Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

S-gruppens massiva logistikcentral i Sibbo ska bli ännu större - rymmer redan 30 riksdagshus

Från 2018
Vy inifrån logistikcentral. En massa rullband och produkter som åker förbi samt några arbetare i orange kläder synns.
Bildtext Rullband, hissar, trappor och varulådor åker hit och dit i flera våningar, i flera enheter. Här jobbar ungefär 200 personer per skift, men för besökaren kan det kännas folktomt eftersom personalen är utspridd över ett gigantiskt område.
Bild: Yle/Mira Bäck

I Bastukärr i Sibbo ligger en av Finlands största byggnader. Som en u-formad gigant tornar S-gruppens logistikcentral för dagligvaror upp sig. Snart ska den bli ännu större.

Lastbilar ankommer då och då för att lasta av sina varor vid en av de hundratals lastningsterminalerna.

I logistikcentralen fördelas varorna upp enligt vad som ska sändas till vilka butiker och körs sedan åter i väg av andra lastbilar.

Så här stor är logistikcentralen

- Nästan 60 procent av dagligvarorna som säljs i S-gruppens butiker åker här via, säger Inex Partners vd Jari Pousi.

Logistikföretaget Inex Partners ägs av S-gruppen och sköter verksamheten vid bolagets logistikcentraler och -terminaler.

gröna brickor med senapsförpackningar på
Bildtext Senap och alla andra varor delas upp i kollin, alltså en mångförpackning eller förpackning per bricka.
Bild: Yle/Mira Bäck

Sammanlagt rör sig ungefär tusen lastbilar här dagligen. Lika många personer jobbar på logistikcentralen, ungefär 200 i taget i olika skift, dygnet runt, alla dagar.

Dina bananer har mognat här

Största delen av varorna som inte åker via Sibbo kommer till butikerna direkt från producenten, eller via någon av logistikterminalerna som finns runt om i landet.

I faktarutan hittar du ett exempel på hur det kan gå till:

Potatisens väg till butiken

Nästan alla importerade varor åker ut till S-gruppens butiker via logistikcentralen i Bastukärr.

Vy från ett fönster i mitten av en u-formad byggnad. U:ets armar synns till vänster och höger. De har öppningar där lastbilar har backat in för att lasta av varor. Området i mitten är ett stort öppet område med asfalt.
Bildtext Vy från ett fönster i mitten av den u-formade byggnaden. Nere på marken syns många av de hundratals lastningsterminalerna där bilar kan lasta på och av varor.
Bild: Yle/Mira Bäck

Om du brukar handla i gruppens butiker så har alltså ditt morgonkaffe med hög sannolikhet besökt Bastukärr på sin väg hem till dig och ner i din mugg.

I så fall har också bananklasen i din fruktskål mognat i Sibbo.

I logistikcentralen finns nämligen Nordens största mognadshallar för bananer och andra frukter.

Datorer styr

Tidigare låg S-gruppens logistikcentral för bruksvaror i Vanda och logistikcentralen för dagligvaror i Esbo. Då de tidigare lokalerna började bli för gamla och trånga valde man att flytta till Sibbo i stället.

År 2012 blev logistikcentralen för bruksvaror klar och i vinter slutförs den nästan tre gånger större logistikcentralen för dagligvaror.

Samtidigt centraliserades och effektiverades verksamheten. Ett datastyrt automatiserat system sköter det mesta.

En lastbil har backat in mot en lastningsterminal. På bilden synns det öppnade lastbilsflaket med korkar och lastpallar med varor.
Bildtext Dags att lasta av.
Bild: Yle/Mira Bäck

När en lastbil kommer med varor till logistikcentralen rullar föraren själv in varorna, varefter maskinerna tar över.

- 85 procent av varorna behöver inte röras av människohänder mellan det att de lastas av en lastbil och på nästa, säger Jari Pousi.

Varorna skannas av maskiner som med hjälp av vikt och omfång kan avgöra vad varan är och vart den ska.

Stor hall. Till vänster i bilden synns lastpallar och pappkartonger med varor.
Bildtext Chauffören lastar själv av lastpallarna med varor, men härifrån tar maskinerna över.
Bild: Yle/Mira Bäck

Lasten delas automatiskt upp och varje kolli, alltså till exempel ett paket bestående av tio ketchupflaskor eller sex yoghurtar, sätts på var sin bricka.

Brickan med ketchupflaskorna åker genom en berg-och-dalbana av transportband och hissar i flera våningar innan den placeras i en av de tjugo meter höga hyllorna.

Om systemet hakar upp sig kan arbetstagaren som håller koll på hyllorna behöva sätta på sig en sele och klättra upp för att rätta till felet.

Höga metallhyllor med varor på.
Bildtext Varorna lyfts upp på höga hyllor av hydrauliska robothissar som rör sig mellan hyllorna. Suddet till höger är en sådan hiss som var för snabb för att fastna på bild.
Bild: Yle/Mira Bäck

I det här artificiellt intelligenta systemet går människans roll främst ut på att övervaka och rätta till då något går snett.

- Det finns inte något liknande, i så här hög grad automatiserat system på annat håll i Finland. Om man tar i beaktande att vi behandlar varor ur alla produktgrupper och i flera olika temperaturer så är det här ett mycket avancerat system också jämfört med resten av världen, säger Pousi.

Undantag finns också. Till exempel hundmatspåsar och förpackningar med hushållspapper måste samlas upp för hand eftersom de inte behåller sin form.

- Maskinen som scannar varans mått läser det som fel vara om hundmatssäcken har sjunkit ihop, förklarar Pousi.

Ut i världen

Brickan med ketchupflaskor behöver inte stå på hyllan länge innan resan fortsätter.

De flesta varorna förvaras mellan några timmar och några dagar innan de sorteras och körs till butikerna. Importerade varor kan förvaras lite längre eftersom de ofta köps upp i större partier.

rullband med matvarupaket på.
Bild: Yle/Mira Bäck

Från hyllan hissas brickan ner och får åter åka längs slingrande transportband till en transportpall som fylls på enligt ett uträknat system.

- Man kan säga att maskinen spelar tetris. Varorna ska packas så att så mycket som möjligt ryms så tätt som möjligt, säger Jari Pousi.

Då allt butiken beställt är packat är det bara att hoppa upp i trucken och lasta in varorna i bilen.

Den som beställer varorna till butikerna är ett datasystem som automatiskt samlar in info om vad som går åt och räknar ut vad som behövs.

Jobba inuti en massiv frysbox

Dagligen behandlas en miljon brickor med tillhörande produktförpackningar, och det finns sex olika temperaturzoner för olika produkter.

Vissa produkter mår bäst av att vara i rumstemperatur, medan andra trivs i temperaturer på +13, +8, +4, +2 eller till och med -26 grader.

Inex vd Jari Pousi.
Bildtext Inex Partners vd Jari Pousa visar runt.
Bild: Yle/Mira Bäck

Reportern undrar om folk brukar söka sig till det kallaste rummet för att svalka sig under heta sommardagar, men Pousi nekar.

- Det är nog för kallt för att någon skulle söka sig dit, säger han.

Det kallaste rummet ser likadant ut som de andra, med brickor och korgar som rör sig på transportband och i olika hissar. Den enda skillnaden är att det känns som att stå i en stor frysbox.

- Vissa av maskinerna här kan aldrig stängas av för att inte kölden ska göra det svårt att få på dem igen, säger Pousi.

För att värma upp hela komplexet och delvis också för nedkylning används geovärme.

- Det här är Finlands största och kanske världens största byggnad som värms med geovärme, säger Pousi.

Han säger också att miljöfrågor och kostnadseffektivitet går hand i hand.

- Vi strävar alltid efter att köra fulla lass. På så sätt blir det färre körda kilometrar, säger Pousi.

Ska bli större

Logistikcentralen är redan nu Finlands största, och väldigt stor också om man jämför med liknande centraler på andra håll i Europa.

Snart ska logistikcentralen bli ännu större. Byggarbeten för utvidgningen inleds i oktober och tillbyggnaden förväntas bli klar 2020.

- Omsättningen har ökat och vi behöver mer utrymme. Byggandet av logistikcentralen har gått enligt planerna och tillbyggnadens kostnader täcks av det som finns kvar av budgeten, säger Jari Pousi.

Nybygget kommer att utgöra lite mindre än tio procent av den äldre delens yta och volym.

Stor svartgrå byggnad.
Bildtext Ingången till logistikcentralen går via den takbelagda gångbron. Själva byggnaden fortsätter flera hundra meter mot höger, ut ur bilden.
Bild: Yle/Mira Bäck

Den nya delen ska få en del terminaler för lastbilar som tar emot utgående varor, samt en del överlopps förvaringsutrymme för sådana produkter som köpts in i stora mängder och som därför kan behöva lagras en tid.

För Sibboborna kan det här betyda fler arbetstillfällen, tror Pousi.

Just nu kommer största delen av personalen från huvudstadsregionen, främst för att många av dem har jobbat på Inex Partners sedan det att arbetsplatsen fanns i Esbo.

- Men säkert kommer fler Sibbobor att söka jobb här, och kanske vissa så småningom också flyttar hit för att kunna bo närmare arbetsplatsen, funderar Pousi.

flera gröna sparkcyklar på rad mot en vit vägg.
Bildtext Sparkcyklar är ett bra hjälpmedel för dem i personalen som behöver ta sig från en arbetspunkt till en annan. Annars skulle det bli många långa kilometrar att gå per dag.
Bild: Yle/Mira Bäck

Vad gäller trafiken så tror Pousi inte att den kommer att störa Sibboborna.

- Trafiken på området kommer säkert att öka lite när verksamheten ökar. Hittills har det inte varit några trafikstockningar och vägarna har dragit bra. Trafiken fördelar sig över hela dygnet, så det jämnar ut sig ganska bra, säger Pousi.

Diskussion om artikeln