Jourfrågan - en långkörare som inte ännu är över
Torsdagens beslut i riksdagens social- och hälsovårdsutskott innebär att Vasa centralsjukhus inte får omfattande jour. Men vad betyder egentligen omfattande jour, och hur skiljer det sig från läget idag? Vi ger dig en sammanfattning av hur frågan har stötts och blötts.
Det är viktigt att påpeka att ingen är på väg att stänga centralsjukhuset, ens till natten, i och med torsdagens beslut i riksdagen. Men frågetecknen inför framtiden är många.
Akuten stänger inte
De tolv sjukhusen med omfattande jour ska erbjuda jour inom minst tio olika medicinska specialiteter. För att kunna upprätthålla dygnet runt-jour, sju dagar i veckan, året runt inom en specialitet krävs tio läkare. Det här uppfyller Vasa centralsjukhus i stort sett redan nu.
De övriga centralsjukhusen får och ska upprätthålla jourverksamhet inom primärvården och inom de specialiteter som oftast behövs, det vill säga ungefär så som läget är idag. Fortfarande kommer man alltså att få vård på Vasa centralsjukhus, dygnet runt.
Framtiden stort frågetecken - Åbo avgör
Då sjukhusen delas in i de här kategorierna är risken stor att framtida investeringar koncentreras kring sjukhusen med omfattande jour, i praktiken alltså att en större del av vården på sikt koncentreras till de här tolv sjukhusen.
Det är också möjligt att ett sjukhus som inte hör till de tolv utvalda inte uppfattas som lika attraktivt som arbetsgivare, vilket försvårar verkställandet av vården.
Vasa centralsjukhus hör till Åbo universitetssjukhus upptagningsområde och det är i praktiken där man besluter om vilken nivå Vasa centralsjukhus ska ha på sin jourverksamhet.
- Vi kommer att intensifiera diskussionen med Åbo universitetssjukhus. De sitter på svaret på frågan om hur mycket jour vi får syssla med, säger sjukvårdsdistriktets styrelseordförande Hans Frantz (SFP).
Parallellt med jourfrågan har också planerna på att koncentrera kirurgiska ingrepp till färre sjukhus seglat upp, och även i den frågan ligger Vasa centralsjukhus öde långt i Åbo universitetssjukhus händer.
Indelning på kartan beaktade inte språk
Regeringens indelning av sjukhusen i centralsjukhus med omfattande jour och centralsjukhus har debatterats och diskuterats ända sedan regeringen lanserade konceptet med det som till en början kallades "fulljourssjukhus".
De tolv sjukhusen med omfattande jour är de fem universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg samt de sju centralsjukhusen i Villmanstrand, Lahtis, Björneborg, Seinäjoki, Jyväskylä, Joensuu och Rovaniemi. Övriga åtta centralsjukhus, bland dem Vasa, kallas jourhavande sjukhus.
Enligt regeringen innebär den här geografiska indelningen att hälften av finländarna når ett sjukhus med omfattande jour inom 30 minuter och 80 procent inom 50 minuter. Vita fläckar, med längre restider än så, uppstår i Lappland, i stora delar av Norra Österbotten och Kajanaland, samt större delen av Österbotten.
Viktigare än avståndet är ändå språkaspekten. Tryggandet av vården på svenska har varit stötestenen nummer ett under hela processen. Regeringen har kritiserats hårt för att inte ta språkproblematiken på allvar. Man har kvitterat hela problemet med att konstatera att vård på svenska ges i Seinäjoki.
Vartefter tiden har gått har utfästelserna om fullständig tvåspråkighet i Seinäjoki gradvis minskat och nu lyder argumentet oftast att det står Vasa centralsjukhus fritt att ordna så omfattande jour man vill.
Frågan om omfattande jour är inte helt avgjord ännu. Socialdemokraterna med ordförande Antti Rinne i spetsen har offentligt lovat att ge Vasa centralsjukhus omfattande jour förutsatt att partiet får statsministerposten efter valet 2019.