Vem ska tömma slambrunnarna i Pargas? Kommunal upphandling av slamtransporterna på förslag

I Pargas vill man fortsätta sköta slamtransporterna som förut, utan centraliserad upphandling. Pargas är en av 16 kommuner där systemet för fastigheter som inte är kopplade till kommunalt avlopp kan ändras inom några år.

Ett kommunalt ordnat slamtransportsystem kan bli aktuellt i 16 kommuner i Egentliga Finland. Tills vidare är det fastighetsägarna själva som beställer tömning av valfri entreprenör.

Förslaget om att övergå till centraliserad upphandling gäller fastigheter som inte är kopplade till avloppsnätverk i bland annat Åbo, Pargas, Lundo, Nådendal, Salo och S:t Karins. Kimitoöns kommun är den enda medlemskommunen i Sydvästra Finlands avfallsservice (LSJH) som redan har kommunalt ordnad slamtransport.

Då Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd bad kommunerna om utlåtanden svarade Pargas stadsstyrelse, i enlighet med vad man kommit fram till i stadens bygg- och miljönämnd, att man vill bevara det nuvarande systemet och stegvis utveckla det till det bättre.

Kritik från skärgården

Också Nagunämnden och Houtskärsnämnden har kritiserat förslaget. Men enligt Cati Huhta, invånarservicechef vid LSJH, skulle en ändring av systemet innebära en miljögärning.

Enligt Huhta har man granskat det nuvarande systemet och kommit fram till att det inte är tillräckligt effektivt. Enligt nuvarande avfallslag kan fastighetsägare fortsätta anordna tömningarna själva, så länge vissa kriterier uppfylls, annars ska kommunerna ta ansvar för slamtransporterna.

- Man har kommit fram till att kriterierna inte uppfylls, så enligt lagen är det inte möjligt att fortsätta med det systemet som nu är i bruk.

Slammet tas emot av kommunala reningsverk.

- När vi har jämfört hur många fastigheter som har slambrunn som borde tömmas, så kommer det inte så mycket slam till reningsverken som det borde.

- Det är ett problem, man vet inte vart det här slammet körs, eller hur ofta brunnarna töms.

Näringsämnen rinner ut i havet?

Enligt bestämmelser ska slambrunnar vid fastigheter där man bor året om och som är försedd med vattentoalett, tömmas minst en gång per år.

- När fastighetsägaren själv ansvarar för att beställa den här tömningen vill det ibland bli så att människan kanske är lite snål, lite lat, och kanske lite glömsk också. Så man beställer inte tömningen en gång per år så som man borde göra, och då vet vi att näringsämnen hamnar på fel ställe, rinner ut i naturen, och vidare ut i vattendrag och Skärgårdshavet.

Fördelen med en centraliserad upphandling skulle enligt Huhta vara att man lättare kunde ha koll på att alla följer reglerna.

- Då är avfallsbolaget spindeln i nätet och organiserar logistiken, och ser till att alla fastigheter som är skyldiga att tömma också gör det enligt bestämmelserna.

Men inte utan att kundernas önskemål och behov togs i beaktande. Är en stuga till exempel inte i bruk under ett visst år, behöver inte slambrunnen tömmas, säger Huhta.

Oro för de lokala entreprenörerna

Både Houtskärsnämnden och Nagunämnden har uttryckt sin oro för lokala entreprenörer ifall av en upphandling. Nämnderna vill att en fortsättningsvis ska kunna anlita entreprenörer med god kännedom om lokala förhållanden i skärgården.

Nagunämnden uttrycker också att ett på förhand uppgjort årligt schema för slamtransporter inte skulle fungera i skärgården, där tömningar bland annat styrs av förbindelsefartygs tidtabeller.

Enligt Huhta ska en eventuell upphandling delas upp så att också små företag med en bil bra kan vara med. Huhta anser att en ändring av systemet till och med kunde gynna transportföretagare, då man räknar med att tömningarna skulle bli fler.

- I praktiken har det visat sig att ju längre ut i skärgården vi kommer så är det nog lokala entreprenörer som ger offerter. Och då kan inte stora bolag från stan tävla med dem i och med att transportsträckorna är för långa.

Att en kommunal upphandling skulle innebära tidtabeller utan flexibilitet håller Huhta inte med om. Om en ändring av systemet för slamtömning blir av skulle avfallsbolaget nog göra upp rutter för att undvika att man kör i onödan av och an. Även om kunderna längs rutterna då skulle meddelas när tömning planerats, skulle tidpunkten inte vara huggen i sten.

- Kunden kan när som helst ändra på det, säger Huhta och lyfter fram vädret som ett exempel på faktorer som påverkar tömningar i skärgården.

- Ibland har vi is- och snöfritt i mars och ibland är vi inne i maj. Så det är klart att vi inte kunde komma enligt fasta datum, det varierar.

Sydvästra Finlands Avfallsservice ägs av 17 kommuner. Kommunerna som berörs av ändringen är Aura, S:t Karins, Lundo, S:t Mårtens, Masko, Virmo, Nådendal, Nousis, Pemar, Pargas, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sagu och Åbo. En eventuell ändring av slamtömningssystemet skulle köras in under en övergångsperiod under åren 2021 till 2026.

Avfallshanteringsnämnden i Sydvästra Finland behandlar ärendet på sitt möte 25 oktober.