Kaskö etta i Österbotten sett till inkomster per invånare

Grankulla är i topp när det gäller skatteinkomster per invånare, men något förvånande är faktiskt Kaskö på femte plats i landet, och ohotad etta i Österbotten.

Svenska Yle har granskat kommunernas skatteinkomster och inkomsterna från statsandelarna. Principen bakom statsandelssystemet bygger på att kommunerna ska ha likvärdiga möjligheter att erbjuda den lagstadgade kommunala servicen.

Därför får till exempel kommuner där få jobbar i förhållande till hur många som inte gör det mer pengar. Också antalet invånare med svenska eller ett främmande språk som modersmål, eller om kommunen har skärgårdsdelar påverkar statsbidraget.

En tredjedel av kommunerna får mer pengar från staten än från sina invånare och företag. I hela landet är statsandelarnas andel av kommunernas budget cirka 40 procent.

Kaskö etta i Österbotten och femma i landet...

Kaskö utmärker sig något överraskande som den kommun i landskapet som har högst skatteinkomster per invånare, 5210 euro per invånare under 2017. Det är över 1000 euro mer per invånare än i landskapets tvåa, Vasa, och femte högst i hela landet.

- Pappersindustrin här i Kaskö betalar relativt höga löner. De ligger på en helt annan nivå än många andra företag, säger Kaskös stadsstyrelseordförande Carl-Gustaf Mangs (SFP).

... men kämpar ändå med ekonomin

Trots de här goda skatteinkomsterna - som har varit stadigt höga under lång tid - kämpar Kaskö med sin ekonomi. En delorsak är troligen stadens storlek. Kaskö är Finlands minsta stad med ett minskande invånarantal på 1276.

En annan delorsak är enligt Mangs serviceutbudet.

- Vissa saker gör vi mer än vad lagen kräver. Till exempel har vi två vårdare på nattpasset på stadens servicehem Mariehemmet - lagen skulle kräva bara en, säger Mangs.

Lägst i Larsmo

I andra änden av landskapet, i Larsmo, finns den österbottniska kommun med lägst skatteinkomster per invånare - 2847 euro.

- 29 procent av befolkningen är under 15 år. Slår man ut inkomsten per invånare är det inte så överraskande, säger kommundirekör Gun Kapténs.

Bland de österbottniska kommunerna får Larsmo förvisso förhållandevis stora inkomster från statsandelarna, men sett i ett nationellt perspektiv är statsandelarnas andel inte anmärkningsvärt hög.

- Vi har många barn i kommunen så vi får statsandelar för utbildningen, men de statsandelar som kalkyleras för den äldre delen av befolkningen är betydligt högre, säger Kapténs.

Vasa på plats 37

När det gäller skatteinkomster per invånare ligger Vasa på andra plats i landskapet, men 4151 euro är ändå över 1000 euro mindre per invånare än i Kaskö. Nationellt placerar sig Vasa i den tabellen på plats 37.

Skatteinkomsterna har över tid varit på en lite högre nivå i Vasa än i de omkringliggande kommunerna.

- Mest beror det på att vi har ett aktivt näringsliv och en bra sysselsättningsgrad, men också på att utbildningsgraden i genomsnitt är högre i Vasa, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Vasa är den kommun i Österbotten som får minst statsandelar per invånare.

- Det där har varierat över tid men ser man till skatteutjämningen mellan kommunerna har Vasa varit en kommun som i allmänhet fått betala, men det kan bli en tillfällig ändring på det snart, tror Häyry.

- Vasas ekonomi är eftercyklisk. Då konjunkturerna går ner tar det några år innan det märks i Vasa, Det syns också i statsandelarna, säger Häyry.