Turkiet bekämpar inflationen med klistermärken i affärerna – omvärlden oroas av valutakrisen

Turkiska byggföretag jobbar desperat för att färdigställa president Erdoğans största prestigeprojekt i tid. Samtidigt halkar landet allt djupare in i en ekonomisk kris som kan ge återverkningar i EU och Finland.

Det är meningen att Istanbuls nya storflygplats ska invigas om drygt två veckor på Turkiets nationaldag den 29 oktober.

Det är president Recep Tayyip Erdoğans direktiv att invigningen ska ske då. Samtidigt har det varit meningen att flygtrafiken ska flyttas från Atatürkflygplatsen till den nya flygplatsen. Atatürk ska därefter stängas.

Tills vidare är det oklart om arbetena på den nya flygplatsen är såpass klara att en flytt kan äga rum.

Eftersom det handlar om ett prestigeprojekt i megaklassen vill president Erdoğan och kretsen kring honom inte tappa ansiktet genom att skjuta upp invigningen.

De uppskattningsvis 30 000 arbetarna vid flygplatsbygget har därför drivits till sitt yttersta.

Fackföreningar och journalister har ingen klar helhetsbild av vad som sker inne på bygget, men det har förekommit flera protester mot arbetsförhållandena. Polisen har ingripit mot protesterna med hård hand.

Uppmärksamheten kring protesterna tvingade myndigheterna att medge att det förekommit 27 dödsfall på bygget sedan starten 2015.

Turkisk oppositionell press hävdar att antalet förolyckade är betydligt högre än så, och att anhöriga fått betalt för att hålla tyst om dödsfall.

Den nya flygplatsen är planerad att bli världens största då den är fullt utbyggd med sex start/landningsbanor.

Då ska den enligt planerna kunna hantera klart fler passagerare än världens nu livligaste flygplats Atlanta och ha fler direkta destinationer än Frankfurts flygplats som är störst i världen mätt på det viset.

Kritiker säger att flygplatsbygget är ekonomiskt vansinne och bidrar till att försvaga den svajiga turkiska ekonomin ytterligare. Under Erdoğans 15 år vid makten har han genomfört flera spektakulära byggprojekt. Bland annat har han låtit bygga hundratals nya moskéer och planerar en 45 kilometer lång kanal för fartygstrafik mellan Svarta havet och Medelhavet.

Nyligen invigdes Turkiets största moské uppe på en höjd på den asiatiska sidan av Istanbul.

– Auktoritära regeringar är inte kända för att vara speciellt rationella, säger samhällsvetaren Tuna Kuyucu vid Boğaziçiuniversitetet i Istanbul.

– I Sovjetunionen var man besatt av gigantiska strukturer. Nicolae Ceausescu lät bygga världens största palats. Den nya flygplatsen är tänkt att bli Europas viktigaste. Men det finns ett visst mått av gigantomani i dylika skrytprojekt, säger Kuyucu till Foreign Policy.

Hög levnadsstandard på lånta pengar

Turkarna har kunnat njuta av allt bättre levnadsstandard under Erdoğan.

Det har dock skett med hjälp av stora statliga budgetunderskott och pengar som företag och privatpersoner lånat från utlandet påhejade av regeringen.

Nu är skuldsättningen så stor att den internationella finansmarknaden börjat tvivla på turkarnas förmåga att klara av att hantera sina skulder.

Den stora skuldsättningen har lett till hög inflation, medan marknadernas tvivel på återbetalningsförmågan har orsakat ett ras i den turkiska lirans värde.

Det skapar i sin tur akuta problem för företag och privatpersoner som tagit lån i utländsk valuta.

Turkiet är en av EU:s största handelspartner och en ekonomisk krasch där skulle på olika sätt äventyra tillväxten och stabiliteten i EU och därmed också i Finland.

Skyller på utländska krafter

Erdoğan har liksom USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin skyllt de ekonomiska problemen på utlandet, men oberoende ekonomiska bedömare är relativt eniga i att de turkiska problemen är hemlagade.

Internationella valutafonden IMF kom med den senaste varningen den här veckan.

Tillväxtprognosen för Turkiet nästa år skrevs ned från 4 procent till 0,4 procent.

Inflationen på årsnivå var 25 procent i september och den turkiska liran har mist cirka 40 procent av sitt värde gentemot euron och dollarn sedan början av året.

Den svaga liran har gjort Turkiet till ett allt billigare land för utlänningar att semestra i, men slår hårt mot importen och mot dem som har lån i utländsk valuta.

IMF och andra bedömare har länge oroat sig för att Erdoğan idkar politisk press på landets centralbank för att den inte ska höja räntan i försöken att stävja inflationen.

Höjda räntor är gängse metod att hålla inflationen i schack, enligt allmänt omfattad marknadsteori.

Erdoğan har ändå upprepade gånger offentligt motsatt sig räntehöjningar och i stället propagerat för ett banksystem grundat på islamisk tradition, som begränsar eller förbjuder räntor på lån.

Erdoğan har samtidigt försäkrat att landets ekonomi i grunden är i toppskick och att orsaken till den turkiska lirans fall är angrepp utifrån.

Hans regering försöker nu bekämpa inflationen med speciella polispatruller som kontrollerar priser i butikerna.

En annan metod är att att vädja till patriotismen.

Finansminister Berat Albayrak uppmanade i veckan de turkiska affärerna att i nationens intresse ge kunder rabatt fram till årets slut.

De affärer som går med på att sänka priserna ska få ett klistermärke.

Källor: Yle, Financial Times, Wall Street Journal, Foreign Policy, Reuters, AFP, Deutsche Welle, Der Spiegel, Bloomberg, The Irish Times, Le Monde, Libération, OECD, IMF.