Kepsen i klassen – etikettsbrott eller ett nyttigt hjälpmedel?

Många ser det som en mer eller mindre självklarhet att kepsen ska av i klassrummet och många är dispyterna genom tiderna mellan lärare och elev om huvudbonadens vara eller icke vara. Men för till exempel barn och unga med koncentrationssvårigheter kan kepsen vara en räddning.

I Sverige pågår en kampanj för just det här, nämligen #rörinteminkeps, med vilken man vill öka på förståelsen för kepsbehovet hos endel elever i skolorna.

Annelie Karlsson är en av ledarna för kampanjen #rörinteminkeps och hon är själv mamma till två barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Hon vill påminna om att många barn med till exempel ADHD och autism, lider av koncentrationssvårigheter och intryckskänslighet.

- Det innebär att de har svårt att fokusera när intrycken blir för många.

Kepsen blir egen bubbla

Elever med koncentrationssvårigheter har extraförstärkning på ljud och ljus och andra intryck, och här kan kepsen fungera som ett hjälpmedel som de kan välja och styra över själv

En keps kan i bästa fall hjälpa barnet att stänga ute en del intryck och skärma av, så att de bättre kan fokusera på skolarbetet.

- Det hjälper dem att hålla ihop tankarna, helt enkelt, säger Karlsson.

Annelie Karlsson är själv mamma till två barn med ADHD respektive autism. Hennes äldsta har varit ett kepsbärarbarn från två- till tolvårsåldern.

- Dels för att kunna filtrera intryck, säger Karlsson, men också för att det skapade en sorts trygghet och identitet.

Andra barnet har varit annorlunda och bar inte keps särskilt mycket.

- Det är så olika för varje individ.

Elever med diagnos kan få fripass

Vissa skolor som annars har kepsförbud under lektionerna tillåter elever med en diagnos att ha kepsen på.

Men Karlsson, som har en bakgrund som speciallärare och rektor, säger att de gör det onödigt svårt för sig.

- Det lättaste är att låta alla elever som vill bära keps, det är ju inte till besvär för någon, resonerar hon.

Då behöver man inte känna sig utpekad eller komma med något intyg. Det tar också mycket energi från lärarna att behöva bråka och tjafsa på alla nivåer om regeln.

Tänk om, tänk nytt!

Vad säger då Annelie Karlsson till de många som anser att det här med kepsen bort i klassrummet, det hör bara till ordning och reda, vett och etikett?

- Att man får försöka tänka om, tänka nytt och lägga ifrån sig sin egen ryggsäck! Tiderna förändras, helt enkelt. Ordning och reda kan man ha på många sätt, Vad man har på huvudet spelar ingen roll, säger Karlsson.

Ali, Daniel och Hanna resonerar kring kepsen

I Borgaregatans skola i Vasa går högstadieeleverna Hanna Mwangi, Daniel Berg och Ali Nuur. Skulle de vilja ha möjligheten att ha kepsen på hela tiden under skoltid, om de fick?

- Jo, på ett sätt, säger Ali Nuur. När jag har keps på mig känns det som att jag är mer fokuserad, man får en viss känsla med kepsen på som är svår att förklara, men det känns bra.

Daniel Berg säger sig inte ha något behov av att bära keps. För honom känns det onödigt.

- Men inte har jag heller något emot att andra vill det, det stör mig inte alls.

Hanna Mwangi har nästan aldrig keps på sig. Själv har hon inget emot kepsarna, men säger att det nog ibland kan kännas litet respektlöst om någon har den på sig på timmarna.

Tänkarmössan kan ge lugn och ro

Hur ser de då på de elever som har en autism eller ADHD-diagnos? Som får lugn och ro där under "tänkarmössan".

- Det låter rätt, säger Mwangi. De kan säkert känna sig mera bekväma. De får vara sig själva.

Daniel Berg säger att han definitivt tror på att de blir lugnare.

- Vi har alla våra speciella sätt när vi behöver coola ner oss. Tugga tuggummi, leka med pennan eller knacka i bordet till exempel.

Hur resonerar de kring de oftast äldre vuxna som proklamerar om vett och etikett? De som säger att av med mössan bara!

- Ifall de säger så, så tar jag av mig den, jag vill inte visa någon respektlöshet mot dem alls. Jag vill bara fokusera och göra mitt jobb, säger Nuur.

Berg håller med om att ifall de vuxna säger att det är att visa brist på respekt så tar även han bort mössan.

- Men egentligen är det nog lite gammaldags tänk, fortsätter Berg. Man skulle nog kunna vara litet mera liberal i den här frågan.

Vi har alla våra speciella sätt när vi behöver coola ner oss.

Hanna Mwangi säger att hon personligen nog är okej med att elever som vill får ha kepsen på sig. Men ibland kan hon bli lite störd av att det kan bli så mycket väsen om och kring frågan.

- Men i det stora hela är det nog ganska så där "chill" för min del, säger Mwangi.

Viktigt med att alla får "expressa" sig själv

Alla tre säger unisont att alla borde få klä sig som de vill. Det är bra att man får visa sin personlighet.

- Är det då en huppare, yllesockor eller keps, säger Berg.

Nuur förklarar dessutom att han har många vänner som han känner igen via kepsen. De har dessutom olika kepsar till olika outfits.

- Det är ett sätt att "expressa" sig själv på, avslutar han.

Höja ögonbrynet-tricket fungerar

Hur ser då högstadielektor Ingvar Fagerholm på keps "gate"? Jo överlag ser han inga problem med kepsen i skolan.

- Det är nu en del av ungdomarnas klädsel, säger Fagerholm. Det brukar räcka med att höja litet på ögonbrynet så åker de av huvudknoppen.

- Vi har infört kepsförbud på lektionstid och eleverna tar nog bort den utan desto mera knot ifall den glömts på.

Men han konstaterar ändå att han tydligen är så pass gammaldags, att det kan störa hans uppfattning om vett och etikett till exempel om han ser folk som äter med kepsar på huvudet när han går på restaurang.

- Men det är väl nog bara att acceptera, säger han. Så är väl dagens ungdom.

Han håller helt med tankegången om att elever med koncentrationssvårigheter kan ha nytta av en "tänkarmössa".

- Det finns elever med specialbehov och som har en så stark identitet i den här kepsen att de använder den för att få en egen helhet. Det händer nog att de får ha på den under provskrivningar, säger Ingvar Fagerholm.

Emeritusprofessorn i historia, Matti Klinge, är en man av den äldre stammen och är känd för att sätta värde på en korrekt och gentlemannamässig klädsel.

Han föreläser fortfarande ibland för unga studerande. Vad säger han om någon studerande bänkar sig med kepsen på huvudet?

- Då säger jag vänligt men bestämt att här under mina föreläsningar har man inte några huvudbonader på sig.

- Inte heller stickar man, virkar man, eller knappar på telefonen. Man ska koncentrera sig på ämnet jag berättar om.

På tal om studerande med koncentrationssvårigheter och en "tänkarmössa", säger han först att det är en sak han aldrig kommit i kontakt med.

- Men, om det finns ett sådant behov av detta, så föreslår jag att vederbörande kommer fram och berättar om det specifika behovet så löser det sig nog, avslutar Matti Klinge.

En speciallärares syn på saken

- I min klass, som består av elever med särskilda behov, har vi en litet mjukare linje i frågan, säger Mikael Nylund som har snart 30 års erfarenhet av att jobba med den här elevgruppen.

- Har eleven en diagnos, får hen ha kepsen på om hen vill, säger Nylund.

Men, vi går då igenom med hela gruppen att det beror på det och det, och därför får eleven bära mössa på timmarna. Så att det är klart för alla, en överenskommelse i gruppen.

- Annars är nog stora linjen att hatten är av på lektionstid, när man tar skolmaten och när man sätter bort brickan, förklarar Mikael Nylund.

... för någon kan det vara jämförbart med att ta av sig byxorna och går naken här i korridoren.

Nylund säger att kepsen ger en trygghet för vissa elever.

- För dig och mig kanske det inte känns som någon stor sak att ta av hatten, men för någon kan det vara jämförbart med att ta av sig byxorna och går naken här i korridoren, förklarar Nylund.

Det kan vara en så stor grej. Den är så starkt förknippad med den du är, din identitet och din personlighet. Och så är det ett skydd.

Huvorna ett värre kapitel

Då tycker Nylund att huvorna är ett större problem, för där under gömmer sig ungdomarna verkligen.

- Man kan inte se ögonen, minen eller kroppsspråket och det är viktigt att vi kan se och läsa av varandra.

En liten eftergift ger han ändå de som behöver. Om någon är verkligt trött på morgonen och vill kura ihop sig genom att dra huvan över öronen.

- Då dyker jag inte genast på eleven utan man tar det lite så där sakta och kör uppvärmningsmetoden. Sen kommer den nog småningom av, och så ser vi varandra då, säger Nylund.