Borgå konstskola exporterar konstfostran till Muminpark i Japan - undervisning för ettåringar fascinerar
Borgå konstskolas lärare reser till Hanno i Japan för att utbilda lokala konstfostrare. Den finländska pedagogiken med egen läroplan där konst lärs ut till små barn fascinerar.
Rektor Leena Stolzmann samt bildkonstlärarna Irina Sorsa och Anne Niskala reser till Hanno i Japan för att utbilda japanska konstfostrare.
Undervisningen sker i konstparken Metsä Village som är en del av en ny Mumin-temapark, Moomin Valley. Konstskolans lärare ska delta i verkstäder för små barn.
Varför valdes ni från Borgå konstskola att att resa till Hanno?
- Under våra resor har vi träffat många och diskuterat finländsk konstfostran och konstskolsystemet så kanske det har hjälpt till. Vi har också haft praktikanter från Japan och många japaner har besökt skolan och blivit väldigt förtjusta och begeistrade, säger Leena Stolzmann.
Japanska temaparken ett Finland i miniatyr
Stolzmann tror att kopplingen till Finland är den främsta orsaken till att lärarna bjudits in till temaparken. Förutom undervisningen som är unik i världen representerar den japanska temaparken ett Finland i miniatyr.
Vad tycker japaner att är intressant?
Enligt Stolzmann har japanerna fascinerats över att undervisningen är en seriös verksamhet med en egen läroplan som sträcker sig över flera nivåer.
Undervisningen sker efter en väl genomtänkt pedagogik, metodik och didaktik.
- Att undervisa och ha konstfostran för barn från ett år är någonting man inte kan berätta om utan man måste se det på plats.
Vår frihet och att vi är närmare naturen begeistrar japanerna
Leena Stolzmann
Med i lärarnas bagage finns bland annat transparenta plastplattor i olika färger och specialmaterial, bland annat kritor. Senare ska de i Japan kunna importera de här materialen själva.
Hur lär man ettåringar konst?
I början hade konstskolan undervisning för barn från tre år och äldre, men sen började man med bildkonstmusiklekis med två olika konstarter och familjegrupper från 1-3 år.
- Våra ett till treåringar hör till en familjegrupp så där är alltid en vuxen och ett barn. Sedan börjar alla skapa tillsammans kring ett tema, till exempel rytm. Man sitter på dynor på golvet. Gemenskapen är viktig, man nollar allt och börjar skapa en viss stämning. Det är alltså inte bara bildkonst utan man följer alla sina instinkter, säger Stolzmann.
Närhet till naturen
Stolzmann betonar att alla barn i grunden är lika men att olika uppväxtmiljöer nog kan påverka synen på sig själv och sin omgivning.
- Vår frihet och att vi är närmare naturen begeistrar japanerna. Där är disciplinen kanske litet annorlunda. Det är ju så stora grupper i skolan så det är jätteviktigt att alla lyder. Men vi har ju varit där och hållit workshoppar i tsunamiområdet och barnen där är nog hemskt lika våra barn. Jag ser inte nån stor skillnad.
