De österbottniska kommunerna drar upp linjerna för framtidens vård – eftersträvar landets bästa vård på två språk

Man kommer att bli tvungen att spara. Samtidigt är målsättningen landets bästa vård på två språk. De österbottniska kommunerna drar nu upp riktlinjer för hur social-, hälso- och sjukvården ska skötas i framtiden, med eller utan vårdreform.

Det talades tidigare om plan B, en plan för hur man ska lägga upp strategin ifall den planerade reformen inte blir av. Nu vill sjukvårdsdistriktets tjänstemän och politiker hellre tala om "modellen för välfärdsområdet för Österbotten".

Men målet är, enligt sjukvårdsdistriktets direktör Marina Kinnunen, fortfarande detsamma: Att organisera social-, hälso- och specialsjukvården i samma organisation som jobbar för österbottningarnas bästa.

- Vi ska ha Finlands bästa social- och hälsovårdsservice på två språk och närservicen kommer att vara en av de viktigaste, säger Kinnunen.

Turnerar i Österbotten

På onsdagen träffade sjukvårdsdistriktets tjänstemän och politiker först kommunernas ledande tjänstemän och sen kommunernas förtroendevalda för att diskutera och informera om planen.

- Jag tyckte att tjänstemännen tog emot budskapet ganska bra. De som tycker att de har vården bra organiserad i sin kommun nu ställde sig förstås frågan vad som kan bli bättre, säger sjukvårdsdistriktets styrelseordförande Hans Frantz (SFP).

Under november månad ska representanter från sjukvårdsdistriktet åka runt till de österbottniska kommunerna och försöka svara på den och många andra frågor.

- Många vill fortsätta sköta åldringsvården själv och de frågar sig hur man i en större organisation ska veta hur åldringsvården ska vara i den egna kommunen, säger Frantz.

Sparkrav oundvikliga

Frantz tycker att det här är en berättigad fråga eftersom de sjukvårdsdistrikt som redan har organiserat om sig har valt att integrera åldringsvården och enligt Frantz har det fungerat ganska bra.

- Om social- och hälsovårdslagstiftningen kommer kan kommunerna inte alls påverka åldringsvården. Men om vi själva får bestämma över vården i Österbotten har vi funderat på en variant där kommunerna är med och samarbetar kring specialsjukvården och primärhälsovården, men inte med socialvården, säger Frantz.

Enligt Frantz är det fullt möjligt att skapa en sådan modell, men samtidigt kan det bli svårt att fatta beslut i samkommunen då en del kommuner är med och tar beslut om bara vissa saker,

Oberoende när lagarna kommer och hur de ser ut står det klart att den österbottniska hälso- och sjukvården måste bli billigare, påpekar Marina Kinnunen.

- Vi har hittills använt mer pengar än andra. Så tyvärr ser det i nuläget ut som att vi måste spara 64 euro per invånare. Det blir en bantningskur för oss, säger Kinnunen.

Och om reformen faller?

Om det inte blir någon ny landskapslag med tillhörande social- och hälsovårdsreform har kommunerna större möjlighet att själva bestämma hur de vill ordna vården i framtiden.

- Vi måste lita på att vi får lagarna och ifall vi får dem kommer vi att koncentrera oss mera på hur situationen ser ut just nu i kommunerna och den service de har nu. Allt arbete vi gör nu kommer att vara till nytta, säger Kinnunen.

Enligt Kinnunen kommer den modell som man nu arbetar fram i Österbotten att passa ihop med den vårdmodell som i så fall nästa regering tar fram.

- Vi har väntat i många år på lagarna och vi tror att det nu är bättre att ta saken i egna händer. Vi vet vad vi vill och vi försöker göra det tillsammans, säger Kinnunen.