Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Du kan hjälpa till att rädda världen - se vad som händer om bara du eller alla i Raseborg väljer ett mer miljövänligt liv

Från 2018
Uppdaterad 15.10.2018 10:46.
Olika grönsaker.
Bild: Julia Malmsten

Vad spelar det för roll för klimatet om du slutar äta kött eller börjar cykla till jobbet? Märks det någonstans om alla i Malax eller alla i Raseborg gör det? Med vår räknare kan du enkelt se hur dina val påverkar koldioxidutsläppen och vad som ska till för att Finland ska nå sina klimatmål.

Det är lätt att man drabbas av klimatångest. Det känns som om våra vardagliga insatser är en droppe i havet. Vår räknare visar hur dina och andras insatser kan hjälpa Finland att nå sina klimatmål.

Det märks om alla gör något

Om bara du låter bli att flyga till södern kommer räknaren knappast att röra sig, men får du med dig hela kommunen börjar saker hända.

I räknaren har vi medvetet tagit med de vardagliga aktiviteter som förorsakar mest utsläpp. Av de faktorer vi har räknat med förorsakar flygresorna mest koldioxidutsläpp, privatbilismen och nötköttet kommer på andra plats.

Stanna hemma och gör en miljögärning

År 2017 reste finländarna till länder utanför Europa 685 000 gånger. Det innebär i runda tal 1,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter (ekvivalenter är en måttenhet som beskriver effekten av olika växthusgaser omräknat i koldioxid). Den mängden utgör 5 procent av de 28,4 miljoner ton som Finland borde spara fram till år 2030.

Om vi helt och hållet låter bli att flyga och väljer något annat transportmedel för de nästan 4,6 miljoner resor vi gör till andra europeiska länder än våra grannländer minskas utsläppen med 2,3 miljarder kilogram CO2 per år. Utsläppen från alla resor utgör 11 procent av 28,4 miljoner ton.

Våra utlandsresor räknas dessvärre inte med i Finlands totala utsläpp, men att minska på resandet är viktigt ur ett globalt perspektiv.

Finländarna hör tillsammans med svenskarna och belgarna till de som reser mest i Europa. Våra resor till länder utanför Europa har minskat men totalt sett reser vi mer.

Bild på flygplan.
Bildtext Nästan 70 procent av finländarna reser varje år.

Om alla i hela landet lät bli att flyga, valde cykel i stället för bil, bytte till förnybar el, blev vegetarianer, badade bastu (elbastu) bara en dag i månaden, bytte ut riset till potatis och sänkte inomhustemperaturen med en grad - då kunde vi komma nästan halvvägs till målet för 2030.

Att bara byta ut glödlamporna och sedan åka till södern har dessvärre inte så stor inverkan på koldioxidutsläppen. Om vi ska få ner koldioxidutsläppen kommer det att betyda att var och en måste ge avkall på något.

28,4 miljoner ton koldioxid ska bort

Räknat från nivån 1990 har EU och Finland lovat minska på koldioxidutsläppen med 40 procent fram till år 2030. För Finlands del betyder det 28,4 miljoner ton.

Vi har redan kommit en bit på vägen: delmålet om att minska på utsläppen med 20 procent fram till 2020 har vi redan klarat. Enligt den preliminära koldioxidinventeringen var utsläppen 2017 21 procent lägre än 1990.

På längre sikt är EU:s mål att koldioxidutsläppen ska ner med 80 procent fram till 2050.

Vi har ändå ett hemligt vapen som hjälper oss att minska koldioxidet i atmosfären - skogen.

Enligt Finlands miljöcentrals koldioxidinventering 2016 slukade skog och mark nästan 30 ton koldioxidekvivalenter per år.

Det betyder att det blir bara 18,8 miljoner ton kvar och tar man det i beaktande har vi en god chans att lyckas nå koldioxidneutralitet. De totala utsläppen koldioxidekvavilenter där alla växthusgaser räknas in uppskattades vara 58 790 ton CO2 ekvavilenter år 2016. Grafen nedan visar bara koldioxidutsläppen.

Behovet att dra ner på på utsläppen kvarstår ändå.

Skillnad på industrins och energiproduktionens utsläpp och resten

Det finns skilda mål för de utsläpp som omfattas av utsläppshandel och de som inte gör det, alltså hör till den icke-handlande sektorn.

Utsläppshandeln omfattar el- och värmeproduktion samt energiintensiv industri och här har Finland samma mål som EU. Utsläpp som omfattas av utsläppshandel ska minska med 43 procent fram till år 2030, räknat från nivån år 2005.

För privatpersoner är det ändå den icke-handlande sektorns mål som är mer relevanta, eftersom de utsläppen kommer från till exempel transport, jordbruk, avfallshantering och separat uppvärmning av byggnader. Här har Finland högre krav än EU: Finlands mål är en minskning på 39 procent fram till år 2030, medan EU:s är 30 procent.

Trafik och transport har störst minskningspotential

Finlands utsläpp inom den icke-handlande sektorn ska år 2020 vara nere i 28,5 miljoner ton och år 2030 nere i 20,7 miljoner ton.

Den sektorn består av bland annat transport, jordbruk, arbetsmaskiner, avfallshantering och separat uppvärmning av byggnader, det vill säga till exempel oljeuppvärmning.

De nuvarande åtgärderna räcker inte och Statsrådet har därför gjort en klimatpolitisk plan med förslag till klimatåtgärder inom olika sektorer.

Enligt planen finns den klart största minskningspotentialen inom trafik och transport: här kan Finland minska utsläppen med 3,1 miljoner ton fram till 2030. Det här ska göras genom att ersätta fossila bränslen och öka på energieffektiviteten i fordon och transportsystem. Enligt regeringsprogrammet ska andelen förnybar bränsle inom trafiken vara 40 procent år 2030.

Finlands mål för förnybar energi är också högre än EU:s. Enligt regeringsprogrammet ska andelen förnybar energi vara över 50 procent under 2020-talet. EU-målet är lägre, 27 procent. Finlands regeringsprogram säger också att Finland ska sluta använda stenkol inom energiproduktionen.

Koldioxidutsläpp kan inte räknas exakt men beräkningarna ger en fingervisning

Det här testet är en medveten generalisering. Redan det faktum att klimatmålen fokuserar på producenternas utsläpp medan vi har fokuserat på konsumenterna innebär att det är svårt att räkna.

- Det är klart att man kör rakt i en del kurvor här, men mätaren ger ändå en ganska bra bild av vilka saker som har betydelse, säger miljöråd Magnus Cederlöf på miljöministeriet.

De absoluta utsläppen är omöjliga att beräkna exakt, det finns många skolor inom det här området. Om du till exempel byter ut griskött och potatis mot höna och ris kommer du snabbt upp i samma utsläppsnivåer igen.

Naturligtvis åker inte alla i Malax eller Raseborg till både Thailand och europeiska städer varje år. Orterna är valda eftersom de till sin storlek representerar en medelstor kommun med runt 5 000 invånare och en medelstor stad med ungefär 30 000 invånare.

Vi tar oss friheten att låtsas att alla Malaxbor är ivriga resenärer och att ingen i Raseborg har grön el för att kunna belysa vilken effekt det skulle ha om lika många finländare stannade hemma eller bytte till grön el.

Så räknade vi ut CO2 utsläppen

Uppdaterad 14.10 klockan 12.17: Beräknade mängden CO2 ekvivalenter som flygen utanför europa släpper ut uppdaterades