Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Kalle blir Khaled och David blir Doris – i Sverige föreslås ett jämlikt bokstaveringsalfabet

Från 2018
Uppdaterad 03.10.2018 12:33.
I Sverige föreslås ett nytt bokstaveringsalfabet
Bildtext Rättviseförmedlingen tillsammans med Fredrika Bremer-stiftelsen föreslår ett nytt bokstaveringsalfabet.
Bild: Adamberit.se

Två svenska organisationer vill skapa ett nytt verktyg för bokstavering som speglar hur Sverige ser ut i dag. Dyrt och onödigt, säger man från myndighetshåll i Finland.

I en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter (kräver inloggning) poängterar Fredrika Bremer-förbundet och Rättviseförmedlingen i Sverige att bokstaveringsalfabetet som används av svenska myndigheter är ojämlikt och bör bytas ut.

VD:n för Rättviseförmedlingen Henrik Fröjmark säger att bokstaveringsalfabetet som används av exempelvis polisen och försvarsmakten är gammalt och synliggör inte den bredd av människor som finns i samhället.

- Vi vill ha ett öppet, tillgängligt och inkluderande samhälle och därför vill vi skapa ett nytt verktyg för bokstavering som speglar hur Sverige ser ut i dag.

Hälften av namnen byts ut

Ungefär hälften av de traditionella mansnamnen hålls kvar i det nya bokstaveringsalfabetet. Resten byts ut och in träder Pippi istället för Peter, Kalle blir Khaled och David ersätts med Doris.

- Vår utgångspunkt är att de nya namnen säkerställer både hörbarhet och funktionalitet.

Rättviseförmedlingens VD Henrik Fröjmarkl
Bildtext Rättviseförmedlings VD Henrik Fröjmark vill förnya det svenska bokstaveringsalfabetet.
Bild: Sara Arnald/Rättviseförmedlingen

Enligt Fröjmark måste varje myndighet avgöra hur ett sådant beslut ska implementeras i praktiken.

- Jag förstår att det är en stor apparat om man vill fatta ett myndighetsbeslut om att gå över till ett annat alfabet.

Med funktionalitet menar Fröjmark snarare att vem som helst ska kunna använda sig av det nya bokstaveringsalfabetet.

- Vi har många nyanlända som har namn som många i Sverige har svårt att stava till. De kommer högst antagligen att få bokstavera sina namn för att öka förståelsen och det här är ett led i att göra den processen mer jämlik.

Ingen ny idé

Enligt Fröjmark är tanken på att förändra bokstaveringsalfabetet ingen ny idé.

- Vi har fått mycket respons av människor som bokstaverar i sin vardag och de har berättat att de lägger in andra namn istället för de traditionella.

Eftersom frågan ansågs både aktuell och angelägen bestämde sig Rättviseförmedlingen att tillsammans med Fredrika Bremer-förbundet slå sig samman för att driva ärendet och få till stånd en förändring.

- Reaktionerna efter debattartikeln har varit blandade, men uppenbarligen har vi väckt en fråga som engagerar många.

Det fonetiska alfabetet på finska och svenska
Bildtext Både det nuvarande finska och svenska bokstaveringsalfabetet innehåller främst mansnamn.
Bild: Wikipedia

Nu jobbar de båda instanserna gemensamt vidare med kampanjen för att göra frågan så känd som möjlig.

- Det gamla bokstaveringsalfabetet är daterat och innehåller bara mansnamn, nu finns det ett nytt som är mycket mera jämställt. Dessa tankeprocesser vill vi väcka hos myndigheter och företag som använder sig av bokstavering i sin vardag.

Vettigt som diskussionsunderlag

Förbundsstyrelseledamoten Karin Palmén vid Svenska kvinnoförbundet håller med om att bokstaveringsalfabetet inte speglar en jämställd värld, men blev häpen när hon hörde om det svenska initiativet.

- Jag tvivlar på att de på riktigt tror att de ska ändra på bokstaveringsalfabetet. Men som diskussionsunderlag är det en viktig fråga.

Palmén menar att den största nyttan är att vi inser att vi har ett bokstaveringalfabet bestående av enbart vita mansnamn.

Ingen prioriterad fråga för Kvinnoförbundet

Kvinnoförbundet vill se över ojämställda strukturer och normer i samhället och då måste man enligt Palmén också jobba på bred front. Men i den här frågan har förbundet inte aktiverat sig.

- Nu är det mycket annat på vår agenda, som till exempel riksdagsval, brännande klimatfrågor och en rätt så ojämställd regering.

Karin Palmèn
Bildtext Kvinnoförbundets styrelseledamot Karin Palmén säger att det är viktigt att se över ojämlika strukturer, men att det här initiativet inte är en prioriterad fråga.
Bild: Karin Palmèn

Vad beträffar bokstavering föreslår Palmén en kompromiss. Det finns nämligen redan ett bokstaveringalfabet som är jämställt, Icao-standarden. Eller i folkmun Natoalfabetet.

- Det är vettigare att gå över till Natoalfabetet eftersom försvarsmakten här i Finland redan använder sig av det. Det är både internationellt sett användbart och könsneutralt på samma gång.

Nödcentralchef: En katastof att ändra på systemet

Kai Paldanius är biträdande chef vid Vasa nödcentral och säger att bokstaveringsalfabetet används dagligen för att ge ut till exempel registernummer eller när man vill försäkra sig om ett namn är rätt stavat.

- Jag har själv flera gånger utfört tentamen på bokstaveringsalfabetet, till och med på engelska. Det skulle vara en katastrof att ändra på systemet.

Kai Paldanius från Österbottens nödcentral.
Bildtext Kai Paldanius vid Vasa nödcentral anser att initiativet är onödigt.
Bild: Yle/ Malin Hulkki

Enligt Paldanius handlar bokstaveringsalfabetet i grund och botten om att bli förstådd i alla tänkbara ljudmiljöer och situationer. Via radio eller per telefon. I storm eller hård sjögång.

- Det skulle dessutom kosta enormt mycket att utbilda alla som använder sig av bokstaveringsalfabetet i sina yrkesroller på nytt. Jag anser att det här är helt onödigt.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln