När statsandelarna delas ut blir Grankulla utan: "Orättvist att det som ska vara ett stöd istället blir en kostnad"

Under flera års tid har storleken på statsandelarna som betalas ut till Grankulla stadigt minskat, och år 2017 gick kommunen på minus. I Grankulla förstår man att det behövs ett utjämningssystem, men önskar att det kunde finnas någon gräns för hur mycket kommunernas skatteintäkter utjämnas.

Att Grankulla i beräkningen för statsandelar år 2017 går på minus kom inte som en överraskning för stadsdirektör Christoffer Masar. Redan under några år har trenden varit nedåtgående, och när budgeten för 2017 gjordes visste man redan att det kommer att gå på minus.

Det är bara tack vare den ersättning som Grankulla erhåller för de många elever från Esbo som går i skola i Grankulla som staden ännu inte behöver betala tillbaka till staten.

Men prognosen för 2018 och 2019 ser inte bättre ut.

- Som alla andra kommuner så följer vi med våra utgifter, och nu måste vi utöver att se till att de egna utgifterna inte utvecklas för kraftigt även på sätt och vis spara in det som vi förlorar i och med statsandelssystemet, säger Masar.

Utan bortfallet skulle staden ha en bättre ekonomisk situation, säger Masar.

- Nog känns det lite orättvist att statsandelarna som ska vara ett stöd till kommunerna orsakar nedskärning i våra utgifter.

Syftet: Alla ska ha rätt till samma service

Systemet med statsandelar och inkomstutjämning finns för att alla kommuner ska ha lika möjligheter att erbjuda den basservice som kommunerna ansvarar för och som varje invånare ska ha rätt till oberoende av boendeort.

Systemet utjämnar skillnader både i kostnaderna för kommunal service och i kommunernas inkomstbas.

Utjämningen av kostnader beror bland annat på åldersstruktur, invånarantal och sjuklighet, medan utjämningen av inkomstbasen sker kommunerna emellan för att jämna ut skillnaderna i skatteinkomster.

Det är här som huvudstadsregionens kommuner varit besvikna över systemet och kommit med kritik som går ut på att de med sina skatteinkomster finansierar andra kommuner.

Det är delvis rätt, säger Benjamin Strandberg som är sakkunnig vid kommunförbundet.

- Jag förstår nog kritiken, men det är så här man tryggar tillgången till service i hela landet. Utjämningen av inkomstbasen är ändå en mindre del av statsandelssystemet än utjämningen av kostnaderna, säger Strandberg.

Grankullaborna duktiga skattebetalare

Att en kommun går på minus, alltså får betala statsandelar istället för att ta emot dem, är ovanligt. Att det gick så i Grankulla handlar framför allt om en sak.

Christoffer Masar pekar på statsandelsreformen som godkändes 2014 och som ändrade på kriterierna för statsandelarna, dels gällande vilka kriterier som berättigar till statsandelar men också beträffande inkomstutjämningen.

Det är framför allt den senare som gjort att Grankulla tidigare fått mindre, och sedan i fjol är på minus: kommunen har helt enkelt såpass goda skatteintäkter.

Det samma pekar Benjamin Strandberg på.

- Innan utjämningen av de kalkylerade skatteinkomsterna skulle den kommunala basservicens statsandelar gå på plus. Men på grund av utjämningen går Grankulla de facto på minus.

Grankullaborna betalar alltså så mycket skatt att det i slutändan går på minus.

Grankulla önskar gräns - ett golv skulle vara knepigt att införa, anser expert

Statsandelssystemet kritiseras regelbundet framför allt av de kommuner som betalar mer och får mindre. Till dem hör bland annat huvudstadsregionens stora städer Helsingfors, Esbo och Vanda.

För en tid sedan kritiserade Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä systemet och ansåg att det bör tas hänsyn till tillväxtcentra i kalkylen.

När uträkningsgrunderna är de samma i alla kommuner så uppstår det fall då det går på minus

Benjamin Strandberg

För Grankullas del skulle man vara nöjd om det fanns ett golv så att kommunen inte skulle behöva gå på minus.

- Det måste finnas något utjämningssystem, det accepterar vi i Grankulla. Men vi tycker att det borde finnas en gräns. Antingen att det tar stopp vid noll euro, att man inte kan gå på minus, eller att skatteutjämningen per invånare, som i vårt fall nu ligger vid ungefär 1 500 euro, borde begränsas, säger Christoffer Masar.

Att införa ett golv för statsandelssystemet skulle vara krångligt, berättar Benjamin Sandström.

- Då borde man ändra i beräkningsgrunderna och på förhand försäkra sig om att statsandelarna inte går på minus i någon kommun. När uträkningsgrunderna är de samma i alla kommuner så uppstår det fall då det går på minus.

Vilka kommuner står på egna ben och vilka finansieras av de andra? Se hur stora inkomster din kommun har

Kommunernas inkomster per invånare.