Passar sommartid eller normaltid bäst för dig? Testa här!
Fram till den 12 oktober ville kommunikationsministeriet höra om medborgarna föredrar övergång till permanent sommartid eller normaltid. 676 470 finländare deltog i röstningen.
Men vad är egentligen skillnaden mellan de båda alternativen?
Både permanent normaltid eller sommartid har för- och nackdelar och många av dem har också regionala skillnader.
I denna grafik kan du se vilket alternativ som passar bäst för dig. Skriv in din hemkommun, vilken tid du brukar vakna och när du startar hemåt från jobbet.
Du får se hur länge dagsljuset varar under olika tider på året.
Grafiken baserar sig på data från suncalc.net och månadernas soltimmar baserar sig på den 15:e dagen i månaden.
Enligt EU-kommissionens beslut skulle den 31 mars år 2019 vara sista gången vi ställer om klockorna. Innan dess bör alla unionens medlemsländer bestämma vilken tidszon landet ska höra till.
I skrivande stund har kommunikationsministeriet en öppen enkät där finländare får ge sin respons om vilken tidszon landet bör höra till i fortsättningen.
Finland kan övergå till permanent sommartid, permanent normaltid, eller till någon helt annan tidszon.
Synkroniserat med andra länder?
I Finland har vi ställt klockan fram och tillbaka sedan 1981. Vi gick in för att växla mellan sommar- och normaltid strax efter att både Sverige och dåvarande Sovjetunionen införde sommartid.
En viktig faktor i valet av tidszon är om vi ska höra till samma tid som största delen av Europa eller om vi vill anpassa oss efter vår östra granne.
Ryssland övergick till permanent sommartid år 2011 men duman beslöt år 2014 att istället byta till permanent normaltid. Morgnarna blev för mörka under stora delar av året med sommartid.
Om vi i Finland övergår till permanent sommartid skulle vi vara i samma tidszon som Ryssland. Om vi behåller normaltiden samtidigt som centrala Europa går över till permanent sommartid så skulle vi bli i samma tidszon som bland annat Sverige, Tyskland och Frankrike.
Sommartiden ska spara energi
En av de ursprungliga orsakerna till att många länder valde att övergå till att ställa fram klockorna under sommaren var att spara energi.
Tanken är att eftersom solnedgången sammanfaller med ett senare klockslag har man mindre behov av belysning under kvällarna.
Med sommartiden “flyttas” en ljus timme på morgonen som i normala fall skulle infalla medan de flesta sover till kvällen då fler personer är vakna och aktiva.
Det är ändå omdiskuterat om det verkligen finns någon energisparande effekt.
Permanent sommartid bättre i städer än på landet
Också ekonomiska orsaker finns bland argumenten för permanent sommartid i stället för normaltid.
De ljusa kvällarna kan betyda att viss affärsverksamhet kan se ett uppsving när dagsljuset varar längre efter att folk blir lediga från jobbet.
Rent historiskt sett har övergången till sommartid motarbetats av jordbrukare och andra yrkesgrupper som är beroende av dagsljus under morgontimmarna.
Av den orsaken är nyttan med den permanenta sommartiden större i storstäder.
Din egen rytm och plats påverkar
Den väsentliga skillnaden är ändå vilken breddgrad man befinner sig på och hur ens personliga dygnsrytm ser ut.
Exempelvis så får Vasa omkring en timme mindre solljus per dag jämfört med Helsingfors under årets mörkaste tid.
Om man i det fallet skulle gå över till permanent sommartid skulle solen inte gå upp i Vasa förrän kring klockan 11 på förmiddagen i december.
Att ha en mörk morgon låter kanske otrevligt. Däremot kunde det falla de som arbetar tidiga morgnar i smaken.
Med permanent sommartid skulle de nämligen få en timme extra dagsljus när de slutar på tidig eftermiddag.
Eftersom de som arbetar tidigt ändå stiger upp flera timmar innan solen går upp är den mörka förmiddagen inte lika betydande.
Vilken tidszon tycker du att Finland ska välja? Så här tyckte Svenska Yles läsare när vi frågade om saken i artikeln Vilken tidszon borde Finland höra till? Rösta i vår poll! Om du inte har röstat tidigare kan du göra det nu!
Grafiken baserar sig på artikeln Kokeile: Kumpi sopii sinulle paremmin, kesä- vai talviaika?, ursprungligen kodad av Joel Kanerva.