Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Sydkoreas president, #metoo-rörelsen eller gynekologen Denis Mukwege – vem tycker du borde få årets fredspris?

Från 2018
Medaljen som Nobels fredspristagare får
Bild: Nobel Media AB

Det är ingen lätt sak att förutspå vem eller vilka som kan tänkas få Nobels fredspris - eller när.

Bara i år finns det 331 kandidater av vilka 216 är personer och 115 är organisationer. Alla uppgifter kring vem som är nominerad är hemliga i 50 år.

Därför listar vi här Svenska Yles utrikesredaktörers favoriter till Nobelpriset 2018:

Song-Hak Ra håller på Sydkoreas president

Sydkoreas president Kim Dae-jung belönades med Nobels fredspris år 2000 för sina insatser för frihet och demokrati och framför allt för sin så kallade solskenspolitik, som kulminerade i ett toppmöte med Nordkoreas dåvarande ledare Kim Jong-il.

Kan det vara dags att belöna en sydkoreansk president med Nobelpriset igen, 18 år efter att Kim Dae-jung erhöll priset?

President Moon Jae-in har själv föreslagit att Donald Trump skulle få priset tack vare det pågående tövädret mellan USA och Nordkorea, men det var sannolikt bara avsett att smickra Trump som är känd för sin välvilliga inställning till folk som hyllar honom.

Försoningsprocessen mellan USA och Nordkorea är fortfarande på hälft, men relationerna mellan Nord- och Sydkorea har redan förbättrats konkret på många plan i år, på ett sätt som verkar oåterkalleligt så länge som Moon Jae-in är president.

Tövädret mellan Nordkorea och Sydkorea började formellt vid vinter-OS i Pyeongchang och kulminerade i det historiska toppmötet mellan Moon Jae-in och Kim Jong-un i april.

Därför är det möjligt att Moon och Kim belönas med Nobels fredspris år 2018, men inte Trump.

Ledarna för Nord- och Sydkorea omfamnar varandra efter samtal i Panmunjom.
Bildtext Kan Syd- och Nordkoreas ledare belönas med Nobels fredspris i år?
Bild: EPA-EFE/KOREA SUMMIT PRESS / POOL

Lotte Krank-van de Burgt och Greta Lång-Tennberg vill uppmärksamma #metoo-rörelsen och dess bakgrundskrafter

En pristagare som har gjort något för att förbättra kvinnors rättigheter skulle falla Lotte Krank-van de Burgt och Greta Lång-Tennberg i smaken.

#metoo har brutit tystnaden kring sexuellt våld mot kvinnor och fått människor världen över att tala om det på ett sätt som man inte tidigare har sett.

#metoo har stärkt offren och gett dem mod att tala om sexuellt våld genom att sätta ord på det de har utsatts för.

#metoo har i många länder och i många branscher utmynnat i lokala kampanjer mot sexuellt våld.

I samma banor tänker flera kolleger.

Viktor Heikel, utrikeschef Mette Nordström, Susanna Sjöstedt och Jessica Stolzmann vill ge priset till gynekologen Denis Mukwege

Den kongolesiska gynekologen Denis Mukwege har i årtionden profilerat sig som en förkämpe mot sexuellt våld i konfliktområden. Mukwege har nominerats för fredspriset år efter år - och på goda grunder.

Hans årtionden långa arbete med att hjälpa kvinnor som har utsatts för de värsta tänkbara formerna av sexuellt våld under konflikten i Demokratiska republiken Kongo är kanske inte något traditionellt fredsbyggande.

Få människor har ändå gjort mer för att konkret läka de fysiska och psykiska sår som krig har orsakat oskyldiga offer. Det kan de tiotusentals kvinnor och flickor som har vårdats vid Mukweges sjukhus vittna om.

Den kongolesiska gynekologen Denis Mukwege.
Bildtext Många röster för gynekologen Denis Mukwege.
Bild: EPA / Henrik Montgomery

Maria von Kraemer ömmar för både Mukwege och Läkare utan gränser

- Jag vill också gärna se att gynekologen Denis Mukwege från Demokratiska republiken Kongo belönas för sitt obeskrivligt tunga arbete, säger Maria von Kraemer.

Mukwege försöker hela kvinnor både fysiskt och psykiskt - kvinnor som utsatts för fruktansvärt sexuellt våld.

Läkare utan gränser (MSF) å sin sida agerar opartiskt och hjälper alla i nöd - oavsett hudfärg, religion eller politik.

MSF har envetet fortsatt med sina räddningsoperationer till exempel på Medelhavet där de hjälper trötta, hungriga och sjuka människor - människor som i många fall inte skulle klara sig med livet i behåll.

Stora insatser gjordes också under ebolaepidemin i Demokratiska republiken Kongo.

Räddat barn på Medelhavet
Bildtext Läkare utan gränser räddar ett flyktingbarn på Medelhavet.
Bild: Läkare utan gränser / Guglielmo Mangiapane

Björn Udd lyfter också fram Läkare utan gränser

- Jag tycker att fredspriset gärna skulle kunna gå till en organisation som har utmärkt sig när det kommer till flyktingfrågor. Det är något som både stabiliserar världen och har varit på tapeten de senaste åren, säger Björn Udd.

Läkare utan gränser har aktivt räddat människoliv, bland annat genom att hjälpa migranter i sjönöd på Medelhavet.
Samtidigt har organisationen pekat på missförhållanden, till exempel då räddningsskeppet Aquarius inte fick lov att ta i land i Italien.

Patrick Holmström beundrar Vita hjälmarna

Vita hjälmarna, officiellt Syriska civilförsvaret, har bistått offer för inbördeskriget i flera år.

Den här frivilligorganisationen har enligt egna uppgifter räddat över 100 000 liv samtidigt som mer än 200 av organisationens frivilliga omkommit eller dödats.

Vita hjälmarna har främst verkat i de oppositionskontrollerade områden som utsatts för regeringsstyrkornas och deras ryska stödtruppers luftattacker.

Då finansieringen främst kommit från västländer har organisationen genom åren utsatts för en bred smutskastningskampanj i ryska medier och ryskkontrollerade sociala medier.

Under en solidaritetsprotest bland husruiner i Zamalka i Syrien släppte representanter för Vita hjälmarna ut fredsduvor.
Bildtext Under en solidaritetsprotest bland husruiner i Zamalka i Syrien släppte representanter för Vita hjälmarna ut fredsduvor.

Att bevaka Nobelpriset

Att bevaka Nobelpriset är ett kapitel för sig.

För evigt inristat i redaktionens minnesbank finns kombinationen Nobels fredspris och president Ahtisaari.

Vi visste att Ahtisaari åtminstone tre gånger var nominerad för sin långa och lysande karriär som diplomat och fredsmäklare bland annat i Namibia, Kosovo och Indonesien.

Tre gånger hade redaktionen bullat upp på förhand, bokat preliminära studiogäster, grävt fram bakgrundsmaterial och gjort färdigt personporträtt. Tre gånger stod vi med lång näsa.

Den fjärde gången, 2008, trodde vi inte längre på det och var inte lika förberedda.

Då blev det bråttom, för just det året fick president Ahtisaari Nobels fredspris.

Martti Ahtisaari
Bildtext Martti Ahtisaari fick Nobels fredspris 2008.
Bild: Yle/Seppo Sarkkinen

Men ibland har man tur och har råkat intervjua rätt person.

Till exempel år 2014, då fredspriset gick till den pakistanska rättskämpen Malala Yousafzai och den då relativt okända barnrättsaktivisten Kailash Satyarthi från Indien.

För vår publik var Satyarthi ändå känd. Svenska Yles reporter Jessica Stolzmann hade året innan besökt den indiska landsbygden Rajastan för att träffa honom och de barn som han räddat från slaveriet.

Vem tycker du själv borde få priset i år? Kommentera gärna här nedan.

Norska stortinget med Nobelmedalj.

I dag kungörs Nobels fredspris - fem tänkbara pristagare

Pristagaren kan bli en stor överraskning - eller inte.

Diskussion om artikeln