Barnkläder kan begränsa båda könen – flickornas rörlighet är sämre och pojkarnas lekar begränsas
I en av de stora klädkedjorna i Åbo centrum är det lätt att se var gränsen mellan flick- och pojkavdelningen går. Doktoranden i genusforskning vid Åbo Akademi Nina Nyman ska reda ut vad det här innebär i praktiken.
- Man kan inte gå och säga att något är bra eller dåligt, rätt eller fel, men det finns tre saker det här kan innebära, säger Nyman.
Den första frågan, den stora, är hur olika kön bemöts i samhället där man ser strukturella olikheter.
- Då används ofta barnkläder som ett sätt att illustrera det här. Man kan se att det är svårare att klä en pojke i rosa än att klä en kvinna i blått vilket illustrerar att manlighet värderas högre än kvinnlighet, säger Nyman.
Men det är inte kläderna i sig som är problemet och betyder inte att ett barn som använder rosa leggings får en lägre lön som vuxen automatiskt, men det illustrerar problemet anser Nyman.
Den andra frågan är på vilket sätt flickkläder är fysiskt begränsande. Det gäller både hur bra de är att röra sig i fysiskt, och själva utseendet och utsmyckningen.
- Flickkläder har ofta en mängd utsmyckningar, knappar och annat som kan fastna, lossna och som man hindrar barnen från att peta på. Det kan leda till att man samtidigt vaktar på hur barnet rör på sina kläder och på sin kropp, säger Nyman.
För det tredje kan klädnormerna också begränsa pojkarnas val och möjligheter att klä sig som de vill.
- Man kanske reagerar mera på att en pojke har rosa på sig. Kläder kan i sin tur påverka hur pojkarna leker och hur mycket utrymme som ges för olika fantasilekar. Det är också negativt för utvecklingen i fall man inte får leka fritt och leva sig in i olika roller, säger Nyman.
Olika stora redan i barnstorlekarna
Att hitta en vanlig "dagisblus" på flickavdelningen blir svårt så vi väljer två plagg som liknar så mycket som möjligt på den blus med bilar som vi hittar på pojkavdelningen.
- De plagg som liknade på pojkblusen signalerar kanske mera hemmamys, säger Nyman medan hon börjar mäta.
Sträckan vid axeln visar sig vara en centimeter kortare på pojkblusen, men både vid midja och armhålan är pojkblusen flera centimeter större.
- Det ger ju mindre rörlighet och dessutom är skärningarna i flickblusen sydd mera för att ha ett vuxet utseende vilket gör den lite mindre praktisk för lek och rörelse, konstaterar Nyman.
Kläderna kan också diskriminera pojkar
Poängen är alltså inte att flickor eller pojkar nödvändigtvis måste ha kläder som bryter mot normen.
- Föräldrar har redan tillräckligt att tänka på om hur man borde eller inte borde göra. Det som vi kanske kunde reflektera över är när barnet begränsas snarare än stöds av sina kläder, säger Nyman.
Det är enklare för kvinnor, och flickor, att gå över normgränsen. Det kan bero på flera saker i vår kultur. En orsak kan vara att vi värderar manlighet som bättre än kvinnlighet.
- Det är helt enkelt svårare att "byta ner sig" till en flickig stil, säger Nyman.
Själv har hon erfarenhet av ett dagis där man bad föräldrarna att inte använda kläder med bilder som föreställde djur eller saker.
- Man hade konstaterat att kläderna tog mycket fokus och påverkade leken. Det i sig är inte heller ett problem, men i en stor grupp kan det vara enklare att slippa den biten helt enkelt, säger hon.
Tröttnade på prinsesstemat och började sy själv
En person som tröttnade på dotterns konstanta Frozen-tema var Anna Karamäki.
- Hon får gärna använda rosa och flickiga kläder eftersom hon gillade det. Men jag började sy kläder själv för att ge något annat också. Till slut blev skåpen så fulla att hon fick säga åt mig att det räcker, skrattar Karamäki.
Så småningom föddes en idé om att sy barnkläder till försäljning.
- Jag gillar att kunna jobba hemifrån, och på Kimitoön finns det inte så många jobbalternativ så jag började prova mig fram här hemma, säger hon.
Anna Karamäki har satsat på giftfria, ekologiska tyger som tillverkas i Finland, och det verkar intressera.
- Det kommer precis så mycket beställningar just nu att jag hinner med. Man gillar de färgglada mönstren, men också det att tygerna är av bra kvalité och ekologiska, säger hon.
Hållbarhet kan också påverka "könandet"
Många av Karamäkis kunder är miljömedvetna och försöker konsumera hållbart och slitstarka kläder. De köper det mesta på loppisar med urtvättade kläder som kommer i omlopp.
- Men i bland är det kul att unna sig något nytt också, och då vill man vara säker på att det inte är en massa gifter, säger hon.
Enligt doktorand Nina Nyman kan frågan om hållbarhet också återspeglas i könsfrågan.
- Förr satte man mer tid på kläder då mycket måste sys själv och då valde man ofta tyger som passade både för flickor och för pojkar för att kunna ge vidare dem till syskonen. Med "slit-och-släng" kulturen kan man "köna" kläderna mer, säger Nyman.
Samma mall för pojkar och flickor
Bland Anna Karamäkis tyger är det med lastbilar och traktorer populärt bland pojkar, men det verkar finnas en längtan också efter något annat.
- Flickorna vill också ha häftiga tygtryck med drakar och tigrar, och det har också trillat in förvånansvärt många beställningar till mamma och pappa säger Karamäki medan hon bläddrar bland sina tyghögar på golvet.
Hon har inte funderat på någon skillnad i kroppsstorlek eller olika skärningar för pojkar och flickor.
- Jag använder en ganska enkel och rak modell, den har fungerat bra och det är samma för flickor och pojkar, säger hon.
