Vår tid är nu, säsong 2 – möt skådespelarna som gestaltar Ninas och Calles kärlek
Tv-serien Vår tid är nu inleddes med fredsbudet 1945, glädjerus och framtidstro. När säsong 2 tar vid tio år senare har familjen Löwander fullt upp med både restaurangverksamheten och konflikter som tär på sammanhållningen. Hur skall detta sluta?
När Vår tid är nu lanserades talades det huvudsakligen om två saker. Dels om att serien var SVT:s mest påkostade dramasatsning genom tiderna, dels om att handlingen skulle komma att spegla framväxten av det moderna Sverige.
Förväntningarna var högt skruvade, mediepådraget stort, risken för ett misslyckande ännu större.
Men det gick bra. Faktum är att det gick riktigt bra med både positiv kritik och goda tittarsiffror - hos en ovanligt bred publik.
Det är således många som väntat på att dörrarna än en gång skall slås upp till restaurang Djurgårdskällaren i centrala Stockholm.
Alla undrar naturligtvis hur det skall gå för bröderna Peter (Adam Lundgren) och Gustaf (Mattias Nordkvist) som konkurrerar om såväl makten som mamma Helgas (Suzanne Reuter) gunst.
Och hur gick det egentligen för deras syster Nina (Hedda Stiernstedt) som förde in jazzmusiken i de stela salongerna medan hon flirtade med den ambitiöse kökspojken Calle (Charlie Gustafsson)?
För att inte tala om den stora frågan: vad är orsaken till att serien blivit en så stor succé?
När vi stiger in i den nya säsongen har det förflutit fem år sedan vi lämnade Calle sittande vid Ninas sjukbädd i steril sjukhusmiljö.
Då svor han henne evig kärlek – nu är de ett par. Ett par som kämpar på i skuggan av alla nya problem som tornar upp sig vid horisonten.
Medan Calle tampas med köksmästare Backe (Peter Dalle) kämpar Nina för att upprätthålla kontakten till dottern hon förlorat i skilsmässan.
Många av de personliga förvecklingarna avtecknar sig mot bakgrunden av ett samhälle på väg att förändras. De första invandrarna dyker upp som diskare i restaurangköket, facket växer sig starkare, kvinnorna visar framfötterna och rockmusiken sätter sprätt på allas ben.
Hedda om Nina: jag har fått bygga henne själv
Oberoende av vad som händer verkar Nina alltid stå nära händelsernas mitt. Och då kan man förstås undra hur det varit att under en så lång tid (en tredje säsong är redan under inspelning) gestalta en person som ständigt utsätts för emotionella prövningar?
– Det har varit utmanande, men väldigt roligt, konstaterar Hedda Stiernstedt med ett leende och beskriver det svåra i att försöka hålla gestalten levande, bibehålla intensiteten, undvika stagnation.
Det gäller att inte upprepa scener utan hela tiden minnas att det finns olika register för samma känslor. All sorg ser till exempel inte likadan ut.
– Jag har känt att jag har utvecklats och kunnat behålla både glädjen och hungern i och med att det är nya utmaningar hela tiden, säger skådespelaren som har lätt för att svara på frågan om vilken känsla det är svårast att gestalta.
– Ilska! Ilska är verkligen bara en reaktion. De andra känslorna kan man gradvis bygga upp. Sorg, panikångest, kärlek och glädje – det är känslor jag kan manipulera in mig i.
– Men att hitta den spontana reaktionen, det är svårt.
Viktigt att stanna i nuet
En annan sak som varit svår med just den här serien är det faktum att handlingen sträcker sig över en lång tid - karaktärerna åldras och det är nödvändigt att hålla koll på var man befinner sig i en längre berättarmässig båge.
Hedda Stiernstedt säger att hon jobbat med olika delmål för sin inre blick.
– En utmaning har varit att stanna i nuet, att inte spela i förväg. Om jag vet att jag kommer att vara arg på en rollkaraktär längre fram i handlingen måste jag se upp så att jag inte spelar ut det i förväg.
Att hon lyckats hålla balansen och skapa ett trovärdigt porträtt av Nina bevisar det faktum att hon tidigare i år belönades med Kristallen - tv-Sveriges motsvarighet till en guldbagge - för sin rolltolkning.
Allt film & tv-arbete bygger naturligtvis på samarbete, men Hedda Stiernstedt verkar uppskatta att jobbet med en längre serie möjliggjort en viss sorts kreativ frihet.
– Jag har fått bygga Nina ganska långt själv och verkligen göra mitt jobb som skådespelare. Det har varit ett fint arbete - väldigt utvecklande, säger tv-stjärnan som härnäst är aktuell i den nya Jönssonligan-filmen.
Charlie om Calle: han är en del av mig nu
Även om Nina är en utpräglad överklassflicka och Calle en typisk arbetargrabb så kan man ändå inte säga att de är varandras motsatser – de förenas av samma ambition och blick för det nya.
När det gäller deras uttolkare är det lika lätt att föreställa sig att bägge är ambitiösa och drivna. Fulla av energi.
Sin unga ålder till trots har Charlie Gustafsson redan hunnit göra en mängd roller, men det är ingen tvekan om att Calle står honom lite extra nära.
Så nära att han medger att han antagligen aldrig kommer att kunna skaka rollkaraktären av sig helt.
– Han kommer att vara kvar någonstans, som en del av mig efter de här åren. När vi är klara med inspelningen av säsong tre i slutet av oktober får vi väl se hur det känns, ler Charlie brett.
Sedan ifjol har Charlie fått vänja sig vid att bli igenkänd på stan som "kökspojken från Djurgårdskällaren". Men eftersom han varit i branschen länge och blivit känd redan som barn & tonåring säger han att uppmärksamheten inte påverkat självbilden.
– Det handlar inte så mycket om mig – även om jag nog kan få höra att jag är bra i rollen – utan mera om att folk tycker om själva serien. De vill prata om karaktären, säger Charlie som bland annat uppmanats att "stå på sig mot köksmästare Backe".
Hårt att åldras och sakna riktning
Under seriens lopp går Calle från att vara en ung, valpig pojke till att bli en äldre herre.
– Åldrandet har varit det svåraste, att hitta en lagom nivå på det. Visst har mask och kostym gjort världens jobb för att med små medel hjälpa till, men jag måste ju också göra min del med språket och kroppen.
Åldrandet är en väldigt konkret utmaning för en skådespelare, men det har också funnits saker att kämpa med på andra plan.
– Det svåraste rent generellt med Vår tid är nu har varit att göra alla dessa mellanscener, scener som inte har någon direkt riktning utan som finns till närmast för att historien skall fortgå.
– Ta till exempel ett kort briefing möte i köket – vad gör man av det? Det är lättare när du har en tydlig riktning, när du skall försöka övertyga någon om någonting. Eller vara kär eller arg eller ledsen.
Eftersom mellanscener i köket är en given ingrediens i en dramaserie som utspelar sig i restaurangvärlden gäller det ändå att hitta en nyckel till hur man löser dessa.
– Det är bara att gå in och tänka att det här är en helt vanlig dag på jobbet - både för mig och för Calle. Leta efter något att leka med i scenen, hitta något som visar Calle på ett sätt som vi inte tidigare sett honom, säger Charlie Gustafsson som uppskattat möjligheten att få göra serien med många olika regissörer.
Efter att ha jobbat med samma karaktär i flera år ligger det närmare till hands att våga ifrågasätta och diskutera olika lösningar. Att känna sin rollkaraktär så bra att man kan säga "är det rimligt att Calle gör såhär".
– Tidigare har man mest varit ett verktyg för att en regissör skall kunna förverkliga sin vision, berätta sin historia - nu är det mera ett samarbete.
– Det har varit både lärorikt och lustfyllt att jobba med olika regissörer, säger Cal...ursäkta, Charlie... innan han reser sig för att ta itu med säsong tre.
På Yle Arenan publiceras andra säsongen av Vår tid är nu på måndagar kl. 06.00 med start 1.10.2018. Katalogen byggs på med ett avsnitt per vecka så att samtliga avsnitt till slut finns tillgängliga 37 dagar. I Yle Fem sänds serien söndagar kl. 21.00 med start 7.10.2018.
