Den Nya Akademiens litteraturpris är intressant som process och protest – men spelar det nån roll vem som får det?

Samarbete och snabbhet har varit nyckelorden när Den Nya Akademien med frivilliga krafter arbetat fram ett internationellt litteraturpris som kungörs nästa vecka. Enligt litteraturvetare Mia Österlund är det välkommet med punktaktioner och pris som ligger i tiden.

Går det att dra ihop ett internationellt litteraturpris på ett halvår? I synnerhet ett pris som genom sin tajming och sitt namn otvivelaktigt kommer att jämföras med Nobels litteraturpris, även om budgeten och tidtabellen är helt annan.

Det har nämligen Den Nya Akademien gett sig in på – och gjort.

Nästa veckas fredag, den 12 oktober, kommer prisvinnaren att kungöras vid en ceremoni på Stockholms stadsbibliotek.

Arbetet har pågått frenetiskt sedan i maj, då Svenska Akademien meddelade att de inte kommer dela ut något Nobelpris i litteratur i år.

En av dem som engagerat sig är författaren Sara Larsson.

– Vi som jobbat med det här tycker läsande är viktigt, och vi tror att priser spelar roll för att belysa litteraturen och lyfta upp nya författare och böcker. Nobelpriset i litteratur är ju det mest kända, och lämnar ett tomrum när det inte delas ut, och därför kändes det som ett bra tillfälle att dela ut ett pris med ett annorlunda tillvägagångssätt, säger Larsson.

Bibliotekarier nominerar

Initiativet till det alternativa litteraturpriset togs av författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, och syftet var att visa att litteraturen är mycket mer än bara Svenska Akademiens skandaler.

Därav namnet Den Nya Akademien – som inte inte ska förväxlas med konstnärskollektivet med samma namn, som också grundats i sviterna av Akademiens fall.

I skrivande stund har gruppen 130 medlemmar – från författare som Camilla Läckberg och Jan Lööv till andra kända namn som musikern Joakim Thåström och den forna höjdhopparen Kajsa Bergqvist.

– Alla på listan har ändå inte deltagit aktivt i arbetet, utan vi är ca 20 personer som sedan maj på sin fritid har arbetat tillsammans i kommittéer för att styra upp prisprocessen, marknadsföringen och förbereda av själva utdelningsceremonin som sker i december, säger Sara Larsson.

Kvalitet och politik

Poängen med Den Nya Akademiens litteraturpris är ändå inte att ersätta Nobelpriset på lång sikt, utan att vara en engångsaktion.

Enligt Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, är det en välkommen punktinsats som ligger i tiden.

– Jag ser priset främst som att man vill göra ett ställningstagande, och i bästa fall lyckas man ruska om agendan och ställa nygamla frågor. Till exempel gällande hur vi ska se på kopplingen mellan kvalitet och politik inom litteraturen, det är en fråga som hela fältet brottas med, säger Österlund.

Den Nya Akademiens uttalade syfte är nämligen att lyfta fram hur litteratur främjar “demokrati, öppenhet, empati och respekt”, och Österlund påpekar att det är viktigt att de värderingarna inte förväxlas med en litteratur som är slätstruken och korrekt på alla sätt.

– Litteraturen är bångstyrig, dess väsen är att bråka och vara motstridig. Ett as kan också skriva en bra bok, och en asig text kan få dig att tänka, säger Österlund.

Enligt Sara Larsson har det viktigaste med prisets kriterier - som juryns ledare Ann Pålsson mer utförligt har formulerat som att författaren ska få läsaren att identifiera sig med en berättelse där hen från början inte känner igen sig, för att därmed kunna förstå lite mer om världen och sig själv - att den visar att man är ute efter något mer än bara en bladvändare.

Från svenska bibliotekarier till internationell omröstning

Sara Larsson arbetar inom priskommittén, vars första beslut var att be bibliotekarier i Sverige stå för nomineringarna.

– Vi visste att vi ville involvera läsare i beslutet, men att låta alla skriva in vilken bok som helst hade blivit oöverblickbart. Då slog det oss att bibliotekarierna är en fantastisk grupp eftersom de är litterärt kunniga, vana att möta läsare, och inte förknippade med kommersiella intressen, säger Larsson.

Eftersom biblioteken i Sverige opererar fristående var det inte lätt att nå alla på kort varsel i juni, men drygt 200 bibliotekarier lämnade in nomineringar. Av dem sammanställdes en lista på 47 namn, med de författare som fått minst två nomineringar.

Bland dessa fick allmänheten sedan rösta under juli månad, och tack vare synlighet i internationell press fick man in drygt 30 000 röster.

Av dessa sammanställdes en finalistlista på fyra namn, som en jury som bäst är i färd med att utvärdera. Finalisterna är Maryse Condé (Guadeloupe) Neil Gaiman (Storbritannien), Kim Thúy (Vitenam/Kanada) och Haruki Murakami (Japan).

Murakami valde ändå snabbt att meddela att han avstår sin kandidatur, med hänvisning till att han behöver arbetsro, men röster har också höjts som undrar om det kan bero på att den ofta Nobeltippade författaren inte vill ta risken att vinna ett “ersättningspris”.

Samarbetet intressantast

När Mia Österlund tittar på listan över bibliotekariernas nomineringar och de fyra finalisterna tycker hon, trots det demokratiska tillvägagångssättet, inte att listan bjuder på så hemskt överraskande namn.

– Listan är väldigt etnocentrisk med främst svensk- och engelskspråkiga författare, men man har ju inte haft samma resurser som Nobelpriset att begagna sig av internationella kommittéer. De fyra finalisterna känns inte heller som så väldigt radikala val, säger Österlund.

Är du intresserad av vem som vinner?

– Inte egentligen, det intressanta med det här priset ligger snarare i hur det har arbetats fram, säger Österlund.

Sara Larsson kan intyga att det ideella arbetet med priset har varit en positiv och speciell erfarenhet.

– Vi har gjort saker tillsammans på ett sätt jag aldrig varit med om tidigare, det mesta har skett över nätet och samarbetet har varit både fantastiskt och effektivt, trots att vi inte alla kände varandra sedan innan. Vi har många olika kompetenser, så det har ofta gått jättesnabbt att hitta nån som kan översätta en text eller svara på journalisters frågor, säger Larsson.

Kritik och maktkamp

Även utländska medier som The New York Times och The Guardian har visat intresse för priset, och den internationella responsen har överlag varit väldigt positiv, berättar Sara Larsson.

Däremot har det i den svenska debatten skrivits ett flertal inlägg som skrivit om initiativet i förlöjligande ordalag.

– Vi trodde aldrig att det skulle irritera folk så mycket att vi delar ut ett pris, men man får väl räkna med kritik när man gör något som sticker ut, speciellt i det hårda debattklimat som råder just nu. Vi har hur som helst också fått flera väldigt uppskattande mejl, i synnerhet från bibliotekarier, säger Larsson.

En annan oro som luftats är att Den Nya Akademiens pris ska dra ner Nobelprisets status, men det är Mia Österlund tveksam till.

– Klart man kan se det som en sorts maktkamp inom fältet - vem har makten att prisbelöna och därmed vara kanonskapande. Å andra sidan har vi redan sett att kanon och priser inte alltid går hand i hand, säger Österlund, och tillägger:

– Det jag tycker är viktigt, speciellt i vår tid, är att värna om de yrkesgrupper som har en erövrad kompetens, till exempel forskare som har som jobb att läsa och känna till litteraturhistoriska djuplodningar. Det skulle det vara ett skräckscenario om alla priser delades ut genom allmän omörstning, men det betyder inte att man behöver jaga upp sig över att det görs som en engångsgrej, säger Österlund.

Finns det något litteraturpris du saknar på fältet?

– Ett kritikerpris skulle vara väldigt bra, den delen av det litterära kretsloppet är lite åsidosatt, speciellt nu med alla nedskärningar, så det skulle vara fint att revitalisera den biten, säger Österlund.

Kompetent jury

Till Den Nya Akademiens förtjänst tycker Österlund att de gjort ett bra jobb med sin jury, som leds av Ann Pålsson, tidigare förläggare på Bonniers, och har litteraturprofessorn Lisbeth Larsson, redaktören och översättaren Peter Stenson och bibliotekschefen Gunilla Sandin som medlemmar.

– Här har man fått med både förlagsvärlden, forskningen, översättningen och biblioteken, det är superfint, säger Österlund.

Vem som får priset kungörs alltså den 12 oktober, och själva utdelningen sker den 9 december. Tills dess hoppas Den Nya Akademien ha samlat ihop en prissumma på en miljon kronor genom sponsorer och donationer.

Läs också: Inget Nobelpris i litteratur i år - men de här skulle finlandssvenska författare ge priset till