Daniel Sjölunds allsvenska karriär fem före färdig: "Jag ska spela för IFK Mariehamn oavsett vilken serienivå det sen kan tänkas bli"
Han har alltid sagt att han tänker återvända till IFK Mariehamn, men nu är flytten faktiskt på väg att bli verklighet. Fem allsvenska matcher skiljer Daniel Sjölund från en kär återförening – med familjen han saknat, med öriket han älskat och den grönvita klubben där det hela en gång började.
"Morning! Skall bara på lämna på dagis här vi 9-tiden så från 9:30 är jag redo"
Textmeddelandet från trebarnspappan Daniel Sjölund avslutas med en tumme upp.
Att prata med Daniel Sjölund har alltid varit lätt. Hans avväpnande ärlighet och reflektiva sätt att hänga kvar på orden får en att förstå att ingenting han säger kommer lättvindigt.
Oavsett om det handlar om hans förhållande till Åland, hans respekt för sin nuvarande arbetsgivare eller sitt förhållande till gräsmattan på Centralplanen i Jakobstad.
Den 35-årige forne landslagsmittfältaren använder i dessa dagar landslagsuppehåll till just uppehåll från spel, även om träningarna med IFK Norrköping rullat på för fullt med säsongens sista fem allsvenska matcher i åtanke.
Då finns det också mer tid för familjens tre barn, av vilka två blev förda till dagis innan Sjölund tog sig tid för att prata med Yle Sporten från hemmet i Norrköping.
Det fjärde året i Norrköping kommer också att bli Sjölunds sista.
Speltiden under säsongen 2018 har hittills enligt den officiella statistiken varit futtiga 114 minuter fördelat på sex matcher.
– Det har varit ett roligt år på det sättet att vi gått så bra i serien. Man har fått vara delaktig av ett år i toppen oavsett hur mycket eller lite man spelat istället för att kämpa och slita i en bottenstrid. På det sättet har det varit glada miner hela året. Sen vill man ju alltid spela, man kan inte vara nöjd med den speltiden man fått, men det är som det är, säger Sjölund lakoniskt till Yle Sporten.
Program, IFK Norrköping
(inom parentes motståndarens tabellplacering 9.10.2018)
- 21 oktober, Kalmar FF (10) – IFK Norrköping
- 28 oktober, IFK Norrköping – Östersund (5)
- 31 oktober, IF Brommapojkarna (14) – IFK Norrköping
- 4 november, IFK Norrköping – Örebro (9)
- 11 november, BK Häcken (6) – IFK Norrköping
AIK toppar allsvenskan med en marginal på åtta poäng, en marginal som enligt Sjölund är svår att ta in.
– Det är möjligt men det blir onekligen tufft. Jag har svårt att se att de (AIK) ska tappa så mycket under de sista fem matcherna. Det gäller bara att fokusera på det egna spelet, vinna de återstående fem matcherna och se hur långt det räcker
Det som ändå är klart är att matcherna som återstår är de fem sista i Sjölunds allsvenska karriär som omspänner över 300 drabbningar för Djurgården, Åtvidaberg och IFK Norrköping.
Ett år till är planen – åtminstone
Under sommaren var faktiskt en tidigarelagd flytt till den finska ligan och IFK Mariehamn på tapeten, men den materialiserades aldrig.
– Jag pratade med IFK, det har alltid funnits en kontakt i och med att både jag om min sambo kommer från Åland. Vi kommer att flytta hem nu efter denna säsong, det har vi alltid sagt. Vi såg över möjligheterna att göra en flytt lite tidigare än vad det var tänkt, men nu blev det inte så. Istället blir det i slutet på november, berättar Sjölund.
Också IFK-tränaren Peter Lundberg bekräftade intresset i en intervju för Yle Sporten på tisdagen.
– Vår förhoppning är att han ska spela med oss men inget är ju klart före kontraktet är påskrivet. Vi ville gärna ha honom redan i somras men han valde att stanna kvar och fullfölja sitt kontrakt i Norrköping, berättade Lundberg.
Daniel Sjölund spelade senast för IFK Mariehamn säsongen 1998–1999 då klubben var något helt annat än vad den är idag.
Ändå omges flytten fortsättningsvis av en hel del frågetecken rent fotbollsmässigt.
Sjölund berättar för Yle Sporten att han och tränaren Peter Lundberg vet var de har varandra även om ingenting ännu är påskrivet.
Det gäller att vänta på vad hösten för med sig för IFK Mariehamn i bottenstriden, men spela ska han: det är klart.
– Absolut, det är planen. Oavsett vilken division det sen kan tänkas bli. Jag hoppas så klart att laget håller sig kvar och i värsta fall kan det bli kval som de förhoppningsvis kan lösa. Två matcher återstår och allt är i egna händer. Tanken är att flytta hem nu och köra nästa år och sen får vi se helt enkelt hur länge man orkar och hur längre kroppen orkar. Åtminstone ett år till är tanken, berättar Sjölund.
När han så småningom landar på Åland sluter sig en vacker cirkel för Sjölund som åren 1999, 2000 och 2001 valdes till årets pojkspelare i Finland.
(artikeln fortsätter efter faktarutan)
Fem snabba frågor till Daniel Sjölund.
Tre starka perioder utan inbördesordning
Under resans lopp har han korats till svensk mästare tre gånger och tillbringade också flera år i början av 2000-talet i Liverpools organisation.
Även om Sjölund inte håller på att sätta punkt för spelarkarriären är det ändå ett bra läge att göra ett litet mellanbokslut på vad som hänt hittills.
– Det är väl egentligen tre perioder som sticker ut rent fotbollsmässigt, inleder Sjölund sin reflektiva monolog.
– Den första var i Djurgården 2005 när vi vann dubbeln. Vi vinner både cupen och ligan och jag tar en fast tröja och spelar i en roll jag trivs väldigt bra i. Det flyter på helt enkelt.
– Den andra perioden kom kring 2007 när vi kämpade om SM-guldet in i det sista även om vi slutar trea. Samtidigt tar jag en starttröja i landslaget och spelar många roliga och intressanta matcher där också och vi är väldigt nära i kvalet med Roy Hodgson.
– Det sista guldet med Norrköping 2015 sticker också ut. Jag får en lite annorlunda roll men känner ändå liksom att den rollen passar mig väldigt bra just då och det sätt vi spelar på, avrundar Sjölund.
Framgången en drivkraft
Daniel Sjölund medger för Yle Sporten att jakten på framgång är det som drivit honom framåt under årens lopp.
– Det man minns är titlarna. De sticker ut. Även landskamper mot stora nationer och stora spelare finns kvar och det kommer man att njuta av ännu mer när man väl lägger skorna på hyllan och väntar kanske tio år innan man börjar blicka tillbaka på vad man gjort.
– Jag tycker fortfarande att man är så inne i fotbollsbubblan att det ännu är svårt att prata i termer som att man skulle ha slutat. Längre fram kan man nog vara stolt över det man åstadkommit på fotbollsplanerna, säger Sjölund.
Motgångarna motiverar
Men han är som sagt inte färdig ännu. I baktankarna finns redan planer på att börja en tränarutbildning även om barnen födda 2014, 2016 och 2018 gjort sitt för att knyta upp 35-åringens fritid.
Han är bombsäker på att han kommer att vara motiverad och taggad och full av energi när han väl tar itu med säsongen 2019 i den bekanta grönvita tröjan.
– Det blir en nytändning igen att återvända till Åland och få spela i en ny miljö och träffa nya människor igen, jag tror absolut inte att det kommer att bli några som helst problem.
En annan faktor som solklart kommer att bidra till att höja motivationen är det år han haft i allsvenskan.
Han är mån om att påpeka att det inte finns någon bitterhet, spelarna på hans position har helt enkelt gjort ett otroligt bra jobb och laget har klarat sig utan egentliga skador.
Men ändå...
– Vissa dagar har det gått bra och man kan tänka lite längre fram och göra det bästa utav situationen. Andra dagar har det varit väldigt tufft då man känt att man inte spelar oavsett av vad man gör. Jag skulle nog säga att det inte är några problem att hitta motivationen efter det här året. Det är till och med enklare, vågar jag påstå, säger Sjölund.
I skuggan av Anfield Road
När flyttlasset nu går till Mariehamn och Åland är det intressant att låta Daniel Sjölund reflektera över den tonåring som i tiderna lämnade hemmet för att jaga drömmen.
Vägen gick via Brommapojkarna till West Ham och vidare till anrika Liverpool där han formellt spenderade åren 2000 till 2003.
Det slutliga genombrottet uteblev.
– Det är väl ingenting jag ångrar i min karriär egentligen men det är klart att man ibland kan ha funderingar kring vad man kunde ha gjort annorlunda och vad hade hänt om man inte skadat sig då och då.
– Det är väldigt många "om" som man inte kan göra hemskt mycket åt. Jag blickar hellre tillbaka och tänker att det varit en otroligt härlig tid och förhoppningsvis kommer det att vara det också tills det att man sätter skorna på hyllan, säger Sjölund.
Han minns övergången till England som en utmanande tid på många sätt, inte bara som fotbollsspelare utan också som individ.
– Det var också ett stort steg att flytta utomlands vid så ung ålder. Det gällde att lära sig att ta hand om sig själv samtidigt som man är i en tuff omgivning rent fotbollsmässigt där man försöker slå sig fram.
– Det är samma här som överallt, antingen tar man chansen och försöker ta sig an utmaningen eller så söker man en annan väg. Det finns otroligt många vägar att gå och jag har lärt mig massor av mina resor.
Följande resa väntar redan bakom hörnet i slutet av november.
Hemresan.
Daniel Sjölund i ett nötskal
