Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

"Antagligen blir det ett uppsving för jordbruket men kanske det körs i botten först" – Må bra-dag uppskattas av jordbrukarna

Från 2018
Uppdaterad 24.10.2018 08:36.
traktor på åker.
Bildtext Bondens yrke förändras i rask takt.
Bild: Allan Wallberg

Flera bönder med sällskap har slagit sig ner här och var över en kopp kaffe och man kan se att de uppskattar att kunna mötas. Det är också ett av syftena för må bra-dagen som ordnas på olika ställen i Finland.

- Vi kom hit lite för att komma ut och lufta sig, träffa lite annat folk än det vanliga, säger Rune Lindroos som driver jord- och skogsbruk i Pargas i samband med må bra-dagen i Åbo.

Yrkesvalet har kommit naturligt. Hans föräldrar sysslade också med jordbruk före honom.

- Man har vuxit upp med det. Jag har egentligen aldrig ångrat mitt yrkesval utan trivs med mitt jobb där man är sin egen chef och bestämmer det mesta själv, säger Lindroos.

Tre personer.
Bildtext Carl-Gustav Holländer, Jörgen Leivo och Rune Lindroos uppskattade att komma ut och träffa kolleger.
Bild: Amanda Vikman/YLE

Även om ekonomin inte är den bästa för jordbrukarna i dagens läge väljer de bönder som Yle talar med att se det positiva med jobbet. Men många har det ändå kämpigt säger Susann Rabb som jobbar med bland annat hembesök på gårdar i hela Svenskfinland.

- Det kan vara stort, och det kan vara smått. Det att jag kommer utifrån och kan se gården som helhet mer objektivt hjälper många. En av de mest återkommande frågorna gäller ekonomin, säger Rabb.

Hon är nöjd över att ha en agrologutbildning i bakfickan. Det är också något som hon får positiv respons för av jordbrukarna.

Tröskeln att söka hjälp är onödigt hög. Ibland har man funderat ett helt år bara på att kontakta mig.

― Susann Rabb

- Jag tror att jag har en god uppfattning om vad som är möjligt i praktiken, och för det mesta kan vi förstå varandra mycket väl när det handlar om konkreta problem, säger hon.

Hon önskar att bönderna skulle ha enklare för att söka hjälp och att det vore bra att tala öppnare om man mår dåligt.

- Jag vet att tröskeln är hög just nu, ibland säger de som kontaktat mig att de har funderat på det under ett år. Egentligen är det lite som att bryta ett ben, då behöver man också gå till läkaren för att kunna få hjälp, säger Rabb.

Via lantbruksföretagarnas pensionsanstalts projekt Ta hand om bonden finns det också möjlighet att söka ekonomiska medel till exempel för ekonomisk rådgivning eller för att få prata med en terapeut.

En person utifrån att prata med

I Åboland är situationen ganska god säger en av de andra arrangörerna, Märta Strömberg-Nygård.

Enligt henne finns det goda förutsättningar att hitta en bisyssla inom turism, större samhällen ligger inom räckhåll och om man vill avveckla jordbruket så kan man åtminstone få marken såld.

- I norra Karelen till exempel är avstånden längre och det kan bli nästa omöjligt att få ut några pengar om man vill sälja marken, säger Strömberg-Nygård.

Susann Rabb och Märta Strömberg Nygård står vid ett bor och ser igenom en lista.
Bildtext Susann Rabb (vänster) och Märta Strömberg-Nygård går igenom deltagarlistan.
Bild: Amanda Vikman/YLE

Behovet för att prata finns ute på gårdarna, och flest kunder har Susann Rabb i Österbotten. Dels kan det bero på att det finns fler bönder där tror Rabb. Hon uppmuntrar ändå de åboländska bönderna att ta kontakt om man känner att man har behov av att tala med någon utomstående.

- Man jobbar på många olika sätt, allt från att sitta och lyssna till att fylla i blanketter. Vi pratar ofta om allt möjligt och ibland får jag frågan om jag också är psykolog, säger hon.

På Åland har det varit särskilt uppskattat att tala med någon som inte kommer från området, eftersom kretsarna där är så små.

Mängden jordbruk har minskat

Jordbruket förändras hela tiden. Mängden gårdar har stadigt minskat. 1972 fanns det cirka 274 000 gårdar i Finland medan man räknar med att det i dag finns ungefär 64 000 gårdar.

De gårdar som finns kvar är större än någonsin. Statistiken på hur man räknar har ändrats något under åren, men grovt sett var ett finländskt jordbruk år 1972 i snitt 9,3 hektar stort medan de 2017 i medeltal var 46 hektar stora.

Ko tittar över staket
Bildtext Husdjursskötsel som huvudsaklig produktionsinriktning har minskat i stadig takt.
Bild: Yle/ Stefan Paavola

Att man är ganska ensam på sin arbetsplats är inget som jordbrukaren Jörgen Leivo från Pargas ser som något negativt.

- Man får ju vara mångsidig. Det är allt färre som jobbar inom jordbruket men nog tror jag det blir ett uppsving, det kanske måste nå botten först, funderar han.

Rune Lindroos säger att man måste börja jobba med bland annat turism och ha flera ben att stå på för att klara sig ekonomiskt.

- I skärgården har vi förutsättningen att nyttja turismen och kanske till och med förädla våra produkter, säger Lindroos.

Diskussion om artikeln