Borgåbor i alla åldrar rör på sig för lite: "Föräldrar vet inte att deras barn får för lite motion"

Borgåbor i alla åldrar rör på sig mer än finländare i genomsnitt - men ändå alldeles för lite jämfört med nationella riktlinjer.

- Utredningen visar ju att det är frågan om lättja och ork och tidsbrist. I stora drag är det frågan om motivation och kunskap om vilken sorts idrott man borde börja med, säger Per Högström som är chef för idrottstjänsterna i Borgå.

Idrottsutredningen som staden låtit göra finns att läsa här.

Det är inre faktorer som spelar in, som att orken tryter, man har hälsoproblem, eller att man inte har råd att hålla på med just den idrottsgrenen som intresserar.

En del yttre faktorer påverkar förstås också.

Enligt utredningen är Borgåborna väldigt nöjda med stadens idrottstjänster och möjligheter. Enligt majoriteten som svarat på enkäten är idrottsplatserna i bra skick, även utbudet på idrottstjänster är bra.

Det verkar ändå som om många inte känner till vilka idrottstjänster det finns. Dessutom upplever många att de inte kan vara delaktiga i beslutsfattandet.

- Om man är intresserad och motiverad att röra på sig så hittar man nog information. Men visst, informationen bör förbättras för att göra det lättare, säger Per Högström.

Önskas mer motion med låg tröskel

Överlag anser Högström att resursbristen synns i idrottstjänsternas verksamhet. Det finns till exempel inte möjligheter att informera mera.

Särskilt de som bor i glesbygden uppger att idrottsplatsernas läge inverkar på hur ofta de motionerar.

36 procent av de vuxna Borgåborna sitter mera per dag än vad de sover

Anton Ahonen

Lederna för gång- och cykeltrafik används flitigt för motion, men samtidigt är många missnöjda med skicket på dem.

Överlag önskar Borgåborna flera lättrafikleder och annan fri motion, som olika konditionsbanor och näridrottsplatser.

Enligt rekommendationen om hälsomotion borde en vuxen person utöva rask motion två timmar och trettio minuter per vecka eller ansträngande motion en timme och femton minuter i veckan.

Förutom det borde man också träna muskelstyrkan två gånger i veckan.

40 procent av de vuxna som svarade på enkäten uppgav att de rör på sig två till tre gånger i veckan, vilket i bästa fall kan uppfylla rekommendationerna om hälsomotion.

- 36 procent av de vuxna Borgåborna sitter mera per dag än vad de sover, säger Anton Ahonen från Urhes Oy som gjort utredningen.

Föräldrar förstår inte hur mycket motion barn behöver

Endast tjugo procent av barnen under skolåldern uppfyller rekommendationerna för hälsomotion, enligt utredningen. Ändå uppger 90 procent av föräldrarna att deras barn rör på sig tillräckligt.

- Jag tror att föräldrar inte vet riktigt hur mycket barn under skolåldern borde röra på sig, säger Ahonen.

Enligt de nyaste rekommendationerna av Undervisnings- och kulturministeriet ska barn under skolåldern röra på sig minst tre timmar per dag. Det behöver inte vara ledd idrott, det räcker bra med att leka, klättra och springa ute på gården.

De vanligaste orsakerna till att småbarn inte rör på sig tillräckligt hittas i att föräldrarna är trötta och inte själva är aktiva.

Av barnen i grundskoleåldern rör 30 procent på sig tillräckligt, det vill säga en eller två timmar per dag.

Den siffran sjunker särskilt i högstadieåldern. Mindre än en femtedel av eleverna i niondeklass rör på sig tillräckligt.

10 procent av barnen i grundskolan rör på sig enbart på gymnastiktimmarna.

Eleverna orkar mindre än tidigare

Niklas Läckström, rektor för Vårberga skola, har lagt märke till att skolbarnens kondition blivit sämre.

- Barnen i dag är inte på samma nivå som för tjugo år sedan då jag inledde min lärarkarriär, säger Läckström.

Enligt honom har man tappat den stora mellangruppen elever som klarar sig någorlunda i det mesta men inte är någon stjärna på gymnastiktimmarna.

- Vi har de som är aktiva, tävlar och tränar, och så har vi en jättestor grupp som är svagare överlag. Den gruppen kan på sikt bli ett stort folkhälsoproblem.

Grundnivån på vad man räknar med att eleverna orkar är lägre än tidigare, och det måste tas i beaktande på gympatimmarna.

Enligt Läckström kan skolan inte göra så mycket åt problemet.

- Vi har gymnastik två timmar i veckan, tre timmar i veckan i de högre klasserna. Det motsvarar ungefär den tid eleverna borde röra på sig en dag i veckan.

I bästa fall kan eleven kanske ändå upptäcka någon ny, intressant idrottsgren på gympatimmen.

Skolgården ska locka till rörelse

Läckström tar också upp vikten av en skolgård som lockar till aktivitet.

- Har man en bra skolgård, som vi har här i Vårberga, så får eleverna ihop ett par dagars motionssaldo på rasterna också, säger Läckström.

Många av skolgårdarna kommer ändå inte nära den nivån.

- Och talar vi om högstadiebarn så är det ju rent katastrofalt, säger Läckström.

Hur nöjda barnen är med idrottsmöjligheterna och skolgården minskar i takt med att barnen blir äldre, enligt idrottsutredningen.

Läckström har märkt att eleverna rör på sig mycket mera under rasterna på den nya skolgården än de gjorde tidigare då de var kvar i den gamla skolan.

Skolgården används av barnen också under eftis-verksamheten, och föräldrar med yngre barn besöker skolgården på veckoslut.

- Det yttersta exemplet på en lyckad skolgård är att det är en plats man vill besöka också då när det inte är skola, säger Läckström.

Också Per Högström från stadens idrottstjänster säger att skolgårdarna är viktiga när det gäller att få eleverna att röra på sig.

- Högstadieskolgårdarna i Borgå bör nog få en ansiktslyftning under de kommande åren, säger Högström.

Enligt honom kommer man att satsa mera på skolgården i de nya skolor som byggs inom de närmaste åren.

- Jag hoppas att vi redan nästa år kan visa framfötterna med Tolkis näridrottsplats. Där ska finnas både klättring, crossfit, fotbollsplan och konditionsbana, säger Högström.

Allaktivitetshall?

Resultaten från idrottsutredningen gav upphov till en hel del förslag på åtgärder, utformade av företaget som gjorde utredningen.

De här åtgärdsförslagen ska fungera som ramar för hur idrottstjänsterna utvecklas på 2020-talet.

Det har länge talats om behovet av en större motionshall i staden. Ett av åtgärdsförslagen är att bygga en stor multihall som skulle kunna användas både för sport och för olika kulturevenemang.

Hallen skulle finansieras privat och staden kunde bland annat förbinda sig till att köpa träningspass

Att få en allaktivitetshall är något som många idrottsföreningar önskar sig, enligt utredningen.

Från stadens håll är det inte aktuellt med sådana planer, åtminstone inte ännu.

- Först måste vi utreda vad som ska göras med Kokonhallen och ishallen. Lönar det sig att reparera dem, eller är det bättre att bygga nytt istället? säger utbildningsdirektör Hilding Mattson.

Att boka match- och träningsturer i en nybyggd allaktivitetshall skulle dessutom antagligen bli mycket dyrare än vad den nuvarande prisnivån är.

Andra åtgärder

Förutom allaktivitetshallen föreslår man bland annat att staden ska stöda de olika idrottsföreningarna mer, samt ordna transporter till idrottsmöjligheterna i centrum för glesbygdsbor.

- Staden, idrottstjänsterna, bör ta sitt ansvar för idrottstjänsterna ute i byarna i ännu större grad än tidigare, säger Högström.

Ett annat åtgärdsförslag går ut på att grunda en motionsstig som skulle erbjuda lättillgänglig träningsverksamhet för barn och unga ända från förskolan till slutet av gymnasiet eller yrkesskolan.

Det borde också byggas fler näridrottsplatser och idrottstjänster borde tas med som en del av hälsovården.

Dessutom borde kommunikationen förbättras och Borgåborna inkluderas mer i planeringen av idrottstjänster, till exempel genom att ta med Borgåborna i planeringsarbetet alltid när något större projekt ska byggas.

- Största delen av åtgärdsförslagen har vi redan igång. Vi har ett ganska utbrett nätverk med näridrottsplatser och för nästa år har vi till exempel på kommande hyresbidrag för föreningar. Motionsremissen har vi haft i flera år. För att ytterligare kunna förbättra krävs det tilläggsresurser, och det hoppas vi kunna få genom den här utredningen, säger Högström.

Kommunen ska fortsätta arbetet med att gå igenom invånarnas önskemål och utveckla tjänsterna därefter.

- Vi gör vårt bästa, säger Högström.