Temadagar hjälper inte alla ungdomar men det spräckte tabun i Vörå: "Jag har en kompis som mår dåligt men hon vågar prata om det nu"
Psykisk ohälsa är inte längre tabu i Tegengrenskolan i Vörå. Efter ett år av temadagar och samtalsgrupper vågar eleverna prata om hur de mår.
Psykisk ohälsa är inte längre tabu i Tegengrenskolan i Vörå. Efter ett år av temadagar och samtalsgrupper vågar eleverna prata om hur de mår.
- Jag har en kompis som mår dåligt men hon vågar prata om det nu, säger Amanda Nyby som går i nian i Tegengrenskolan.
Statistiken visar att unga mår allt sämre psykiskt sett. Antalet remisser till ungdomspsykiatrin ökar samtidigt som arbetet ständigt pågår för att främja ungdomars psykiska välmående.
Statens understöd till projekt för ungas psykiska hälsa ökar varje år.
Ungdomar får verktyg för att hantera sin psykiska hälsa
De senaste åren har en hel del projekt startats där man har olika temadagar och samtalsgrupper i skolan för ge de unga det stöd och de verktyg de behöver för att må bättre och kunna söka hjälp.
Frågan är om temadagar är vägen att gå för att komma åt grundproblemet.
Jag vet inte om de mår bättre men de har information om hur de ska söka hjälp. Det känns också som att det är lättare att prata om ämnet.
― Emilia Blom
2016 startades ett projekt med stöd från STEA, som är Social- och hälsovårdsministeriets organisation för att dela ut överskottspengar från Veikkaus.
Det projektet heter Mera tillsammans och leds av anhörigföreningarna Finfami Österbotten och Svenska Österbottens anhörigförening.
Varje läsår väljs sex 7–9-skolor ut, tre svenskspråkiga och tre finskspråkiga, till Mera tillsammans. Tanken är att ge ungdomarna verktyg att tala om psykisk hälsa.
Projektet har stöd ännu i år men man hoppas på att resultaten ska visa att projektet ska bli årligen återkommande.
"Det är mindre tabu"
En av skolorna som var med i Mera tillsammans förra året var Tegengrenskolan i Vörå. De elever som deltog har i dag bättre kunskap om psykisk ohälsa.
Mår ni och era kompisar bättre nu?
- Jag vet inte om de mår bättre men de har information om hur de ska söka hjälp. Det känns också som att det är lättare att prata om ämnet. Det är mindre tabu, säger Emilia Blom som går i nian i Tegengrenskolan.
- Jag har en kompis som mår dåligt men som har börjat må mycket bättre. Antingen är det på grund av det här projektet eller för att kompisen har vågat börja prata om det, säger Amanda Nyby.
Mådde själv dåligt i högstadiet
Att stödja och ge ungdomar verktyg för att förbättra sin psykiska hälsa är viktigt för många. Inte minst för de som själva upplevt psykisk ohälsa som tonåring.
- Jag har en sådan bakgrund att jag mådde själv väldigt dåligt i högstadiet. Jag kunde inte tala om hur jag mådde för jag upplevde att det inte fanns någon annan som mådde så dåligt eller kom från sådana hemförhållanden som jag gjorde, säger projektplaneraren Anna Håkans på Finfami Österbotten.
- Det hade varit oerhört tacksamt om det hade funnits någon som sagt till mig att det är okej att må dåligt och att det går över, säger Håkans.
Jag kunde inte tala om hur jag mådde för jag upplevde att det inte fanns någon annan som mådde så dåligt eller kom från sådana hemförhållanden som jag gjorde.
― Anna Håkans
Har ni då märkt att ert projekt ger önskat resultat?
- Jag tror garanterat att vi har förbättrat det psykiska välmåendet. Vi har gruppverksamhet i projektet och vi tror att det främjar den psykiska hälsan, eftersom unga får en gemenskap och får fundera tillsammans, säger Håkans.
Håkans säger också att när de startade projektet märkte de att ungdomar inte visste vad psykisk hälsa och ohälsa var.
- Men efter temadagar och föreläsningar har de fått en bättre bild vad det handlar om. Ungdomarna har uppskattat att få höra erfarenhetsberättelser.
Det hade varit oerhört tacksamt om det hade funnits någon som sagt till mig att det är okej att må dåligt och att det går över
― Anna Håkans
Man behöver inte må dåligt resten av livet
Elisabeth Mörk, rektor i Tegengrenskolan i Vörå, vågar inte dra den slutsatsen att hennes elever mår bättre men hon ser att hennes elever nu vågar prata om det.
Även personalen tar ungdomarnas mående på ett annat sätt och vet vad de ska göra.
- Vi vet nu att det inte behöver vara så dramatiskt att någon mår dåligt. Vi vet vart vi ska slussa folk så att de får hjälp. Vi vet också att man inte kommer att må dåligt hela livet bara för att man gör det just nu. Det blir bättre, säger Mörk.
Det är en väg att gå.
― Elisabeth Mörk
Är projekt med temadagar i högstadiet rätt väg att gå för att förbättra ungas psykiska välmående?
- Det är en väg att gå, säger Mörk.
Elever vill se satsning ännu tidigare
Om Elisabeth Mörk vågar drömma riktigt högt och inga pengar sätter stopp skulle hon vilja se fler trygga vuxna i skolan.
- Varje elev skulle ha en vuxen som de har förtroende för som de skulle våga gå och prata med.
- Jag skulle också gärna se att vi som jobbar med undervisning inte behöver dokumentera så mycket utan kan ägna oss åt eleverna.
Vi vet att man inte kommer att må dåligt hela livet bara för att man gör det just nu. Det blir bättre.
― Elisabeth Mörk
När niorna i Tegengrenskolan i Vörå får samma fråga önskar de att man skulle satsa på psykisk hälsa i ett tidigt skede och att det skulle införas i läroplanen.
- Kanske man skulle ha en timme för alla så att man får lära sig mer om det. Och i tidigare åldrar, inte bara i högstadiet utan redan i lågstadiet, säger Matilda Bengts som går i nian i Tegengrenskolan.
- Det finns många som mår dåligt också i lågstadiet, säger Alex Östman som också han går i nian i Tegengrenskolan.
Alex Östman, Amanda Nyby, Matilda Bengts och Emilia Blom vet nu vad psykisk ohälsa är och vad de ska göra om de själva eller kompisen börjar må dåligt.
Temadagar kan fungera för vissa
Saskia Öhman som är barnpsykiater och överläkare på Folkhälsans mottagning för barn, ungdomar och familjer i Helsingfors, uppskattar elevernas idé om att införa kunskap om psykisk hälsa redan i de lägre klasserna i grundskolan.
Dock borde man då fundera hur man pratar om det med sjuåringar och hur man hanterar det med tolvåringar.
Metoder som att gå in i skolan med temadagar för att ge ungdomar verktyg att prata om och söka hjälp för psykisk ohälsa är ett bra sätt, enligt Saskia Öhman.
Hon säger att det har konstaterats att det är bra om ungdomar får stöd i ett tidigt skede och i närmiljön.
Men den här lösningen är inte den enda, eftersom ungdomar kan må dåligt på många olika sätt.
Ungdomar reagerar på olika sätt, vissa agerar utåt och vissa håller det för sig själva. Vissa skäms för mycket för sitt mående för att prata om hur de mår.
- Då kan olika temadagar och projekt ge dem information om hurdan hjälp de kan få, vart man kan vända sig och att de vågar prata med en vuxen, säger Öhman.
De som är blyga och kan vara känsliga och må dåligt syns inte på samma sätt. Då är det också på de vuxnas ansvar att de är lyhörda och frågar hur de mår.
― Saskia Öhman
Det är viktigy att vara lyhörd, anser Saskia Öhman. De som reagerar utåt och har utmanande beteende är de som syns och oftast de som man söker hjälp åt. Därför borde man vara lyhörd för de som är blyga.
- De som är blyga och kan vara känsliga och må dåligt syns inte på samma sätt. Då är det också på de vuxnas ansvar att de är lyhörda och frågar hur de mår.
Politiker, satsa mera!
Saskia Öhman påminner om att trots att de unga som mår dåligt hela tiden ökar är det merparten av landets ungdomar som mår bra.
- Det har diskuterats mycket kring vad det beror på att unga mår sämre. Man har till exempel funderat på om det inte finns tillräckligt med resurser i barnets närmiljö, då tänker jag på rådgivning och skolhälsovård.
- Det har också diskuterats hur de stora förändringar som händer i samhället just nu påverkar barn och ungdomar och också föräldrar.
Hur kan man effektivera förebyggande arbete, hur kan man utveckla stödåtgärder och hur kan man hitta lokala lösningsmodeller så att ungdomarna inte blir utan stöd?
― Saskia Öhman
Men när man funderar på olika metoder för att öka ungas psykiska välmående är det viktigt enligt Öhman att ta med ungdomarna i planeringen så att de känner sig delaktiga.
Om inga pengar skulle stå i vägen vill Saskia Öhman se två satsningar. Den ena satsningen är att tänka och planera på flera nivåer. En av nivåerna är det individuella planet.
- Det är viktigt med tidiga interventioner så att ungdomar som mår dåligt inte behöver vänta länge innan de får stöd. Det är också viktigt att stödet är mångsidigt. Och att de ungdomar som behöver längre och intensivare vård också får det.
Den andra satsningen Öhman vill se handlar om samhälleliga och politiska beslut.
- Hur kan man effektivera förebyggande arbete, hur kan man utveckla stödåtgärder och hur kan man hitta lokala lösningsmodeller så att ungdomarna inte blir utan stöd?
Tror du att vi om några år efter att man satsat på förebyggande arbete ser att statistiken vänder och ungdomarna börjar må bättre?
- Det är det som vi hoppas på.
' /%3E%3C/svg%3E)
