Cancerforskarna Tasuku Honjo och James Allison får Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till immunologerna James P. Allison och Tasuku Honjo. De tilldelas priset för sitt arbete med en ny cancerbehandling.
"De banbrytande upptäckterna utgör en milstolpe i kampen mot cancer" konstaterar Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet i sin prismotivering.
I korthet går behandlingen ut på att man bussar patientens eget immunförsvar på cancercellerna genom att släppa en "broms", ett protein som hämmar immunförsvarets respons.
Amerikanen och japanen fick beskedet strax efter halv 12 lokal tid på måndagen.
70-åriga Allison är en Houstonbaserad Texasbo, och en av världens ledande cancerforskare. Han har under årens lopp ofta nämnts som en kandidat för Nobelpriset.
"Åh herregud!" och "tack, tack, wow!" lyder responsen från James P Allison då nyhetsbyrån TT ringer upp honom för att förmedla den glada nyheten.
Allison tillägger åt TT att han hade drömt om att få priset, men trodde aldrig att det skulle ske. "Det kändes för stort".
På 1990-talet studerade Allison proteinet CTLA-4, ett slags "bromsmekanism" som finns på T-cellernas yta. T-cellerna är en sorts vita blodkroppar som hör till främsta linjen i vårt immunförsvar, som angriper oönskade inkräktare.
Genom att identifiera bromsen kunde man lära sig släppa den, vilket gjorde att T-cellerna blev mer effektiva på att gå till angrepp mot cancerceller.
Metoden är särskilt effektiv mot aggressiva former av cancer som melanom eller hudcancer, samt lung- och njurcancer.
Samtidigt, i Japan
Kyotobaserade Tasuku Honjo, 76, är en auktoritet på cellforskning som redan två år innan Allisons aha-upplevelse på sitt eget håll identifierade ett annat bromsprotein på T-cellernas yta, PD-1. Genom att hämma PD-1 kunde Honjo få cancertumörerna i laboratoriemöss att krympa.
På Youtube finns klipp där de två pristagarna förklarar sina upptäckter.
Honjo förklarade sin forskning då han mottog vetenskapspriset på Kyoto Awards 2016, medan Allison berättade om sin forskning på MD Anderson Cancer Centers kanal ifjol då han kom med på Time Magazines lista på de 100 mest inflytelserika personerna 2017.
Honjo firade beskedet med sitt forskarlag med en bild på Twitter.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Nobelprisen instiftades av dynamitens uppfinnare, svenske Alfred Nobel, i ett försök att rädda sitt rykte och arv.
Priset i fysiologi eller medicin blev naturligt ett av prisen tack vare Nobels eget intresse i ämnet.
Till Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin hör kanadensiska Sir Frederick G. Banting och britten John J.R. Macleod som upptäckte insulinet (1923), österrikaren Karl Landsteiner för upptäckten av blodgrupperna (1930) och Sir Robert G. Edwards för sitt arbete med provrörsbefruktning (2010).
I fjol, år 2018, gick priset till immunologerna Tasuku Honjo och James Allison. De belönades för sitt arbete med en ny cancerbehandling.
Tolv kvinnor har fått priset, senast kinesiska Tu Youyou som 2015 fick pris för ny behandling av malaria. Också då delade hon priset med två manliga kolleger. Den första kvinnan om fick priset var Gerty Theresa Cori, som med sin make Carl Ferdinand Cori fick priset 1947.
En finlandssvensk har fått priset, Ragnar Granit. Han och två amerikanska kolleger fick priset 1967 för upptäckter angående kemiska processer i ögat. Granit föddes 1900 i Riihimäki (Ryska imperiet) och dog i Stockholm 1991. Han är begraven i Korpo.
' /%3E%3C/svg%3E)
