Vandasvenskar pratade utbildning och kultur på invånarkväll – hur ska man göra Vanda attraktivt på svenska?

På onsdag arrangerades en invånarkväll i Vanda med temat utbildning och kultur. På plats för att svara på frågor var flera av de ledande tjänstemännen inom sektorn.

I början av kvällen fick de närvarande skriva ner sina frågor på lappar och sedan delade deltagarna upp sig i mindre grupper där man kunde diskutera vidare tillsammans med den tjänsteman som ansvarar för det området.

På plats fanns ansvariga tjänstemän för småbarnspedagogiken och skolorna, samt Arbis, musikinstitutet och kulturservicen.

Frågorna var både mera högtflygande som ”hur ska vi säkra bra utbildning på svenska?” och riktigt konkreta som ”hur beaktas ett dövt barn i småbarnspedagogiken?”.

Lena Karlsson, som är chef för småbarnspedagogik, fick svara på frågor om läget med personal i de svenska daghemmen i Vanda. Enligt Karlsson är nästan alla barnträdgårdslärartjänster fyllda med behörig personal.

Det finns fyra svenska daghem i Vanda och hon menade att det inte varit problem med att hitta personal.

Lena Karlsson berättade också att de på staden funderar väldigt mycket på hur man ska få in svenskspråkig service på växande områden som Aviapolis och Kivistö.

Till exempel öppnade man för några år sedan en svenskspråkig grupp i ett finskt daghem, men det fanns en hel del svårigheter. Om någon av barnskötarna i gruppen blev sjuk gick det inte att ta in en annan vuxen från någon av de finska grupperna under samma tak eftersom de inte kunde svenska.

Därför har man beslutat sig för att inte splittra de svenska grupperna utan hellre satsa på större enheter.

Karlsson säger också att det är svårt att fatta beslut som grundar sig på elevprognoser. I Vanda är en stor del av de barn som väljer svenskspråkigt daghem och skola inte registrerade som svenskspråkiga.

Kring 95 procent av barnen inom den svenskspråkiga utbildningen kommer från tvåspråkiga familjer. Då uppstår också frågan: om barnet klarar sig på två språk, ska man då välja en svenskspråkig skola som kanske ligger lite längre bort eller en finsk skola med kortare skolväg?

Vandasvenskarna är så utspridda runt staden att det inte går att bygga närskolor för alla. Enligt Lena Karlsson vill man istället satsa på starka, större kommunala enheter där det finns kompetens och kunskap. Där man vill stöda svenska språket och profilera pedagogiken så att alla vill välja den svenskspråkiga bildningssidan.

Möjligtvis kan man sedan komplettera med mindre privata daghem på vissa områden.

Susanna Lindfors säger att hon vill vara med och påverka hur saker och ting fungerar i Vanda, därför kom hon på invånarkväll.

- På svenskt håll finns det en del förbättringar som man behöver göra. Eftersom jag har små barn så är jag extra intresserad av småbarnsbiten. säger Lindfors.

Hon har ett barn på daghem och säger att hon ser att det finns en del utmaningar där.

- Ofta finns det vikarier på dagis som inte är bekanta för barnen, säger Lindfors.

Kultur och utbildning diskuterades på många nivåer

På invånarmötet diskuterades också biblioteksverksamhet, uppsökande ungdomsverksamhet, hur kulturtjänsterna ska nå sin målgrupp och vuxenutbildning på svenska.

Andra frågor som diskuterades under kvällen var exempelvis om det är möjligt att få in svenska i finska skolor redan tidigare. Svaret är antagligen ja, men det kräver politisk påtryckning.

Det funderades också kring om språklärarna är kompetenta, eftersom det kan ha en betydelse för hur barnen lär sig.

Det föreslogs att det skulle göras en handlingsplan där det skulle framkomma vad både politiker och invånare kan göra för att göra Vanda attraktivt på svenska.