Utrikesministeriet släppte biståndsrapport: "Nästa regering bör göra upp en konkret plan för hur biståndet ska höjas igen"

Utrikesministeriets resultatrapport om biståndsarbetet målar upp en rosig bild av ett Finland som hjälper så mycket man hinner, trots att statsminister Juha Sipilä gång på gång ertappats med att skära i biståndet. På Kepa och Kyrkans utlandshjälp får arbetet ändå godkänt med tanke på de tillgängliga resurserna.

I rapporten applåderar utrikesministeriet sig själv och det biståndsarbete som man gjort de senaste åren. Till bedrifterna som UM tar åt sig ära för hör stora framsteg, som att en mycket större mängd flickor än tidigare går i skola i de länder Finland har hjälpt, och att allt fler kvinnor blir entreprenörer i de länderna.

- Det är inga lögner – Finland har bra biståndsverksamhet – men det är sämre än för bara några år sedan och pengarna som är tillgängliga minskar då de enligt experter borde öka.

- Arbetet får nio minus men resurserna får en sexa, konstaterar Jonas Biström på Organisationen för internationellt utvecklingssamarbete Kepa.

Biström säger att rapporten visar på att kvaliteten på Finlands hjälparbete inte har minskat, men att vidden på arbetet har.

- Det syns inga stora problem, men nedskärningarna har minskat på kapaciteten att göra det här arbetet, som då tycks vara effektivt och bra.

Nedskärningarna ledde till att över hundra projekt avslutades före de ens var klara. De har lett till minskad personal och kunnande och därmed skadat effekten organisationerna kan ha på lång sikt

Nedskärningarna i biståndet har i Finland varit regelbundna ända tills statsminister Juha Sipilä (C) kom till makten. Under 2010-talet har statens stöd till organisationerna ökat gradvis med cirka 2 procent per år, men med regeringen Sipilä vände trenden radikalt.

2016 kapades 40 procent av stödet till biståndsorganisationerna.

Finland har bundit sig till FN:s milleniemål att skänka 0,7 procent av sin BNP till utvecklingsbistånd. Men vi är långt ifrån målet, 2018 motsvarar biståndet 0,38 procent av BNP.

Finansieringen till kvinnor och barn har skurits ner med 44 procent

- Nedskärningarna ledde till att över hundra projekt avslutades före de ens var klara. De har lett till minskad personal och kunnande och därmed skadat effekten organisationerna kan ha på lång sikt, säger Jonas Biström.

Han kritiserar också rapportens fokus på kvinnor och flickor, eftersom Finland inte i praktiken har varit en förkämpe för kvinnor.

- Nuvarande regering har talat om kvinnor och barn som ett centralt fokusområde samtidigt som finansieringen till de grupperna har skurits ner med 44 procent, säger Biström.

Det är mer än den genomsnittliga nedskärningen som Sipiläs regering genomfört.

Kyrkans utlandshjälp: mer hjälp åt de fattigaste

På Kyrkans utlandshjälp poängterar Katri Suomi, chef för påverkningsarbetet, att nedskärningarna egentligen inte syns i rapporten.

- De flesta projekten som är igång påbörjades redan innan nedskärningarna, så den riktiga effekten kommer kanske att synas i nästa rapport, säger Suomi.

- Men det måste medges att de nämns redan i den här rapporten, där det står att de har försvagat Finlands biståndsverksamhet och vårt arbetes trovärdighet.

Suomi ger ändå godkänt för själva arbetet, och säger att med de resurser som finns gör finländska biståndsarbetare ett mycket bra jobb.

Hon har ändå förbättringsförslag för hur utvecklingspolitiken kunde se ut, bland annat att igen rikta mer stöd till de länder som behöver biståndet mest. I riksdagshuset behövs också åtgärder.

- Vi borde ha en mer långsiktig politik, och inte så att resurserna förändras efter varje riksdagsval. Just nu är många projekt beroende av att nya regeringar godkänner dem fast de redan är på gång, säger Suomi.

- Man kunde också satsa på att koordinera flera politiska grenar. Utrikes- och säkerhetspolitik, klimat- och energipolitik och handelspolitiken kunde alla arbeta mot ett gemensamt mål, att minska på ojämlikhet och fattigdom i världen.

På Kepa hoppas man på snabba åtgärder efter vårens riksdagsval.

- Det vi kan se fram emot är att nästa regering har möjlighet att ändra kurs, och vi vill gärna se att den gör upp en konkret plan för hur biståndet ska lyftas till 0,7 procent av BNP, säger Jonas Biström.

Du kan läsa "Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018" på utrikesministeriets webbplats.