5 olösta knutar i bostadspolitiken - bostäder står tomma på en del håll, på andra håll har få råd att bo

Riksdagens revisionsutskott kritiserar den bostadspolitik som drivs i Finland. Staten har hamnat i bakgrunden, bostadspolitiken är inkonsekvent och ryckig och samhällets utgifter har vuxit kraftigt. Yle listar här de viktigaste punkterna i utskottets kritiska betänkande:

1. Dyra bostäder i huvudstadsregionen, värdelösa bostäder på orter med stor utflyttning

Ett av de största problemen är att utbud och efterfrågan på bostäder inte möts. I tillväxtcentra är efterfrågan på bostäder större än vad man hinner bygga, på andra håll kan det vara omöjligt att få sin bostad eller sitt hus sålt.

Det påverkar människors möjlighet att flytta till trakter där det finns jobb, det vill säga arbetskraftens rörlighet. Det påverkar i sin tur den ekonomiska tillväxten.

Revisionsutskottet har ändå ingen medicin för det här problemet, utan föreslår ett långsiktigt, bostadspolitiskt program som sträcker sig över regeringsperioderna.

2. Boendekostnaderna är orimliga

Under det här decenniet har det blivit allt dyrare att bo. 15 procent av finländarna bedöms befinna sig i en situation där inkomsterna inte räcker till för att täcka boendekostnaderna.

Det gapet täcks med bostadsbidrag, som kostar samhället över två miljarder per år.

I huvudstadsregionen är det svårt att hitta bostäder till rimligt pris. Det har lett till brist på arbetskraft, eftersom folk inte har råd att flytta till Helsingforsregionen.

Det är inte enbart ett problem för huvudstadsregionen - bostadspriserna och hyrorna har stigit mer än lönerna i de tio största städerna.

Revisionsutskottet föreslår att det byggs statsstödda hyresbostäder i högre grad än nu och att man tar i bruk en social andelslagsmodell för personer som inte har råd att skaffa sig en bostad till marknadspris.

3. Mögelhusen finns kvar

Trots att mögelproblemen har fått mycket uppmärksamhet förekommer fortfarande kvalitetsproblem. Det beror bland annat på brådska och brist på yrkeskunnigt folk.

Om kvaliteten naggas i kanterna av lönsamhetsskäl blir det problem, förr eller senare, konstaterar utskottet.

Utskottet vill också trygga ställningen för de familjer som hamnat i en mögelfälla - deras behov måste utredas.

4. Segregeringen ökar

I Finland har skillnaderna mellan förmögna och fattiga bostadsområden inte blivit dramatiska ännu, men utskottet säger att utvecklingen har gått i fel riktning de senaste åren.

Från 1990-talet till 2010-talet har utvecklingen varit ogynnsam i en del förorter på grund av sjunkande inkomst- och utbildningsnivå och ökande arbetslöshet. I de här förorterna är andelen äldre, ensamboende stor, och andelen arbetslösa invandrare växande. Unga vuxna och barnfamiljer tenderar lämna de här förorterna.

Revisionsutskottet anser att man kan motverka segregationen genom att blanda olika bostadstyper i en förort, och satsa på integration av invandrarna.

5. Stödsystemet måste ses över

Staten ger ut 2,7 miljarder euro årligen på direkta bostadsbidrag och stöd till bostadsproduktionen. I huvudstadsregionen räcker bostäderna inte till medan staten samtidigt på annat håll i landet äger hyresbostöder som står tomma.

På 2000-talet fördubblades antalet tomma, statsstödda hyresbostäder, och volymen växer alltjämnt. I slutet av år 2017 fanns den närmare 9 000 bostäder som ingen bodde i.

Samtidigt ökar behovet av bostadsbidrag - under de senaste åren har ökningen varit markant.

Revisionsutskottet anser att staten måste se över stödpolitiken också vad gäller boendet då socialsskyddet förnyas som helhet.

Yle Uutisets ursprungsartikel 5 ongelmaa Suomen asuntopolitiikassa – eduskunnan tarkastusvaliokunta haluaa tukijärjestelmän remonttiin