Vilnius håller på att bli Europas blockkedjehuvudstad - "Vi har redan lockat investeringar för en halv miljard euro hit"

Vill du bli rik på blockkedjor och kryptovaluta, flytta till Litauen. Huvudstaden Vilnius satsar hårt på en teknologi som många tror kommer att dominera internet och andra datornätverk i framtiden.

Jag har just snubblat in på ett cocktailparty på översta våningen av ett supermodernt kontorshus med utsikt över parlamentet i Vilnius och floden Neris.

Hissen hade inga knappar utan visste på något underligt sätt vart jag var på väg. Jag känner genast att jag har stigit in i en slick miljö.

Det här är Blockchain Centre Vilnius, där väggarna och borden är av flotta träpaneler och fönstersidan är - bara ett enda stort fönster.

Pengar, drömmar, pengar

Magdalena Golebiewska sätter genast tonen för varför vi är just här, i Vilnius, just nu.

- Ok, såhär är det. Idag är kryptovalutornas och blockkedjeföretagens sammanlagda värde globalt över 200 miljarder dollar (drygt 170 miljarder euro). Litauen vill ha en del av den växande pajen.

Det är nästan lika mycket som alla staten Finlands inkomster de senaste fyra åren.

Golebiewska är en polska som ofta besöker Vilnius. Hon jobbar som det Londonbaserade blockkedjeföretaget Lunos landschef i Östeuropa.

Luno är ett företag som erbjuder sina kunder ett enkelt sätt att handla med kryptovaluta på nätet, det vill säga till exempel bitcoin.

Och just så enkel som Golebiewska säger är logiken här. Alla tal under kvällen handlar om hur mycket pengar blockedjeföretag i Vilnius redan har lockat till Litauen på bara ett par år - 500 miljoner euro, säger de.

Ok, så Litauen vill tjäna pengar, men vad är en blockkedja?

- Blockkedjan bygger på en känd standardiserad kryptografisk algoritm - SHA-256. Det är samma algoritm som bankerna och kreditkortsbolagen använder vid varje transaktion, förklarar Golebiewska.

Ok. Men vad är nytt då?

- Blockkedjor är helt decentraliserade, det är därför många blir stressade av hela idén. Informationen distribueras på tiotusentals datorer runt om i världen.

Idag lever vi i motsatsen, det vill säga en centraliserad ekonomi.

- Bankerna har kontroll över våra pengar. Informationen om våra pengar och transaktioner ligger på bankernas servrar, så vi är helt beroende av dem. Blockkedjor eliminerar bankernas roll.

Golebiewska säger att decentraliseringen av ekonomin kommer att komma eftersom allt fler av oss har tappat förtroende för bankerna.

- På gott och ont, säger hon, men glöden i hennes ögon avslöjar att hon knappt kan vänta på en ordentlig blockkedje- och kryptovalutarevolution.

- Om jag har en bitcoin (den vanligaste kryptovalutan) kan jag spåra hela slantens historia, från den dagen den skapades tills idag.

Det här fungerar eftersom en blockkedja betyder just det, att hela kedjan av information hänger med också när ny information läggs till.

Varje gång en ny transaktion görs med en kryptovaluta, så får varje slant ett nytt block med information. Blocket läggs till kedjan av gammal information utan att något någonsin kan raderas.

- Den som vill stjäla kryptopengar, eller annan information sparad med blockkedjeteknologi, måste hitta alla datorer där blockkedjan finns lagrad, menar Golebiewska.

Ingen har ännu lyckats hacka blockkedjeteknologin.

― Magdalena Golebiewska

Men decentralisering behöver inte betyda att våra regeringar tappar kontrollen över hur blockkedjetekonologin används och hur handeln med kryptovaluta sker.

Snarare tvärtom, säger både Golebiewska och, verkar det som, de flesta jag träffar inom blockkedjevärlden i Vilnius.

- Fördelen med kryptovaluta är att de inte går att "tvätta" - pengarna bär ju hela tiden på hela sin transaktionshistoria. Blockkedjan kunde därför vara ett bra vapen mot korruption.

Också blockkedjeföretag som inte sysslar med kryptovaluta i sig hoppas på större engagemang från myndighetshåll.

- Vi skulle uppskatta större inblandning från regeringar runt om i världen, säger till exempel Richard Maaghul, en Silicon Valley-veteran som nu är VD på blockkedjeföretaget ODEM.

Om vi tänker oss att information som är lagrad med blockkedjor per definition är evig så betyder det också att ingen kan ta den ifrån oss.

― Richard Maaghul

ODEM är baserat i Zug i Schweiz och driver "en plattform på nätet som bland annat sammanför studenter med lämpliga utbildningar och hjälper dem kartlägga sina meriter och behov".

- Det är förstås vårt eget jobb att hitta våra kunder, men vi är ett globalt bolag och 93 procent av världens befolkning får inte en adekvat utbildning, säger Maaghul.

- Om makthavarna i olika länder förstår vilken potential blockkedjeteknologin har kunde vi nå betydligt fler mänskor än helt på egen hand.

Litauen vill ha investeringar som stoppar utvandringen

Litauen satsar alltså stort på en teknologi som allt mer väntas börja konkurrera med dagens teknologi på internet och andra datanätverk.

Syftet är i första hand att locka till sig utländska investeringar, men handlar också om arbetskraft.

Dels hoppas myndigheterna på att företagsamma ungdomar från hela världen väljer att bygga upp sina karriärer här, men de vill också att litauer som har emigrerat ska känna sig motiverade att återvända.

Dessutom har det inte hittills varit en dyr satsning.

Det har främst handlat om att stifta lagar och regelverk som är anpassade till företag som använder sig av blockkedjeteknologin.

Infrastrukturen ska också fungera, men Vilnius har redan i ett par decennier haft snabbare nätförbindelser än största delen av EU.

Till det kommer vissa investeringar i utbildning. En stor del av programmeringsutbildningarna har styrts om till blockkedjeprogrammeringsutbildningar.

Etablerade experter i öst valde Vilnius

Men navet i Litauens satsning är ett privat initiativ, Blockchain Centre Vilnius.

Blockchain Centre Vilnius grundades i vintras av den litauiske EU-parlamentarikern och före detta professionella pokerspelaren Antanas Guoga för att han brinner av iver för den nya teknologin.

Han brinner också för stora pengar. En låga som har smittat av sig på hela atmosfären på centret - här jobbar man hårt nästan dygnet runt och det sociala livet blir lätt begränsat till korta cocktailpartyn.

- Att vi öppnade centret just i Vilnius var ett pragmatiskt val som sist och slutligen avgjordes av våra internationella partner, säger Eglė Nemeikštytė, som är VD på Blockchain Centre Vilnius.

Det finns ett likadant center i Melbourne och ett i Shanghai.

- De valde Litauen eftersom Guoga ju hade startat en blockkedjerevolution här, menar Nemeikštytė. Han hade redan lyckats få en del investeringar hit och han var spindeln i nätet.

Det verkar ha varit ett lyckat val.

Idag uppgår alltså investeringarnas värde till över 500 miljoner euro, men den kan vara värt att påpeka att en del av de pengarna är investerade i kryptovaluta.

Vilnius var ett pragmatiskt val för våra internationella partner. De valde Litauen eftersom Guoga ju hade startat en blockkedjerevolution här.

― Eglė Nemeikštytė

Det mest lysande exemplet på den snabba utvecklingen i Vilnius är företaget Lympo.

Lympo har byggt upp "ett idrotts- och hälsoekosystem som drivs av användargenererad och -kontrollerad data som lagras i blockkedjor".

Det låter krångligt, men när jag tittar på applikationen på mobilen ser det ut som en hyfsat snygg tjänst som kanske kunde få mig att vilja träna mer och effektivare.

Lympo grundades för mindre än två år sedan, flyttade in som ett litet uppstartföretag i Blockchain Centre Vilnius när centret öppnade i vintras och har nu vuxit sig till ett mellanstort företag.

- Egentligen har de vuxit sig för stora för att stanna hos oss, säger Eglė Nemeikštytė, vårt center har mindre uppstartföretag som målgrupp, men vi håller gärna Lympo här ännu en tid.

- Därför utvidgar vi våra lokaler till våningen under oss också och fördubblar vår yta på en gång.

Blockkedjan är Internet 3.0.

― Ada Jonušė

Jag träffar Lympos VD Ada Jonušė på #Switch 2018, ett evenemang som för samman över 15.000 litauiska skolelever med fler än 70 nationella och internationella experter för en dag.

Blockkedjor och artificiell intelligens var årets huvudteman.

- #Switch handlar om hur viktigt det är att ge de här ungdomarna idéer om vad som är möjligt och att få dem att förstå nyttan av att lära sig något om de olika teknologier som finns, förklarar Jonušė.

Evenemangets huvudsponsor är det Europeiska Folkpartiet, alltså det största partiet i Europaparlamentet och Guogas parti. Men listan på sponsorer är lång, inklusive EU-kommissionen.

Jonušė kallar blockkedjetekniken Internet 3.0. Säkrare än allt annat som finns där ute och ändå hur lätt som helst att använda.

Hon säger också att blockkedjan är det perfekta vapnet mot företag som Google och Facebook, som spionerar på oss på nätet och säljer allt de vet om oss till företag och andra.

- De stora IT-företagen vet allt om oss på individnivå, men de har också full information om de demografiska mönstren i samhället.

Enligt Jonušė vet vi idag att de missbrukar informationen. Cambridge Analytica var ett bevis på det.

- Facebooks information används för politisk reklam och vanliga hälsoapplikationer har tillgång till en massa mänskors hälsouppgifter och motionerande in i minsta detalj.

Blockkedjan fungerar annorlunda. Informationen ligger utspridd på datorer runt om i världen och bara du har tillgång till din information.

- Vi på Lympo lagrar inte den information du sparar när du använder vår applikation. Den ligger krypterad och decentraliserad på nätet. Bara du har kodnyckeln som kan öppna informationen.

Enligt blockkedjeexperterna är det vi själva som kan välja exakt vilken information om oss någon annan kan se, och när den går att se.

- Företag kommer att börja erbjuda dig pengar för att få veta hurdana reklamer de ska skicka åt dig, menar Jonušė.

För Richard Maaghul och företaget ODEM öppnar individens kontroll över sin egen information uttryckligen dörren för ett bättre liv för miljontals mänskor.

- Om vi tänker oss att information som är lagrad med blockkedjor per definition är evig så betyder det också att ingen kan ta den ifrån oss, påpekar han.

Det här kan ha enorm betydelse för flyktingar i framtiden.

- När vi har massförföljelser eller folkmord som nu mot Rohingya i Myanmar, så är steg ett oftast att man tar ifrån dem deras identitet.

Det här sker genom att offentliga arkiv raderas från datasystemen och byggnader med värdefulla arkiv bränns ner.

- Tänk om alla flyktingar kunde bevisa sin identitet genom en blockkedjetjänst. Där skulle också deras akademiska uppgifter och meriter kunna ligga.

ODEMs tekniska chef Adel ElMessiry fortsätter.

- Vet du skillnaden på ljus och laser? Båda består av fotoner, men när det gäller laser är fotonerna synkroniserade med varandra.

- Med blockkedjeteknologi kan vi laserfokusera din akademiska historia på ett pålitligt sätt. Varken du eller någon annan kan fuska med din akademiska identitet.

Både ElMessiry och Maaghul anser att Litauens satsning på att göra Vilnius till Europas blockkedjehuvudstad är ett smart drag.

- Blockkedjan kommer att revolutionera hur vi hanterar information på sätt som vi inte kan föreställa oss idag, tror Maaghul.

Texten är uppdaterad med en rättelse i algoritmen SHA-256s korrekta benämning. Tack till den uppmärksamma läsaren!