Borgåföräldrar rasar mot centralkökets skolmat - hungriga barn och ont i magen upprör

Skolmaten i Borgå väcker känslor, särskilt då alla skolor nu får sin mat från centralköket. Flera föräldrar klagar på att barnen får magbesvär eller att de helt lämnar maten oäten.

Både Borgå lokalservice och en forskare på THL anser ändå att magproblemen inte är skolmatens fel.

Sjuka och uppsvällda magar. Kommer aldrig någon bra respons av maten förutom idag när det var korvsoppa! Ibland vet de inte ens vad de ätit utan säger bara vad det var för färg ... Barnen är hungrigare och mera irriterade. Det blir oftast lunch och middag ihopslaget när man kommit hem på sena eftermiddagen.

Så skriver en Borgåförälder på Yle Östnylands Facebooksida under en artikel om skolmaten i Borgå.

På onsdagseftermiddagen fanns det 26 kommentarer i Facebooktråden, de allra flesta av föräldrar som var missnöjda med den mat deras barn äter, eller låter bli att äta, i skolan varje dag.

Barnen till de missnöjda föräldrarna som uttalat sig utgör förstås bara en liten procent av alla dem som äter av skolmaten, men det är intressant att vissa problem dyker upp i flera kommentarer.

Ont i magen

På Facebook klagar flera föräldrar på att deras barn får ont i magen och börjar prutta av skolmaten:

Min 4-åring har ofta sjuk mage efter daghemsdagen, lös avföring, uppsvälld mage och pruttar som luktar förfärligt. Har läst innehållsförteckningen för flera maträtter och förstår varför min son har sjuk mage. Maten innehåller "jästextrakt", "aromförstärkare" och annat jag inte förstår mig på.

Samma här, den äldsta har inte ätit ordentligt i skolan dom senaste 5 åren då han får så ont i magen. Problemen försvinner på sommaren, men första skoldagen då det var god mat var slutresultatet igen rejält sjuk mage på eftermiddagen.

Kostservicechef Leila Korhonen vid Borgå lokalservice anser inte skolmaten vara orsaken till magbesvären.

- Förstås kan magbesvären för vissa bero på vad de ätit, men då är det kanske inte skolmaten i sig utan mat i allmänhet som är problemet, säger Korhonen.

Över 9 500 personer äter mat från centralköket dagligen. Skulle skolmaten entydigt vara orsaken till magbesvären så borde så många fler få sjuk mage, tror Korhonen.

- Sjuk mage kan bero på så många olika saker, allt från att barnet har bråttom och måste kasta i sig maten alltför snabbt till att barnet är överkänsligt för någon ingrediens i maten.

Om barnet inte gillar maten och i stället till exempel äter stora mängder bröd så kan det förstås sätta magen i obalans.

Också i fall där barnet låter bli att äta morgonmål och sedan vrålhungrig vräker i sig lunch kan magen ta illa upp.

Enligt Korhonen är det viktigt att ta reda på vad som är orsaken till magbesvären, men det är på förälderns ansvar att undersöka om barnet är känsligt för något särskilt födoämne.

Att skolmaten skulle innehålla några desto konstigare ingredienser än vanlig husmanskost som tillagas hemma stämmer inte, enligt Korhonen.

- Vi tillsätter inte några tillsatsämnen i maten i centralköket. I råvarorna finns det en del tillsatsämnen, men det är i huvudsak samma ingredienser som används i köken hemma. Till oss kommer de bara i större förpackningar, säger Korhonen.

Matforskare ser inte skolmaten som boven

Heli Kuusipalo som är specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) påpekar liksom Korhonen att magproblem kan bero på många olika saker.

- Om maten är mycket annorlunda än den man är van vid att äta kan det ge upphov till sjuk mage. Till exempel om skoleleven aldrig äter baljväxter hemma så kan rätter med bönor i ge magbesvär, säger Kuusipalo.

- Om eleven äter fiberfattig mat hemma så kan skolmat gjord enligt näringsrekommendationerna ge magsymptom. Också stress kan påverka, fortsätter Kuusipalo.

Hon kommer inte att tänka på något särskilt tillsatsmedel eller någon viss ingrediens som kunde vara orsaken och som därför borde undvikas.

- En annan sak är förstås om den som äter maten har laktosintolerans, mjölkallergi eller något liknande, men i de fallen kan barnen få specialkost, säger Kuusipalo.

Jästextrakt ger inte magproblem

Leila Korhonen från Borgå lokalservice nämner att vissa oroar sig för jästextrakt, ett ljusbrunt pulver som innehåller naturlig glutaminsyra.

- Jag vet att det i Borgå finns en urban legend om att jästextraktet som finns i vissa råvaror, till exempel i buljongpreparat, orsakar magproblem, men det stämmer inte. På lokalservice nätsida finns mer information om jästextrakt, säger Korhonen.

På webbsidan kan man läsa att jästextrakt också förekommer i många produkter som används i hemmen, till exempel pålägg, kryddor och buljong.

Jästextrakt innehåller glutaminsyra som förekommer naturligt i till exempel ost och tomat.

- Jag har inte läst några forskningsresultat om att jästextrakt skulle orsaka magproblem, säger specialforskare Heli Kuusipalo från THL.

Hungriga skolbarn

Flera föräldrar skriver också på Facebook att deras barn går hungriga:

Maten har blivit mycket sämre sedan centralköket infördes. Tidigare klagade mina barn nästan aldrig. Min äldsta dotter har tappat i vikt och vi har börjat skicka med mat som hon får äta på rasten.

Leila Korhonen är öppen med att det finns problem med matens utseende och konsistens.

Främst beror det här på att det är svårt att få maten att bli bra när den ska göras i så stora mängder. Utvecklingsarbetet med maträtterna är ännu på hälft.

- Tyvärr så måste eleverna vara provkaniner. Vi testar att göra maträtterna i mindre mängder först, men när de görs i större skala så kan matens konsistens eller utseende lida. Då kan det ta några cirkulationer av matlistan innan rätten blir bra, säger Korhonen.

Skolmaten kryddas inte särskilt mycket eftersom den ska passa också för småbarn.

- Maten kan vara alltför smaklös för gymnasieelever, men de kan krydda sina portioner med kryddorna som satts fram i matsalerna, säger Korhonen.

Förbättringar görs

Enligt Leila Korhonen jobbar man aktivt med att förbättra maten. Veckan efter höstlovet ska Borgå lokalservice skicka ut en enkät till alla skolelever via Wilma.

- De får ta ställning till de rätter vi har på matlistan samt några rätter som vi skulle kunna börja servera. Eleverna får säga vilka två maträtter de tycker allra minst om, så att vi på basis av svaren kan ta bort de minst populära rätterna från matlistan.

Man kommer också tillfälligt att ta i bruk en fem veckors matlista i stället för den sex veckor långa matlistan för att på så sätt kunna ta en del sådana rätter som inte riktigt fungerar bort ur cirkulationen.

Utvecklingsarbetet är en lång process. Leila Korhonen är säker på att man kommer att nå ett bra slutresultat. Det tar bara lite tid.

- Vi hoppas på att elever och lärare har tålamod med oss, och tro på att vi faktiskt vill göra bra mat, säger Korhonen.

Bland annat använder man nu enbart inhemskt kött samt inhemska bär och mjölkprodukter.

- Ett bra exempel på vårt utvecklingsarbete är en maträtt vars innehållsförteckning vi skulle kunna förkorta till en tredjedel av vad den var tidigare. Att göra innehållsförteckningarna kortare är inget självändamål, men förstås blir de kortare då vi lämnar bort tillsatsämnen, säger Korhonen.

Hon säger sig ha märkt att skolelever tycker om att äta mat de känner igen. Det behöver inte vara så många olika ingredienser.

I slutet av oktober kommer det att bli lättare för alla intresserade att ta del av skolmatens ingredienser.

Vecka 44, alltså efter höstlovet, ska Borgå lokalservice komma ut med en egen app i vilken innehållsförteckningarna till alla maträtter finns.

Skolmat åt beslutsfattarna

En del av personerna som kommenterat på Facebook kritiserar beslutsfattarna och andra anser att de själva borde äta av skolmaten:

Beslutsfattare borde äta maten varje dag i 6 veckor, eller lika länge som en "omgång" mat serveras innan matsedeln börjar om från början. Utan att meddela i förväg vilken dag de äter för att det inte ska göras några specialarrangemang för deras skull. Endast då kan de få en verklig bild av hur maten smakar.

- Jag anser att vi har resurser att göra bra mat. Jag har inget att klaga på vad gäller beslutsfattarna. Om allt går som planerat kommer vi antagligen att få hit en person till som kan jobba med att utveckla maten, säger Korhonen.

En del föräldrar klagar över att salladen ofta tar slut:

Våra alla tre barn klagar att maten blivit sämre. Men salladen säger de att är bra.

Förutom att salladen inte lär räcka till för alla ... brukar ofta vara slut efter "första" matturen och till kommer det inte.

- Det har jag inte hört om tidigare. Vi måste göra mera sallad i så fall, säger Leila Korhonen som lovar utreda saken med personalen.

Samtidigt som maten inte får ta slut borde det inte tillredas för mycket heller eftersom man har förbundit sig till att minska på matsvinnet.

Lokalservice har nyss tagit i bruk en app med vilken matsvinnet ska rapporteras och Korhonen vet ännu inte om matsvinnet har minskat eller ökat efter att centralköket togs i bruk överallt i staden.

- Åtgången är svår att uppskatta på förhand då antalet personer som äter kan skifta med 150 personer mer eller mindre i stora skolor. Vi försöker förstås förbereda oss så att maten inte ska ta slut, säger Korhonen.

11.10.2018 klockan 9.03: Bilderna på vad vissa skolmaträtter innehåller lades till.