare semester och att skärgården är så otroligt vacker.

Kanske ännu viktigare var att han kunde röra sig tryggt, så som vanliga människor.

I hemknutarna var det alltid livvakter som följde honom. Från början var affärsmannens tanke att bygga för eget bruk och i investeringssyfte.

Det var senare som han började tänka på uthyrning, berättar Karlsson.

"Helikopter behövs och en platta att landa på"

Sverker Karlsson träffade den ryske affärsmannen ett antal gånger.

Det var ingen kostymnisse, utan en person som klädde sig helt vanligt, säger han om affärskontakten.

– Han var bestämd och man märkte att han hade en sådan karaktär att hjälpredorna inte tog några beslut utan de frågade av honom om saker och ting.

Han var bestämd och man märkte att han hade en sådan karaktär att hjälpredorna inte tog några beslut

Viss uppmärksamhet har fästs vid affärsmannens helikopterresor.

Efter de första mötena med Karlsson började han flyga till skärgården med helikopter.

Karlsson berättar att affärsmannen krävde att få någonting att landa på, men i det skedet lät Ska-plan bli att bygga någon platta. Däremot var det något annat gäng som byggde sådana, berättar Karlsson.

– Vid något skede började han flyga själv och det var väl en hobby av något slag för honom. Han var intresserad av helikoptrar och hade väl tagit ett certifikat.

Karlsson säger att affärsmannen anlitade också andra parter på byggena och hur det gick till känner han inte till.

Då Ska-Plan byggde var det endast lokala entreprenörer som byggbolaget anlitade, säger han.

Väckte inga misstankar

Utredningen kring Airiston Helmi gäller ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Varifrån pengarna kommer känner ingen till, säger Karlsson.

– Det kunde man aldrig veta, annat än att han var en rik företagare från Ryssland och hade mycket pengar. Vi kan inte påverka varifrån hans pengar kommer.

Om det visar sig att de kommer från olagliga ställen, så är det ju beklagligt och då måste han få sitt straff anser Karlsson.

På det som skedde här märktes inga olagligheter. Vad som hänt efter att vi slutat bygga för dem vet vi ju förstås inte.

Inom Ska-Plan misstänkte man aldrig att allting inte skulle stå rätt till med Airiston Helmi.

Däremot verkade investeringarna inte vettiga eftersom det antagligen skulle vara svårt att få byggnaderna sålda, säger Karlsson.

– Det är ju inte vår sak att fundera på den saken. Beklagligt är det förstås att det byggts fina byggnader som egentligen inte alls varit i användning. Hoppas det löser sig på något sätt så att någon kan ta dem i användning i framtiden.

Karlsson säger att Ska-Plan slitit och jobbat hårt för att byggnaderna ska vara fina och att det nu känns konstigt att de inte alls används.

– En byggnad mår bäst av att användas, konstaterar Karlsson.

"Bankens ansvar att syna"

Enligt Karlsson kunde man inte syna Airiston Helmi närmare eftersom bolaget var nygrundat.

– Så länge pengarna kommer in på vårt finländska konto, så är det bankens sak att se till att ursprunget är i sin ordning, säger han.

För företagen i skärgården var affärerna ändå en lyckoträff som gav många nya jobb.

Också Ska-Plan växte till sig under den tiden.

– Annat jobb fanns också, men faktum är att lyxvillorna gav en stor del av omsättningen, säger Karlsson.

Affärsmannen pressade att processa

Beträffande byggloven säger Karlsson att armbrytningen med myndigheterna egentligen inte var så hård.

Ybbersnäsvillan byggdes med fel ritningar till en början, men bygglovet tillät från första början en yta på 400 kvadratmeter.

Efter domslutet kunde villan byggas med den slutliga rumsindelningen.

– Rättstvisten gällde antalet rum på övre våningen och att de skulle ha varit för många, säger Karlsson.

– Så klart var det dålig publicitet att dra byggnadstillsynen till Högsta förvaltningsdomstolen. Inte var det bara positivt, vår image led ganska mycket av det.

Karlsson säger att det handlade om en kund hos hans byggbolag och att Airiston Helmi ville att saken skulle föras vidare. Inte var det så roligt att vara i pressen hela tiden, berättar han.

Väntar på att polisen hör av sig

Polisen har ännu inte varit i kontakt med Sverker Karlsson med anledning av den pågående utredningen.

Han förväntar sig ändå att de kommer att göra det för att höra honom som vittne.

– Vad jag har förstått har vi ingenting att oroa oss för. Om pengarna kommer från en orolig källa, men kommer in på våra finska konton, så borde det vara bankernas skyldighet att kolla sådana saker.

– Vi har fakturerat enligt entreprenadavtal som vi kommit överens om och de har betalat in på vårt konto, säger Karlsson.