"Låt skogen växa i fred" säger klimatexperter men bara 3 partier vill minska skogsavverkningen – kolsänkorna blir en stor valfråga

Med ett halvt år till riksdagsval jobbar många partier nu med sina miljöprogram, och skogsavverkning kommer att bli en av de största frågorna. Skogsägarna måste få incitament för att låta skogen växa i fred, säger nu allt fler.

Frågan om skogsbruk i förhållande till kolsänkor debatterades intensivt i EU i fjol och har fått ny fart efter miljörapporten från FN:s klimatpanel förra veckan. Ordförande för Finlands klimatpanel, professor Mikko Ollikainen gick också då hårt ut mot regeringens satsningar på att öka på skogsavverkningen: det måste sättas stopp för kalhyggen, sade han, och vi ska glömma idén om att göra bioenergi av trä.

- Skogsägarna behöver få incitament för att ändra på skogsbruket så att skogarna binder mer kol än nu, sade Ollikainen till Yle när klimatrapporten presenterades.

Han föreslog en satsning på att låta skogar växa i fred - ens femton år skulle ha stor betydelse för kolsänkorna.

Den här regeringens satsningar på ökat skogsbruk har kritiserats starkt av forskare och miljöorganisationer. Miljöorganisationernas kampanj mot kalhyggen ledde i slutet av sommaren till att medborgarinitiativet för att stoppa kalhyggen fick över 50 000 namnteckningar.

Centern ser fortfarande möjligheterna inom skogsbruket

Skogsbruket är viktigt för regeringen och särskilt statsministerpartiet. Klimatrapporten till trots har Centern inte ändrat på sin åsikt om skogsavverkning: partiet vidhåller att avverkningen inte behöver minskas, att Finlands skogar årligen växer mer än de avverkas, och att kolsänkorna kan stärkas på andra sätt.

Men Centern är inte ensamt om sin åsikt i skogsfrågan. I dagsläget är det bara De gröna, SDP och Vänsterförbundet som säger rakt ut att skogsavverkningen behöver minska, visade partiordförandenas svar till Helsingin Sanomat förra veckan.

SFP och Samlingspartiet har ännu inte gett några klara besked om skogsavverkning. Båda partierna jobbar för tillfället med miljöprogram att presentera under hösten.

För Samlingspartiets del sade partiordförande Petteri Orpo till HS att han inte ännu vill säga något slutligt och enligt inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) är kolsänkorna något man måste "fundera noggrant" på nu.

Sari Multala (Saml), medlem i riksdagens miljöutskott, poängterade i Slaget efter tolv i tisdags att åtgärderna för Parisavtalet inte alls är tillräckliga och sade bland annat att vi i Finland måste granska nivån för skogsskövlingen.

- Vi borde försöka få mer incitament för skogsägare att inte skövla ner skogen, det kommer inte att hända av sig själv.

Incitamenten för skogsägarna för att låta skogarna växa i fred är en fråga som väldigt många partier lyfter fram.

SFP:s Anders Adlercreutz talade i samma Slaget efter tolv om möjligheterna till en "kolsänkebörs".

- I dag har vi en utsläppshandel som reglerar utsläppen, man kanske borde ha en börs också för kolsänkor. En del av pengarna från utsläppshandeln kunde gå till den börsen. De som upprätthåller kolsänkor skulle då få en ersättning för att de låter sin skog växa.

Eftersom Finland redan har en långt utvecklad kartläggning av skogarna i landet tror Adlercreutz att det systemet skulle gå lätt att införa.

Högre mål för koldioxidneutralitet hos flera partier

De gröna har lämnat in en diskussionsmotion för att riksdagen ska diskutera de åtgärder som behövs efter klimatpanelen IPCC:s rapport, det vill säga vad Finland kan göra för att se till att bromsa den globala uppvärmningen så den hålls på en ökning om 1,5 grader.

Både Vänsterförbundet och De gröna siktar på åtgärder som skulle göra Finland koldioxidneutralt redan 2030 - det vill säga att Finlands kolsänkor ska binda lika mycket koldioxid som Finlands utsläpp står för. SDP siktar på koldioxidneutralitet år 2035.