Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Från 2018
Porträtt av språkvårdaren
Bildtext Språkvårdaren Charlotta Svenskberg.
Bild: Svensk Presstjänst

Ordet ensam har blivit tabu i Sverige, skrev Fredrik Lindström redan för tio år sedan i en artikel i Språktidningen, 10/2008. Och trenden har hållit i sig.

Ordet själv tycks bli allt vanligare, på bekostnad av ordet ensam. Själv i meningarna “jag bor själv” och “jag går på bio själv” är för många språkbrukare det naturliga ordvalet. Orden ensam och själv har närmat sig varandra genom en så kallad betydelseglidning.

I den nyaste upplagan (2009) av Svensk ordbok ser man att orden har olika betydelser: själv betyder ”ohjälpt”, men här finns också betydelsebeskrivningen “ibland med ren inne­börd av (ofta själv­vald) ensamhet”: hon ville sitta själv en stund och meditera, han ville vara själv en kväll.

Den här beskrivningen har försetts med kommentaren “vardagligt”, som innebär att ordet i den här betydelsen ska användas med en viss försiktighet i mer formella sammanhang. Ordet ensam har definitionen ”som är utan sällskap av någon annan”.

Ordet ensam kan anses ha en negativ klang.

― Charlotta Svenskberg, mediespråkvårdare

Det här är ett exempel på när ordböckerna har följt efter språkbrukarna och sedan uppdaterat definitionerna och beskrivningarna enligt hur vi verkligen använder ord och uttryck i språket.

Kan man då använda orden ensam och själv synonymt? Alla förstår ju vad “Jag reser själv” betyder, resonerar många. Ja, det är sant. Men det finns ändå vissa tillfällen när det kan vara bra att skilja mellan själv och ensam.

Meningarna “Ronja äter själv” och “Ronja äter ensam” kan tolkas olika. Den första meningen kan man tolka som att Ronja äter utan hjälp av någon vuxen.

Den andra meningen kan man tolka som att ingen håller Ronja sällskap medan hon äter. Även om det kanske är långsökt att det kan uppstå missförstånd finns det ändå anledning att i vissa fall hålla isär själv och ensam.

Ordet själv däremot har en positivare klang. Genom att använda ordet själv kan man markera att ensamheten är självvald och frivillig.

― Charlotta Svenskberg, mediespråkvårdare

Men den här betydelsenyansen verkar suddas ut. I dag ersätter både yngre och äldre språkbrukare ensam med själv. Vad beror det på? En möjlig förklaring är att ordet ensam kan anses ha en negativ klang.

Ordet kan associeras till en ofrivillig ensamhet, en känsla av övergivenhet. Ordet själv däremot har en positivare klang. Genom att använda ordet själv kan man markera att ensamheten är självvald och frivillig. Eller åtminstone kan man få det att verka så.

Att känna sig ensam och övergiven kan vara aningen skamligt. Många väljer därför att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten, den som får många att må dåligt. En quickfix är att med hjälp av små justeringar i språket dölja de egentliga problemen.

Om man reser själv markerar man att det är ett aktivt, medvetet och självständigt val. Reser man ensam riskerar man att få det att verka som om man inte har något sällskap eller umgänge, att man är ensam. Och är ensamheten inte självvald kan man dölja den, till exempel med hjälp av språket.

Eller så kan man välja att i stället lyfta fram ensamheten och verkligen tala om den. Med hjälp av språket.

Text: Charlotta Svenskberg, mediespråkvårdare

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?