Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror
Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och tystades, och demokratin sattes i gungning.
Vänstern var ett rött skynke för Lapporörelsen. Påstådda vänsterpolitiker misshandlades, tvångsskjutsades från sina hem och mördades.
Men också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg och hans fru tvångsskjutsades.
Om Lapporörelsen
Lapporörelsen grundades i ett hat mot kommunismen
Lapporörelsen fick sitt namn efter Lappo socken, där den grundades 1929. Där hade dess ledare Vihtori Kosola sin gård.
Rörelsens medlemmar var missnöjda med centerns försoningspolitik mot dem som under inbördeskriget 1918 hade stått på den röda sidan.
Starka krafter i det finländska samhället ville se en hårdare politik mot kommunister och socialdemokrater och en del var beredda att ta till våld för att få sin vilja igenom.
Lapporörelsen inspirerades av fascistiska tankegångar och i synnerhet Mussolinis Italien.
Rörelsen kan kategoriseras som högerextrem och antikommunistisk, man hyllade utomparlamentariska metoder, direkt aktion och åsidosatte lagliga medel.
Den 7 juli 1930 demonstrerade Lapporörelsen sin styrka genom att ordna ett bondetåg till Helsingfors med 12 000 utvalda män. Som förebild hade man Mussolinis bondemarscher.
Lapporörelsen påverkar demokratin
Finlands statsmakt ansträngde sig för att hålla Lapporörelsen inom lagens råmärken genom att gå med på vissa av medlemmarnas krav.
Riksdagen hade sammankallats den 1 juli för att föreslå undantagslagar mot kommunister. Men man kunde inte få kvalificerad majoritet för lagförändringarna.
Statsminister Kyösti Kallio fördömde dock Lapporörelsens våldsamma metoder. Kallio, som länge hade varit känd som ledande antikommunist, fick hotelser mot sitt liv från Lapporörelsen.
Kallios regering fick kritik både från den politiska högern och från president Lauri Kristian Relander.
Den 4 juli 1930 upplöstes Kallios regering. Den efterträddes av en regering under Samlingspartiets Pehr Evind Svinhufvud.
Också riksdagen upplöstes den 15 juli 1930. Ett nyval ägde rum den 1 till 2 oktober.
Då fick de borgerliga den nödvändiga tvåtredjedelsmajoriteten som behövdes för att kunna införa undantagslagar. Och kommunisterna uteslöts ur riksdagen
Skjutsningar, terror och våld
Lapporörelsen utförde terrorattacker mot dem som stod för vänstertankar. Den 28 mars 1930 attackerades och förstördes ett kommunistiskt tryckeri i Vasa.
Lapporörelsen tog också till fysiskt våld mot påstådda kommunister.
Man ordnade så kallade skjutsningar (på finska muilutus, efter bröderna Muilu som deltog i denna verksamhet) av misshagliga personer.
Skjutsningarna gick till så att man med våld förde personer man ogillade till en skog och misshandlade dem grovt.
Oliktänkare fördes också över till sovjetiska gränsen ”där de hörde hemma”. Direkta mord förekom, tre stycken bevisade.
Bland dem räknas mordet på den socialdemokratiska kommunpolitikern Onni Haponen som ett av de viktigaste. I serien "Ouppklarade mord i Finland" får vi höra berättelsen om Onni Happonen.
Onni Happonen hade kidnappats och skjutsats första gången i juli 1930. Då avbröts skjutsningen och den misshandlade Onni vandrade hem.
Den 1 september 1930 deltog Onni Happonen vid ett kommunmöte. Mitt under mötet trängde Lappomän in och krävde att Happonen skulle avgå. Han vägrade och situationen stegrades. Lappomännen misshandlade honom. Haponen flydde och sköt ett varningsskott.
Länsman Hartio som kom till platsen ville anhålla Happonen för hans vådaskott. Happonen följde med Hartio, men länsmannen överlämnade honom till Lappomännen. Han trängdes med våld in i en bil. Han misshandlades och sköts till döds.
Liket gömdes undan, och i pressen skyllde man på kommunistiska bråkstakar och polisen ville inte undersöka saken. Det var först efter att Lapporörelsen splittrats 1932 som de skyldiga dömdes.
Våldet trappades upp och Lapporörelsen radikaliserades till den grad att även moderata borgerliga politiker kunde råka ut för skjutsning.
Kulmen nåddes då Finlands tidigare president K.J. Ståhlberg och hans hustru kidnappades av Lapporörelsen den 14 oktober 1930.
I och med detta uppstod en opposition mot Lapporörelsen då många tyckte att man nu gått för långt.
Mäntsäläupproret 1932
Vid presidentvalet i februari 1931 vann Pehr Evind Svinhufvud med två röster över Kaarlo Juho Ståhlberg.
Finland fick då en ny regering med J.E. Sunila från Agrarföbundet som statsminister.
Lapporörelsen fortsatte 1931 sin agitation mindre offentligt på landsbygden, där den ekonomiska krisen skapade oro.
Rörelsens ledning mobiliserade anhängarna, omkring 10 000 man. Man samlades på flera orter, bland annat i Björneborg, Loimaa, Tavastehus, Forssa, Seinäjoki, Jyväskylä och Mäntsälä.
Med långa korta vapen - om Mäntsäläupproret
Den 27 februari 1932 höll den socialdemokratiske riksdagsmannen Mikko Erich föredrag i Folkets hus i byn Ohkola i Mäntsälä.
Lapporörelsen hade lyckats sammankalla vapenmakt och skyddskårister på sin sida. Med 400 män bröt man sig in i Folkets hus för att avbryta den socialdemokratiska sammankomsten.
Efter att ha splittrat Erichs anhängare drog sig upprorsmakarna tillbaka till skyddskårsbyggnaden i Mäntsälä.
Lappomedlemmarna krävde regeringen J. E. Sunilas avgång. I synnerhet ville man ha bort inrikesminister Ernst von Born och landshövding Bruno Jalander som uttalat sig mot Lapporörelsen.
Lapporörelsens övriga krav var förbud mot det socialdemokratiska partiet och begränsningar i rösträtten.
President Pehr Evind Svinhufvud höll den 2 mars 1932 ett radiotal till de upproriska där han uppmanade dem att återvända hem och att han inte kunde gå med på deras krav.
Svinhufvudin puheen toisinto (lukija Esko Salervo)
Också den borgerliga opinionen ställde sig emot upprorsförsöket.
Utan kraftigt stöd vågade upprorsmännen inte skrida till verket.
Efter en vecka utan synlig aktivitet greps de 102 ledarna. Omkring tjugo personer dömdes till fängelse efter rättegången. Och Lapporörelsen upplöstes.
Här kan du lyssna på Jörn Donner som analyserar Lapporörelsen och Finland under 1930-talet:
Från Lappo till Kollaa: 1930-talet
Lapporörelsen efterföljdes dock av den högerextrema Fosterländska folkrörelsen (IKL) som blev riksdagsparti i flera val. Vihtori Kosola var en stark kraft i denna rörelse.
' /%3E%3C/svg%3E)
