Deras upprop förändrade skolan - "Efter #övistoo är stämningen mycket bättre"

Knappt ett år efter uppropet #övistoo uppger elever vid Vasa övningsskolas gymnasium att stämningen vid skolan förbättrats rejält.

Studerande Heidi Kaarto och Emil Ahlroos är mitt uppe i abiturientåret och har fullt upp med det krävande skolarbetet. Men de upplever att allt är precis som det ska vara. Efter uppropet #övistoo känner de sig trygga i skolan och kan hålla fokus uttryckligen på studierna.

- Före uppropet så insåg man kanske inte att det skulle göra så stor skillnad, men efteråt insåg man att det verkligen var jätteviktigt, det förändrade hela atmosfären i skolan, säger Heidi Kaarto.

Också Emil Ahlroos upplever att stämningen i skolan idag är en annan än vad den var före uppropet.

- Alla visste, alla hade hört talas om trakasserierna, men ingen vågade riktigt prata om det, säger Ahlroos.

Han tycker att luften i skolan är lättare att andas efter att korten lades på bordet, feelisen är bättre.

- Under den allra första veckan efter uppropet var det jättemärklig stämning här i huset, både lärare och elever var illa till mods och gick liksom och stirrade ner i golvet, det var något av det konstigaste jag varit med om. Men sen vände det och feelisen blev mycket bättre än förr.

Relationen mellan lärare och elev har blivit mycket mer professionell, man ser att lärarna tänker först och talar sen.

Heidi Kaarto gläds särskilt åt att det nu är skolarbetet som tar plats.

- Relationen mellan lärare och elev har blivit mycket mer professionell, man ser att lärarna tänker först och talar sen, och man behöver inte vara rädd att en lärare blir arg om man håller ett avstånd, säger Kaarto.

Togs på allvar

Uppropet #övistoo byggde på ett trettiotal vittnesmål om trakasserier, från elever inom såväl grundskolan som gymnasiet. Över 220 elever hade undertecknat uppropet då det gavs offentlighet i november 2017.

Ellen Sahlström var en av initiativtagarna till uppropet. Då var hon abiturient vid gymnasiet, nu studerar hon i Helsingfors. Sahlström minns uppropet med stolthet och glädje.

- Jag tycker att uppropet fick ett oväntat stort genomslag, både på ett samhälleligt plan och inom skolan. I skolans ledning fick vi faktiskt gehör för vad vi ville och det vi berättade togs på stort allvar, säger Sahlström.

Sahlström tror att det finns flera förklaringar till att uppropet fick så stort genomslag.

- Vi hade väldigt konkreta saker vi berättade om, det var en viktig fråga och vi visste vad vi ville driva och drev det. Men tidpunkten var också rätt, folk hade ögonen och öronen öppna för sånt här just då, säger Sahlström.

Fast Sahlström inte längre har sin vardag vid Vasa övningsskolas gymnasium är hon medveten om att stämningen vid skolan idag upplevs som bättre.

- Det vi gjorde ledde till åtminstone vissa konkreta förändringar och attitydförändringar, och det är jag stolt och glad över.

Som en följd av de utredningar som inleddes efter uppropet valde en lärare vid skolan att säga upp sig och ytterligare en lärare gavs en anmärkning.

Lättare att säga ifrån

Såväl Ellen Sahlström som Heidi Kaarto och Emil Ahlroos uppskattar att luften vid skolan har rensats ordentligt. Men de menar ändå att det mest avgörande är att skolan idag signalerar nolltolerans för sexuella trakasserier och hoppas att det ska fortsätta så.

- Det har blivit betydligt lättare att prata om de här sakerna, nu vågar man absolut berätta. Jag upplever också att det har blivit lättare att kommunicera flickor och pojkar emellan, idag skulle jag lika gärna kunna vända mig till en killkompis som till en tjejkompis, säger Heidi Kaarto.

Hon får medhåll av Emil Ahlroos. Båda ser ändå realistiskt på skolvardagen och risken att trakasserier mellan elever kan komma att inträffa igen.

- Men jag tror att trakasserierna stadigt kommer att minska för nu tar vi det på allvar och det kommer helt enkelt inte att vara okej längre, säger Ahlroos.

Rektor: Smärtsam process

Uppropet var en omskakande och krisartad händelse för skolan uppger den ledande rektorn för Vasa övningsskola, Bernt Klockars. Men samtidigt föddes något gott, tror han. Idag är man vid skolan betydligt mer medveten om frågor om sexuella trakasserier och trakasserier överlag, uppger han.

Och det avgörande är vad man gör med de nya insikterna, påpekar han.

- Det handlar ju om att implementera de här frågeställningarna i den dagliga verksamheten så att det inte återupprepar sig, säger Klockars.

Han är glad över att de studerande som Yle Österbotten intervjuat upplever att uppropet tagits på allvar.

- Jag skulle vara besviken om de hade upplevt något annat, för nog tycker jag att vi lyssnade och vidtog åtgärder, och också ansträngde oss för att kommunicera med elever och vårdnadshavare på ett bra sätt under den mest intensiva perioden efter uppropet.

Ingen kan längre vara omedveten om att skolan har en nolltoleranspolicy mot trakasserier.

Vid skolan har man jobbat på många olika sätt för att bemöta problematiken, först direkt med eleverna och lärarna och sedan mer strategiskt med arbetsgrupper och direktiv. Ingen kan längre vara omedveten om att skolan har en nolltoleranspolicy mot trakasserier, tror Klockars. Och hittills verkar det fungera.

- I alla fall har inget kommit till mina öron under den här tiden, säger Klockars.

Handen på hjärtat, vad tror du - förekommer det ännu trakasserier vid övis?

- Jag är rädd att det inte finns någon organisation där det inte förekommer. I skolan, särskilt bland yngre tonåringar, är det nog väldigt lätt att man tar till könsord då man benämner sina medelever på olika sätt. I den bästa av världar skulle inte ens det här finnas, men jag är rädd att det existerar.

- Men nu har vi en lyhördhet och en vilja att ta tag i det här på ett annat sätt än tidigare.

Övis - en föregångare?

Gymnasiestuderande Heidi Kaarto och Emil Ahlroos upplever att skolan inte har något att skämmas för idag, tvärtom.

- Det var ju lite hemskt att läsa i media om sexuella trakasserier vid sin egen skola, men vi är nog stolta över uppropet och att vi genomförde det, säger Kaarto.

- Samtidigt insåg vi ju att trakasserier förekommer vid alla skolor och alla arbetsplatser, det händer överallt. Då är det bra att allt det här kommer fram så att alla kan inse att trakasserier inte är okej, säger Ahlroos.

Skolan kan rentav ses som en föregångare, efter den smärtsamma process man tagit sig igenom, tror eleverna.

- I bästa fall har vår skola kanske inspirerat någon annan att ta steget och berätta vad som hänt hos dem, säger Kaarto.

#metoo-kväll i Yle Vega och Yle Arenan måndag 15.10 klockan 17.30–19.