Frivilliga räddar liv på Utö - förstaresponsen oerhört viktig på avlägsna ställen

Sedan 2015 har skärgårdshjälpen jobbat för att göra Åbolands skärgård en tryggare plats att vistas och bo på. Genom projektet har Röda korset utbildat invånare på Utö och startat en förstaresponsgrupp.

Förstaresponsgruppen består av nio frivilliga Utöbor och deras uppgift är att påbörja första hjälpen vid sjukdoms- eller olycksfall innan den professionella hjälpen hinner dit.

Gruppen har bildats som ett resultat av beredskapsprojektet Skärgårdshjälpen som är ett samarbete mellan Röda korset Åbolands distrikt, Åbolands brandkårsförbund, Frivilliga sjöräddningen, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Egentliga Finlands räddningsverk.

- Skärgårdshjälpens förstaresponsgrupp ersätter inte den professionella hjälpen, men är den första insatsenheten som kommer på plats och hjälper människor som har råkat illa ut, säger Marjatta Alakahri, samordnare för första hjälpen och hälsovårdstjänster på Finlands Röda kors i Åboland.

Gruppen har redan ryckt ut fyra gånger

Disa Öhman är gruppledare för förstaresponsgruppen på Utö. Enligt henne är gruppen väldigt viktig eftersom det kan ta mer än en timme för den professionella hjälpen att ta sig till ön.

- Efter att människorna har ringt 112 tar de genast kontakt med oss. Då får man genast hjälp under tiden som man väntar på att en helikopter, ambulanspersonalen eller sjöbevakningen ska ta sig hit, säger Disa Öhman.

På Utö bor ungefär 40 människor året runt, av dem är nio med i förstaresponsgruppen. Gruppen övar varannan fredag och sprider också kunskap om första hjälpen till de övriga byborna.

Det är viktigt att allt går via myndigheterna

- Vi har bland annat visat hur man använder en defibrillator och informerat att om det händer någonting ska de ringa 112. Larmet kommer sedan som meddelande till oss, men det är viktigt att allt går via myndigheterna, säger Öhman.

Gruppen har haft fyra utryckningar sedan starten i april och enligt Disa Öhman har det gått riktigt bra. Då gruppen rycker ut är de hela tiden i kontakt med fältchefen vid sjukvårdsdistriktet. Fältchefen ger råd om hur gruppen ska gå tillväga och vilka mediciner de kan ge.

- Det är viktigt att man först kontaktar 112 om någon är i nöd och inte går och knackar på dörren hos medlemmarna i förstaresponsgruppen. På så sätt aktiveras hela hjälpkedjan och fältchefen, ambulanspersonalen och förstaresponsgruppen kan hela tiden ha kontakt med varandra med en virve-telefon, säger Marjatta Alakahri.

Verksamheten har stor betydelse på mer avlägsna områden

Enligt Timo IIrola som är överläkare för akutvården på Åbo universitetscentralsjukhus är förstaresponsverksamheten oerhört viktig för att trygga säkerheten på ställen som Utö.

- Målet med förstaresponsverksamheten är att den som blir sjuk eller skadad snabbare ska få hjälp. På mer avlägsna områden, som i skärgården, har förstaresponsverksamheten en väldigt stor betydelse.

- Förstaresponsgruppen kan snabbt inleda vården och med små åtgärder göra stor nytta, säger Timo Iirola.