Efter skadehelvetet – Jonna Berghem på väg tillbaka: ”Tänk om jag fick träna för fullt – hur bra kunde jag vara då?”

Det har krävts tålamod och positivt tänkande. Jonna Berghems trilskande baklår har satt käppar i hennes friidrottshjul i flera år. Efter operationen i somras ser Hangö IK:s häcklöpare äntligen ljuset i tunneln.

Jonna Berghems potential är odiskutabel. Sommaren 2012 placerade hon sig på sjätte plats i JVM på 100 meter häck. Men redan året innan hade varningsklockarna klämtat.

– Jag har haft problem sedan 2011 då baklåren började jäklas. Det har varit mycket kämpigt med dem. I fjol somras började de krångla igen, säger hon till Yle Sporten.

Läkarna gav henne två alternativ i våras. Endera vila i ett halvt år eller en baklårsoperation.

– Det var ett ganska lätt val.

"Det ser jätteljust ut"

Då Yle Sporten träffar Berghem i samband med ett träningspass i Sportkvarnen i östra Helsingfors har det gått dryga tre månader sedan operationen i juni. Det är uppenbart att hon är nöjd över hur rehabiliteringen har framskridit.

– Det är omöjligt att säga hur det ser ut om ett halvt år. Många har opererats på samma vis, det är en ganska vanlig operation. Mina framsteg har varit större än för många andra. Det ser jätteljust ut.

Hon klarar nu av att löpa långsamt, men främst sysslar hon med styrketräning. Men just den här dagen får hon göra sina första grenspecifika pass.

– Vi ska pröva på häckgång. Sedan ökar vi farten på löpningen så småningom. Det är löpningen som är svårast.

Det visar sig att häckgången inte orsakar några smärtor. Hon tar därmed ytterligare ett steg framåt på comebackstigen.

”Vänta bara på vad som komma ska”

Jonna Berghems läge kunde just nu beskrivas som hoppingivande. Den känslan tar hon vara på. Inte minst med tanke på alla de skadebekymmer hon har tampats med.

– Nog har det tagit på nerverna. Jag har flera gånger kommit bra tillbaka och så har det krånglat igen. Jag har inte kunnat träna maximalt på några år. Snabbhetsträningar har inte kunnat göras.

Problemen med baklåren ledde till att hon var tvungen att ge upp den tidigare paradsträckan 100 meter häck. Hon sadlade om till 200 meter och vann FM-guld inomhus på sträckan år 2016 och 2017.

Framstegen och framgångarna har hjälpt henne att hålla motivationen uppe.

– Tänk om jag skulle få träna för fullt – hur bra kunde jag vara då? Därför tror jag att det var bra att få den här operationen gjord. Jag tänker: ”Vänta bara på vad som komma ska då jag är frisk”. Det ska bli intressant att se, säger hon.

Från korta till långa häcken

Under friidrottssommaren 2017 gjorde häcklöpningen comeback i Jonna Berghems repertoar. Inte den korta häcken utan 400 meter häck.

Framgångarna lät inte vänta på sig. Hon tog sitt första Kalevaspelsguld i Seinäjoki och putsade under slutet av säsongen sitt personliga rekord till 57,90.

Den långa häcken är hennes främsta distans i framtiden. Hon medger att det är utmanande att växla från sprinterdistanser till att löpa hela banvarv. Inte minst på det mentala planet.

– Att springa 100 meter häck eller 200 meter är roligt. Men 400 meter är en annan sak. Redan på morgonen tänker man "Uuuhh!". Det är en jobbig sträcka. Då det är 100 meter kvar att löpa börjar man må skit, men det är bara att köra på.

– En halv timme senare kan man må illa fortfarande. Det är en häftig gren, men den är väldigt utmanande.

Innan det blir aktuellt med tävlingar på 400 meter häck, så återstår en hel del rehabilitering. Hon drömmer om att tävla under vinterns inomhussäsong, men hennes fysioterapeut är skeptisk.

– Budet är att jag ska glömma det, säger Berghem och skrattar hjärtligt.

Små motgångar rör henne inte i ryggen. Hon vet att hon är på god väg tillbaka.