Pappa - får du också ta ansvar i familjen?
Pappor, känner ni er inkluderade i frågor som berör era barn och er familj? Att pappor blir exkluderade är inte helt ovanligt, trots allt mer jämställda familjestrukturer. Frågan är om pappor är aktiva i att ta ansvar för familjeangelägenheter - och om de alls får chansen att göra det.
Det känns som om det ofta är mammorna som har huvudansvaret för diverse skolbasarer, kalasinbjudningar och många andra barnrelaterade frågor. Föräldrar kan ha olika mycket ansvar för olika saker i sina barns liv, och deras engagemang bygger mycket på vad de själva anser sig vara bra på.
Men ges pappor en chans att engagera sig på områden där vi traditionellt hittar fler mammor? Inte nödvändigtvis, tänker Petra Willamo, organisationschef vid Barnavårdsföreningen i Finland. Pappor som engagerar sig idag tas inte alltid helt på allvar, säger hon.
- Med det här vill jag inte anklaga mammor direkt, utan jag tänker att det nog finns en viss typs pappa-exklusion. Det är lättare att i ärenden som gäller barnen ta kontakt med mamman, om det handlar om till exempel skolan eller föräldrarådgivningen, säger Willamo.
Redan det första rådgivningsskedet kan vara exkluderande
Mycket handlar om den roll som en pappa själv är färdig att ta. Men vårt samhälle styrs också fortfarande av strukturer där mamman är en engagerad förälder och en pappa som är engagerad liksom är ett bonus.
- Man riktar ofta frågor som gäller barnen mera till mammor än till pappor, det är min egen fingertoppskänsla, säger Petra Willamo. Helst skulle ju båda föräldrarna vara engagerade.
Pappor som engagerar sig tas inte alltid helt på allvar.
När ett par ska få barn är det en person som går omkring med magen, mamman. Av den orsaken är det ofta mamman som blir tilltalad i ärendena på familjerådgivningen då.
När barnet är fött fortsätter man att ha kontakt med rådgivningen och i det skedet kan många känslor av inklusion och exklusion bero på vem som tilltalas nu.
- Jag tänker att oberoende av att barnet växer i mammans mage så är det en stor livsförändring som håller på att ske hos den kommande pappan också. Han kan ha ännu svårare att anpassa sig till den nya situationen eftersom han inte bär på barnet i nio månader, säger Petra Willamo.
Pappan kan få en ännu större chock när barnet föds än mamman. Därför borde man enligt Willamo inkludera pappan i familjerådgivningen från den första rådgivningschecken - men tyvärr talar många om att det är svårt att bemöta pappan i föräldrarådgivningen, ännu år 2018. Det är synd om pappan förbises, för om man aldrig blir hörd är det inte speciellt motiverande att följa med.
Tillåter attityden på arbetsplatsen att pappa är hemma?
Det samma kan gälla skolsammanhang, hobbyer och föräldragrupper. När en pappa är hemma med små barn är han givetvis välkommen att delta i föräldragrupper, men eftersom det av tradition oftast är mammor som är hemma kan det vara svårt för pappor att hitta den här platsen.
- Pappor har kanske lättare att känna samhörighet med andra pappor när de är hemma med barnen. Om man alltid är en pappa och nio mammor är det lite svårt, även om verksamheten är lika öppen, säger Petra Willamo.
Det är svårt att gå in till sin chef om man vet att hen tycker att det är det löjligaste hen hört om en pappa vill bli hemma med sitt barn.
Karriärer har sin del i föräldrarnas familjeansvar och engagemang. Fortfarande har vi av tradition många familjer där pappor förtjänar bättre och då är det också en viss skillnad på vem som stannar hemma med barnen och vem som är på jobb.
- Här har arbetsgivarna det största jobbet att göra med attityderna på arbetsplatsen. Det är svårt att gå in till sin chef om man vet att hen tycker att det är det löjligaste hen hört om en pappa vill bli hemma med sitt barn, konstaterar Willamo.
"Vi förundrar oss fortfarande över att män engagerar sig"
Glädjande nog förändras tiderna och pappors engagemang i sina barns vardag har blivit mycket bättre.
Ett område där man ser en stor del engagerade pappor är barnens hobbyer, i synnerhet sporten. Det är inget fel med det - frågan är kanske snarare om mammorna ges möjlighet att engagera sig i sporten, och om papporna i sin tur ges chansen att aktivera sig där vi hittar fler mammor, säger Petra Willamo.
- Vi förundrar oss fortfarande över att män engagerar sig. Om det är tio personer och två av dem är män i en traditionellt kvinnlig sak, så är det fortfarande lite wow-effekt. Det borde inte vara så och där påstår jag nog att vi kvinnor lite upprätthåller den strukturen.
Många av våra pappa- och mammaroller är både tagna och tilldelade, säger Petra Willamo. Vi vill lätt anse att roller är tilldelade oss, men kanske vi sedan kommer till insikt om att vi själva har tagit den här rollen.
Martyrrollen faller lättare på mammorna
Med barn följer vissa plikter som man inte kan skippa bara för att de inte är roliga. Här händer det kanske att kvinnor lättare tar en slags martyrroll, funderar Petra Willamo.
Vi följer vissa mönster och är väldigt duktiga på att tala om att det inte borde vara på det sättet - men samtidigt tycker vi att det är väldigt bekvämt. Mammor tycker att det är lättare att sköta vissa saker själv, det är en viss bekvämlighetsaspekt som spelar in.
- Man kanske säger att "nå jag går då", så att man sedan kan klaga lite efteråt att "alltid måste jag sköta det här". Bra skulle det vara om de saker man måste sköta skulle delas jämnt mellan föräldrarna.
Ser man på pappor till barn i lågklasser och dagis har de nu en annorlunda roll än tidigare och det är bra - pappor är jätteviktiga för sina barn, säger Petra Willamo.
Vi vill lätt anse att roller är tilldelade oss, men kanske vi sedan kommer till insikt om att vi ju själva har tagit den här rollen.
Alla ska ha en chans att engagera sig i vardagen
Barnavårdsföreningen jobbar mycket med familjer som går igenom skilsmässa och nyfamiljer. Enligt Petra Willamo är det kanske främst inom det arbetet som hon har märkt av den positiva förändringen hos papporna.
- När föräldrarna separerar blir det aktuellt hur barnen ska ha det. Här har det skett en enorm förändring de senaste tio, tjugo åren: det är inte alls självklart att barnen bor hos mamma och träffar pappa då och då - papporna vill ha kontakt med sina barn.
Oberoende av om föräldrarna lever tillsammans eller på separata adresser är engagemanget i barnens vardagsliv den avgörande faktorn för närheten till barnen.
- Man är inte en dålig förälder om man inte står och säljer mockarutor. Det viktiga är inte var man är engagerad utåt sett, utan hur man är engagerad i barnets vardag. Det kan finnas pappor eller mammor som känner att det är besvärligt att ta på sig uppgifter, men de är inte dåliga föräldrar på grund av det.
Det viktiga är hur man är i förhållande till sitt barn och hur intresserad man är av dess liv. Den möjligheten ska ges åt - och tas av - alla pappor och alla mammor.
Artikeln bygger på en intervju av Kike Bertell i Vega Lördag.
