Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

10 år sedan beskedet om Metsä-Botnias nedläggning kom: "Det var nog en katastrof helt enkelt, det kom ju så överraskande"

Från 2018
Uppdaterad 12.11.2018 15:45.
Man står vid strand med industri långt i bakgrunden
Bild: Yle/Roy Fogde

Kari Häggblom var en av de flera hundra som i november för tio år sedan plötsligt fick beskedet att han inte mer skulle ha en arbetsplats att gå till då ortens största arbetsgivare Metsä-Botnia lade ner sin fabrik.

Hur ser han tillbaka på åren som gått sedan maskinerna tystnat, och på ortens framtid just nu?

Vad har Lappvik, Dalsbruk och Kaskö gemensamt? Jo, de är alla små orter som ligger idylliskt vid havet och har fina hamnar.

Men de har också alla förlorat en livsnerv då stora arbetsgivare lagt ner verksamheten. En del har klarat sig bättre, andra sämre.

Vi har besökt ett par orter som är i liknande situation som Kaskö. I Lappvik fanns en av FN-Steels två fabriker. Hur det har gått på orten kan du läsa mer om här.

FN-Steels systerfabrik fanns i Dalsbruk - mer om den kan du läsa här.

Ekonomin från toppen till botten

I november 2008 kom beskedet som hängt i luften en tid. Metsä-Botnia skulle lägga ner sin cellulosafabrik där 300 personer arbetade.

Landets minsta stad Kaskö med sina 1 300 invånare har ända sedan dess kämpat för sin överlevnad.

Gata i Kaskö.
Bildtext Turisterna i idylliska Kaskö har blivit fler de senaste åren.
Bild: Yle/Sarah Karjalainen

Under Metsä-Botnias storhetstid var arbetslösheten i staden endast 3,9 procent och tio procent av stadens befolkning jobbade på fabriken.

Stadens ekonomi var mycket god och invånarna fick exempelvis besöka simhallen gratis och man övervägde också gratis dagvård strax innan beskedet kom.

- Det var nog en katastrof helt enkelt, det kom ju så överraskande. Ingen var beredd på det. Det blev dålig stämning, ett stort nederlag för hela regionen och för Kaskö stad.

Det säger Kari Häggblom som var en av dem som jobbade på fabriken tillsammans med 300 andra.

Han var också ordförande för fackavdelningen och var med och förde samarbetsförhandlingarna.

- Det var tunga dagar då man höll på med förhandlingarna, minns han.

Behövde inte vara arbetslös

Men Häggblom fick jobb på företaget Metsä-Board som blev kvar i staden och än i dag sysselsätter ett hundratal.

- Jag hade lyckan att få flytta dit, så jag har inte behövt vara arbetslös under hela min arbetskarriär som är över 40 år lång redan.

Många flyttade bort från staden för att hitta nytt jobb, en del av dem flyttade till Metsä-Botnias andra fabriker.

- Det är förstås en stor förändring i livet att flytta från ett sådant här paradis som Kaskö, säger Häggblom.

Stad med åldrande befolkning

Exempelvis i början av år 2017 låg arbetslösheten på knappt under 20 procent och kommunen klassades till och med som en av Finlands närmare 60 döende kommuner.

Arbetslöshetsstatistiken ser i dag aningen bättre ut. Men det beror inte på att fler hittat jobb i kommunen. Det ligger annat bakom.

Eftersom invånarantalet är så litet märks också mindre skillnader snabbt. Befolkningsstrukturen är skev med övervikt på en åldrande befolkning. Så det handlar främst om att en del fått pension eller valt att flytta bort från staden.

Stadens nedgång är lugn men stabil

En fusion mellan Närpes och Kaskö diskuteras som bäst flitigt och utreds aktivt. Den kunde ske tidigast 2021.

- Problemet är att Kaskö har väldigt höga kostnader jämfört med resten av landet, trots att man har bra skatteintäkter. Och läget är att om social- och hälsovården försvinner så blir volymen för ekonomin alldeles för liten för staden, konstaterar fusionsutredaren Göran Honga som ser att staden har en lugn men stabil nedgång.

Kaskö var den kommun där kommunens fjolårsresultat visade sämst av alla kommuner i Svenskfinland, minus 358 euro per invånare.

Medeltalet för Finlands kommuner var plus 216 euro - 30 procent bättre än året innan. Men trots att stadens ekonomi är dålig så har man Österbottens högsta skatteinkomster per invånare, visar färska siffror.

Järnvägsspår som leder till Kaskö hamn.
Bildtext Trafikverket har föreslagit att underhållet av banavsnittet mellan Kaskö och Seinäjoki ska upphöra i slutet av år 2019.
Bild: Yle/Juho Karlsson

Alla mindre orter med stora nedläggningar kämpar med samma sorts problem, konstaterar Göran Honga.

- Det är väldigt svårt för människorna att förstå att en ort till och med kan försvinna, men ser man också globalt på det här så gäller det väldigt många orter.

- De som har levt på en eller två industrianläggningar får väldigt stora problem, säger han.

Turismen en räddning?

En del, av dem Häggblom, anser ändå att Kaskö ska kunna förbli självständigt, trots att Kaskös framtidsutsikter är rätt svaga.

- Men det betyder att vi måste få nya arbetsplatser. Allting är förspänt, vi har infrastrukturen i skick. Hit kan komma såväl storföretagare som småföretagare. Vi har en fin hamn som vi kan använda och allt annat är också förspänt.

Men intresse har inte funnits för det.

Däremot kan turismen vara något för staden att bygga vidare på.

Häggblom är själv turismföretagare vid sidan om sitt jobb och sitt uppdrag som fullmäktigeordförande (SDP) i kommunen. De hyr ut Sälgrunds lotsstation och har chartertrafik med båt.

- Vi har fått många fler turister under de senaste åren till Kaskö. Vi har haft projekt som har gjort Kaskö känt. De som har varit här tycker det är så vackert.

Ett fartyg i Kaskö hamn lastas med sågat virke.
Bildtext Hamnen i Kaskö.
Bild: Yle/Juho Karlsson

Det finns också små ljusglimtar, bland annat att verksamheten i hamnen igen har börjat ta fart mer än på många år.

Programmet är inte längre tillgängligt
Arbetsplatsen försvann - så här gick det sedan - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Diskussion om artikeln